Brottsutredningsförfarandet och kraven på rättssäkerhet

Europadomstolen och Europarådets fem krav på interna utredningsorganisationer är grundläggande för en fungerande och rättssäker brottsutredning mot polisanställda. Den ska vara oavhängig, självständig, effektiv, transparant och offerinvolverande. I nuvarande organisation har SU placerats i egna lokaler som är avskilda från resterande delar av Polismyndigheten. Dessutom arbetar de ofta i samma lokaler som SÅK vilket underlättar arbetet. Dessvärre är själva utredningsenheten fortfarande en del av Polismyndigheten, vilket är en aspekt som skapar problem. Enligt Europadomstolen och Europarådet handlar det första och andra kravet på ett rättssäkert brottsutredningsförfarande om att utredningsprocessen måste vara oavhängig och självständig. Som jag tidigare uttryckt finner jag det aningen svårt att skilja kraven åt. För SU:s del finns till synes en oavhängighet men å andra sidan är personalen i stort sett den samma då rekryteringen sker från anställda inom Polismyndigheten. Enligt Polismyndighetens insynsråd är dock något som stärker självständigheten att SU har en egen budgetpost vilket gör att deras resurser inte bör påverkas av resterande

44

Polismyndighetens ekonomi.169 Jag kan till viss del hålla med om att den egna budgetposten stärker självständighetsställningen. Det ska dock poängteras att det fortfarande handlar om en post inom Polismyndighetens budget i helhet. Frågan är då om budgetposten på grund av detta faktum likväl påverkas av resterande delar inom Polismyndighetens budget. Jag har inget svar på denna fråga men tanken är intressant.

Vid undersökning av effektivitetskravet, det tredje rättssäkerhetskravet, är det främsta problemet, enligt min mening, tidsfristen. Brottsutredningarna löper under lång tid.170 Även om effektiviteten i en brottsutredning ansetts ha varit bra kan det bli en långdragen brottsutredning. JO har tidigare nämnt att det varit oacceptabla dröjsmål då det kommer till internutredningarna och någon större förändring förutom mer specificerad personal har jag inte kunnat påträffa i min undersökning.171 Europadomstolen talar delvis om tidsfristen då det kommer till effektivitetskravet. I Ramsahai mot Holland (Mopedrånsfallet) uttalade Europadomstolen att tre dagars väntetid innan förhör med gärningspersonen, trots att denne befunnit sig på brottsplatsen, inte var ett acceptabelt dröjsmål. Därutöver avser Europadomstolen och Europarådet att det är kompetensen hos brottsutredarna som en del av effektivitetskravet, vilket är något som jag till viss del anser har tagits till fasta på i den svenska internutredningsorganisationen. Jag återkommer till en diskussion gällande brottsutredningspersonalen i avsnitt 5.3.

I samband med en diskussion om effektivitetskravet kan Frändbergs tre uppställda villkor för ett rättssäkert förfarande komma till användning. Frändberg menar att rättssäkerhet handlar om att det ska finnas lagar att använda sig av och att dessa lagar ska vara publicerade. Dessa två krav medför i internutredningsorganisationen numera inga problem. Tidigare hade Polismyndigheten inget enhetligt, publicerat regelsystem för hur internutredningarna skulle skötas. Numera finns SuF. Frändberg menar även att det finns ytterligare ett krav vilket handlar om att medborgarna måste kunna lita på att de uppställda reglerna används som utlovats. Enligt min mening är tredje kravet det mest svåruppnåeliga. För att skapa tilltro måste allmänheten få insyn och se att internutredningsorganisationen har den minsta möjliga kopplingen till Polismyndigheten men med den största möjliga kompetensen och effektiviteten i brottsutredningarna. Precis som JK nämnde i samband med Osmo Vallo-utredningen

169 Insynsrådet, Mötesprotokoll från 2017-04-25, s. 3.

170 JO 2000/01 s. 208.

45

ska varje åtgärd i en brottsutredning hindra att det uppkommer misstankar om att objektiviteten varit bristfällig.172 Eftersom allmänheten ser löpsedlar med ”polisen brottsutreder polisen” och att förundersökningar mot polisanställda läggs ner skapas tvivel mot internutredningarna. Allmänheten litar inte på att rättsreglerna faktiskt används korrekt och då misstroende ökar, avtar rättssäkerhetsstyrkan i det interna brottsutredningsförfarandet.

