• No results found

Buller och andra störningar

Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast 2010.

Miljötillståndet

Delmålet syftar till att inrätta bullerfria områden främst genom att begränsa båttra- fiken i vissa områden genom att reglera buller, hastighet, tillträde m.m. Delmålet rör också störning av djurlivet (främst säl och fågel).

Det finns ännu inga utpekade bullerfria områden i våra kust- och skärgårdsom- råden. Likaså saknas uppgifter om vilka särskilt känsliga områden som ska väljas ut och var buller utgör ett problem. Det är också oklart hur eventuella bullerrestrik- tioner ska kunna kontrolleras. Kustlänsstyrelserna har dock börjat arbeta med dessa frågor.

Oexploaterade skärgårds- och kustområden har under de senaste åren gått från att nästan enbart ha varit rekreations- och naturupplevelseområden till att också ha blivit platser för avancerade sportaktiviteter (vattenskotrar, RIB-båtar, kitesurfing mm). Det innebär att djurlivet, de boende och det traditionella friluftslivet har drab- bats av buller och andra störningar.

I våra kust- och skärgårdsområden finns djurskyddsområden, främst för säl och fågel, med begränsat tillträde under vissa tider av året. I vissa fall är också hastig- heterna för båttrafik i närområdet reglerade.

Det finns inte så många undersökningar om hur störande båttrafiken är för djur. De flesta är gjorda med avseende på sjöfåglar, och flera påvisar betydande stör- ningar av båttrafik. Ett exempel är en population av svärta i finska skärgården där 60 % av ungarna dog före tre veckors ålder, eftersom ljudet från båtar skrämde iväg de vuxna fåglarna från ungarna8. Det saknas också undersökningar av om marina djur under havsytan störs och i vilken utsträckning.

DRIVKRAFTER

Rätten att färdas fritt över vatten kan sägas utgöra en del av allemansrätten, men det finns inte någon oinskränkt rätt att färdas så att omgivning eller djurliv störs. Vi lever i en värld med ökande båttrafik. Det finns ca 720 0009 privat ägda fritidsbåtar

8

The effects of disturbance caused by boating on survival and behavior of velvet scoter Melanitta fusca ducklings, J Mikola, M Miettinen m.fl., Biol. Conservation 67, 1994

9

i Sverige, som kan innebära störningar genom buller, utsläpp till luft och vatten, nedskräpning, erosionsskador m.m.

Ökad användning av vattenskoter och större, mer djupgående båtar och ökad exploatering av kusten med både fritidsbebyggelse och åretruntboende kan innebä- ra nya hot mot särskilt känsliga och utpekade områden. Störningarna blir allt mer påträngande och når allt längre ut i skärgården. Även om båttrafiken är som mest intensiv under sommarmånaderna ökar störningarna av annan trafik också vintertid, t.ex. från snöskoter- och svävartrafik.

De flesta människor som utnyttjar våra kust- och skärgårdsområden är medve- tet intresserade av att bevara den fina miljön och upplevelsen av den. Många är organiserade i båtlivsföreningar eller andra organisationer, och dessa organisatio- ner arbetar ofta mycket aktivt med att förmå sina medlemmar att agera på ett mil- jövänligt sätt.

Når vi delmålet?

Kustlänsstyrelserna fick i sina regleringsbrev för år 2006 i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för de insatser som krävs för att delmålet ska nås till 2010. Detta uppdrag redovisades i januari 2007 i form av en ”Handlingsplan för inrättande av hänsynsområden i skärgården”. Enligt planen ska minst tre hänsynsområden för buller vara inrättade på försök till sommaren 2008. De ska vara geografiskt spridda över landet.

En utvärdering av dessa försöksområden ska vara klar hösten 2009 och åtgär- der för att begränsa störningar ska justeras efter behov senast 2010. Länsstyrelser- nas handlingsplan tar också upp nedskräpning, utsläpp av toalettavfall samt störan- de beteende.

I rapporten ”Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer” finns förslag om maximala ljudnivåer (dBA) för dels ”områden helt utan samhällsbuller”, dels ”områden med mycket begränsat samhällsbuller”. Förslag till riktvärden i naturvårdsområden ges i en annan rapport, ”Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetoder”.

Utgångspunkten för förslagen är att kraven på bullerfrihet är större i områden där människor förväntar sig tystnad, t.ex. naturområden långt från vägar och be- byggelse. Men detta gäller bara människans upplevelse av bullerstörning. Hur djur störs av buller vet man mindre om och framförallt hur undervattensbuller påverkar marina djur. Studierna av sådana frågor är mycket begränsade, och det krävs sär- skilda forskningsinsatser för att öka kunskapen.

Länsstyrelserna har tillsammans med Naturvårdsverket preciserat ”försumbart buller” inom hänsynsområden till 40 dBA. Den nivån får bara överskridas under högst 10 min per vecka om bullret ska vara försumbart. Som jämförelse kan näm- nas att 25 dBA motsvarar svagt vindbrus och 65 dBA normalt samtal.

I delmålet finns ingen precisering av varken antalet eller storleken på bullerfria områden, eller vad som menas med ”andra störningar”. Regeringen har i miljöpro- positionen (Prop. 2004/2005:150) nämnt vågpåverkan och erosion som exempel på ”andra störningar” från båttrafik .

Enligt länsstyrelsernas handlingsplan ska det år 2010 finnas minst tre bullerfria områden spridda över landet. Handlingsplanen omfattar också toalettavfall och

nedskräpning, men berör inte erosion. Trots den låga ambitionsnivån med endast tre områden och även om länsstyrelserna får de extra resurser de begärt är det tvek- samt om man kan hinna begränsa båttrafiken i de utpekade områdena i tid. Att leva upp till handlingsplanens intentioner kommer att kräva förändringar i det personli- ga beteendet hos båtägare m.fl. som kan vara svåra att påverka och kontrollera. Den sammanvägda bedömningen är att det är tveksamt om delmålet kommer att nås till 2010.

UPPFÖLJNING

Det finns inga fastställda indikatorer för varken buller eller andra störningar. I förslaget om reviderat delmål föreslås också hur målet kan följas upp.

Ansvaret och rätten att begränsa buller ligger på länsstyrelserna, men kommu- nernas detaljkunskaper om områdena är mycket viktig. Om det ska bli möjligt att få ner buller och andra störningar från båttrafik på en försumbar nivå i känsliga områ- den krävs en intensifierad kontakt mellan länsstyrelser och kommuner för att peka ut sådana områden och bedöma vilka begränsningar som behövs.

Kommunernas arbete med översiktsplaner är ett viktigt instrument. Översikt- planerna bör innehålla riktlinjer för tysta områden, t.ex. att man ska slå vakt om de tysta områdena i kommunen. Det kan också vara fråga om att beteckna de få tysta eller opåverkade områden som finns som värdefulla, med restriktioner för ny be- byggelse. Redovisning på kartor är central. De regionala hushållningsprogrammen för skärgårdsområdena utgör också en viktig grund för arbetet.