10.6 Synergier och beroenden i en bred klimatpolitik
10.6.1 Byggande
STORA UTSLÄPP OCH BEHOV AV TEKNIKSKIFTEN PÅ SIKT
Utsläppen som orsakades av nybyggnad och rivning av anläggningar (vägar och järnvägar) och byggnader (flerbostadshus, småhus och lokaler) var år 2016 cirka 10 miljoner ton växthusgaser, varav cirka 4 miljoner ton räknas till Sveriges
territoriella utsläpp och resten kommer från importerade produkter.
Utsläppsnivåerna beror bl.a. på byggtakten, boarea per person, val av material, resurseffektivitet, transporteffektivitet, bränslebyte och elektrifiering.
Sett ur ett livscykelperspektiv – där samtliga aktiviteter kopplat till byggande ingår (materialproduktion, arbetsmaskiner och transporter, drift och underhåll,
uppvärmning, fastighetsförvaltning, ombyggnad och reparation, rivning,
återvinning) – står byggnader och anläggningar för cirka 23 miljoner ton årligen. varav cirka 14 miljoner ton sker i Sverige191. Byggande såväl som renovering kan således bidra till minskade utsläpp inom många sektorer.
Med hjälp av befintlig teknik kan byggutsläppen minska med 50 procent 2030, men för att ta bort resterande utsläpp från framförallt materialtillverkningen krävs innovation av olika slag192. Byggandet medför även potential till kolinlagring i
191 https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljoindikatorer/ 192 Fossilfritt Sverige (2018), Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – bygg- och anläggningssektorn
träbyggnader193 samt att åstadkomma negativa utsläpp genom att kombinera biobränslen och CCS i materialindustrin.
ATT FÖRENA EN HÖG BYGGTAKT MED KLIMATMÅLEN ÄR UTMANANDE
I takt med att byggnader blir mer energieffektiva och att uppvärmningssystemen minskar sina utsläpp, utgör utsläppen från byggprocessen en allt större andel av byggnads livscykelutsläpp. Sedan 2008 har utsläppen från byggnader ur ett livscykelperspektiv inte minskat194, vilket framförallt beror på att byggtakten har ökat till nivåer som inte skådats sedan 1970-talet. En halv miljon bostäder, tillsammans med närliggande service och infrastrukturer, behöver byggas fram till 2025 enligt Boverkets senaste byggbehovsprognos195. Samtidigt behöver bostäder från 1960- och 70-talets miljonprogram renoveras.
Även på infrastrukturområdet finns beslut om betydande ökningar av såväl nybyggnation som upprustning. Den nationella planen för perioden 2018-2029 omfattar ca 700 miljarder kronor för investeringar och underhållsåtgärder i vägar och järnvägar.
Att ta miljöhänsyn i planeringsfasen är viktigt för att minska utsläpp och kan bidra till ökad lönsamhet och förbättrad kvalitet. Men det kan också vara förknippat med ändrade och längre arbetsrutiner, nya materialleverantörer, ökade kostnader, okända risker och fler regler, vilket kan fördröja byggandet.
SAMORDNING BEHÖVS FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN BYGGANDETS LIVSCYKEL
Utsläppen från byggnadernas och anläggningarnas livscykel kommer från olika sektorer, både inom utsläppshandelssystemet (industri och energiproduktion) och utanför (transporter och arbetsmaskiner). Det innebär att olika aktörer omfattas av olika priser för klimatutsläppen. I värdekedjan finns många aktörer (framförallt beställare, entreprenörer, konsulter, arkitekter, leverantörer, förvaltare,
energileverantörer och återvinningsföretag) som samarbetar men har olika intressen och olika kunskapsnivåer. Merkostnaden för omställningen är dessutom ojämnt fördelad: produktion av klimatneutrala material kan vara dyrt för till exempel cement- och stålindustrin, medan kostnadsskillnaden för slutanvändaren är knappt märkbar – i storleksordningen en halv196 till några procent.
Stegvisa förändringar som minskar utsläppen är antingen kostnadseffektiva redan idag eller förknippade med små merkostnader, men kan vara svåra att genomföra.
193 Även cementbyggnader kan lagra en del kol då betong tar upp koldioxid genom karbonatisering
under användnings- och rivningsfaser.
194 https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-
status/vaxthusgaser/
195 Boverket (2018), Behov av nya bostäder 2018-2025, Rapport 2018:24
196 Mistra Carbon Exit (2018), Nio budskap från Mistra Carbon Exit - Vägen till ett koldioxidneutralt
Ofta påkallar sådana förändringar nya arbetsmetoder eller nya material. Exempel på detta är ökad användning av andra bindemedel än cement i betong vilket kan i vissa fall öka torkningstid men ofta förbättra materialegenskaperna. Ett annat exempel är slankare konstruktioner och ökad användning av återvunnet material. I en bransch med låga vinstmarginaler, få stora byggföretag och
materialleverantörer, långa ledtider för att ta fram nya standarder, tajta ledtider för leveranser samt potentiellt stora samhällsrisker (arbetsskador, buller och ljud, fukt, brand, inomhusklimat, kvalitet, estetik m.m.) kan förändringar av arbetsmetoder och material anses kostsamma bland annat på grund av osäkerheteten de medför. Det finns ett behov av dialog, samordning, kostnads- och riskfördelning mellan olika aktörer i värdekedjan. Boverket har dock konstaterat att det i dagsläget finns små drivkrafter att använda livscykelanalyser (LCA) inför byggnation, vilket är en förutsättning för ökad samordning inom branschen197.