Det fjärde krav som Europadomstolen och Europarådet framhåller handlar om att det ska finnas en transparens i brottsutredningarna. Med transparens menas att allmänheten har tillräckligt med insyn för att kunna kontrollera brottsutredningsförfarandet. Det är enligt mig vid det fjärde kravet som den största bristen finns. I Celniku mot Grekland (Chinamanfallet) påpekar Europadomstolen att en internutredning inom polisen ska tåla offentlig granskning.173 I den svenska internutredningsmodellen sker ingen kontinuerlig granskning och frågan är om det ens sker efter avslutandet av en brottsutredning, utöver av JO. Förändringen som jag uppfattat är att SU vill delge och berätta om deras avslutade brottsutredningar, bland annat genom att publicera mer information om dessa i deras årsrapporter. Däremot ger korta referat till cirka 10 brottsutredningar per år inte särskilt mycket utrymme för offentlig granskning.

Den 3 maj 2019 publicerades en rapport från Europarådets anti-korruptionsgrupp GRECO. I rapporten utvärderar GRECO arbetet för transparens vid SU:s brottsutredningar. GRECO betonar att transparens är ett viktigt verktyg för att upprätthålla allmänhetens tilltro till Polismyndigheten. Att publicera information ger också en garanti på att objektivitet efterlevs och att de polisanställda inte håller varandra om ryggen i brottsutredningarna. GRECO påpekar att det krävs ytterligare arbete från Sveriges sida då det kommer till att publicera information om brottsutredningarna från SU. Personer som arbetar vid SU och som intervjuats inför GRECO-rapporten menar likaså att informationen som publiceras för allmänheten inte är tillräcklig. I och med rapporten utfärdar GRECO en rekommendation att Sverige ska arbeta för att publicera mer information avseende inkomna brottsanmälningar, brottsutredningsåtgärder, utdelade sanktioner och därtill sprida relevant, tillhörande lagtextanknytning. Vid dessa publiceringar ska anonymitet för de inblandade bevaras.174 Enligt GRECO:s riktlinjer har Sverige nu 18 månader på sig att återrapportera vad som gjorts utifrån

172 JK beslut 2000-06-21 (dnr 2491-98-21), s. 116.

173 Europarådet, 2015, s. 6 och Celniku mot Grekland, p. 63.

46

rekommendationerna.175 GRECO-rapporten bekräftar således min slutsats om att transparensen i de interna brottsutredningarna är bristfälliga.

Offerinvolveringen är det sista kravet som återfinns i Europadomstolens och Europarådets lista på krav för rättssäkerhet. I den historiska genomgången av polisorganisationen synliggörs att denna punkt i princip inte givits någon plats alls. Det är först vid senare rättsfall i Europadomstolen och diskussion i doktrin som frågan om offerinvolveringen aktualiseras. Att inkludera den utsatta personen i brottsutredningen borde vara det mest simpla att göra, ändå har internutredningarna inte arbetats på detta sätt. Enligt min mening är det svårt att förstå hur det är möjligt. Utan den utsatta personen hade brottsanmälan inte existerat och en brottsutredning hade troligtvis inte påbörjats. Det har numera införts anmälningsupptagare som har bättre utbildning då det gäller brottsanmälningar mot polisanställda, vilket kan säkerställa dels en bättre grundanmälan, dels bättre involvering av målsägande från första stund. Här anser jag personligen att det skett en förbättring i och med SU, då denna aspekt inte tidigare tagits med i beräkningarna. Därför menar jag att kravet på offerinvolvering är på god väg att tillgodoses bra nog.

Av kraven i fråga är det således bristen på oavhängighet i och med organisatoriska placeringen som är ett av de största problemen. I Ramsahai mot Holland (Mopedrånsfallet) och Jaloud mot Holland (Skottlossningsfallet) uttalar Europadomstolen vikten av det inte bara är en åtskillnad mellan Polismyndigheten och internutredningen på pappret utan att det även krävs en praktisk åtskillnad. Töllborg har i sin rapport uttryckt att det endast är en tidsfråga innan det svenska internutredningsförfarandet når Europadomstolen.176 Polisens omorganisation 2015 har skapat ett längre praktiskt avstånd mellan Polismyndigheten och SU men faktum kvarstår att polisanställdas brott fortfarande utreds internt istället för externt.