Bygg- och anläggningssektorn har genom Fossil Fritt Sverige satt upp egna klimatmål för att hela värdekedjan ska bidra till Sveriges klimatmål: minus 50 procent 2030 jämfört med 2015, minus 75 procent 2040 och netto-noll utsläpp 2045198. Med denna färdplan utmanas olika aktörer i värdekedjan, inklusive den offentliga sektorn, att påskynda omställningen. För att påskynda utvecklingen behöver olika hinder undanröjas.
Hinder och möjligheter
Byggbranschen ingår i en större värdekedja som omfattar olika steg, från
materialproducenter till återvinning. Olika möjligheter och hinder för att byggandet ska minska sina utsläpp redovisas i texten uppåt och sammanfattas med vissa tillägg i bilden nedan.
197 Boverket (2015), Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, Rapport 2015:35 198 Fossilfritt Sverige (2018), Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – bygg- och anläggningssektorn
Figur 32. Möjligheter och hinder för att byggandet ska minska sina utsläpp
Källa: Naturvårdsverket
Strategiskt viktiga områden
Livscykelanalyser och ökad samverkan i värdekedjan
Livscykelanalyser (LCA) kan medföra att hela kedjan delar på information, risk och kostnader i omställningen. Det finns således flera fördelar med att det blir obligatoriskt för mellanstora och stora byggprojekt att ta fram LCA. Det är viktigt att sådana verktyg och krav används i större utsträckning än idag. Den offentliga sektorn behöver gå före. På sikt skulle hela värdekedjan behövas ingå i
klimatdeklarationer och klimatkalkyler så att suboptimeringar undviks, både vad avser kostnader och miljöeffekter.
Inom Naturvårdsverkets uppdrag om fördjupad utvärdering av miljömålen (FU 19)199 har i januari 2019 lämnats förslag om att Boverket ges i uppdrag att utreda ett åtgärdspaket för hållbart byggande med minskad miljöpåverkan ur ett
livscykelperspektiv. Därutöver föreslås att regeringen ger ett uppdrag till lämplig myndighet att utreda och upprätta en informationsplattform om åtgärder för att minska klimatpåverkan för byggnader och anläggningar.
Klimatsmart byggande behöver stöttas
Eftersom byggtakten behöver ökas samtidigt som mer klimatsmart byggande med t.ex. nya metoder och material innebär viss merkostnad och ökad risk är det viktigt att klimatsmart byggande stöttas, genom t.ex. villkorade subventioner och/eller
199 Naturvårdsverket (2019), Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019, Rapport 6865
Material och produkter
• Möjligheter • Potential till stora
utsläpps- minskningar och negativa utsläpp • Alternativa bindemedel kan ge bättre prestanda • Hinder • Stor investerings- kostnad för teknikskiften • Behov av långsiktiga spelregler • Utsläppsrättspriset
ger inte tillräckligt incitament för teknikskiften • God tillgång till el
och biobränslen behövs • Nya material anses kunna innebära risker Transporter och arbetsmaskiner • Möjligheter • Elektrifiering och högre biodrivmedels- inblandning på gång • Hinder
• Tillgång till el och biobränslen behöver säkerställas • Lönsamhet för
elfordon finns inte än Bygg, renovering och underhåll • Möjligheter • Merkostnaden för klimatneutralt byggande är liten • Sektorn har en färdplan för klimatneutralitet • Klimatkalkyler och klimatkrav börjar införas • Hinder • Stort byggbehov sätter press på enklare regler och snabbare process • Kunskap om LCA saknas till stor del • Brist på incitament
att använda LCA • Högt kvadratpris
missgynnar rörlighet och gör det lönsamare att riva än att renovera • En konservativ, känslig och mångfaldig bransch Energianvändning och förvaltning • Möjligheter • Energi- deklarationer finns och krav kan sättas • Stor potential för energieffektiv renovering av Miljonprogrammet • Hinder • Renoverings- potential finns i ekonomiskt utsatta områden Rivning, återanvändning och återvinnning • Möjligheter • Outnyttjade mängder gruv- och rivningsavfall • Hinder • Marknaden för återanvändning och återvinning av rivningsavfall behöver utvecklas • Ekonomiska incitament saknas
delning av risken med byggföretagen. Eftersom träbyggnader, utöver att minska utsläpp, kan binda kol på lång sikt, kan visst stöd inriktas till sådant byggande. Utsläppspriset räcker inte för att styra mot teknikskiften i Sverige
Ett högre koldioxidpris behövs för att materialbranschen ska ställa om till
klimatneutralitet. Enligt bedömningar i forskning vid Chalmers Tekniska högskola bör det ligga kring 100 euros per ton.200 Priset på utsläppsrätter, eller förväntningen på det, bedöms inte räcka för att styra mot detta. Andra incitament såsom en branschöverskridande fond, investeringsstöd, tillgång till standarder och upphandlingskrav behöver därmed säkerställas för att lösningar ska kunna implementeras i god tid för att hinna få effekt innan 2045.
God tillgång till el och biobränslen behöver säkerställas
För att åstadkomma en omställning till el och biobränslen som energibärare i materialproduktion (t.ex. stål, cement och asfalt) krävs framtagandet av nya tekniker, huvudsakligen för el, biobränslen och CCS. Det finns redan idag olika typer av stöd för detta, men det krävs även en god tillgång till el, effekt vid effekttoppar och biobränslen.
Återanvändning av byggnader
Höga bostadspriser missgynnar rörlighet och gör det mer lönsamt att riva än att renovera, vilket ökar nybyggnationens omfattning. I takt med att byggfasens andel utsläpp i byggnadernas livscykel ökar är det allt viktigare att klimataspekten i högre grad beaktas när beslut tas huruvida byggnader ska rivas eller om de kan återanvändas.