Byggprocessen kan man enkelt förklara i punkter
• Förberedande utredningsarbete
• Anställa designers
• Uppstartsmöte mellan byggherren och berörda byggmyndigheten
• Utarbetande av teknisk dokumentation
• Ansökan om bygglov
• Byggnads myndighetens handläggning av en ansökan om bygglov
• Överklagandetid efter godkänt bygglov
• Besiktning besiktning
• Kickoff möte mellan byggherre och berörda byggmyndigheten
• Driftsättnings tillstånd
Bygglov utfärdas vanligtvis av myndigheterna men för vissa typer av byggnader krävs ett regionala nivån.
Det baseras på de tre klasser som byggprojekt är indelade i vanlig, extraordinär eller ovanligt extraordinär byggnad. Extraordinära eller ovanligt extraordinära byggprojekt klassificeras som komplexa eller komplic-erade byggprojekt. Vid ansökan om bygglov ska grannar oftast meddelas, vilket görs av kommuner. Bygg förhållandena varierar beroende på markanvändning planen. Det finns särskilda krav för byggande inom en detaljplan eller utanför ett detaljplaneområde eller ett område där det finns behov av planering. Målet med uppstartsmötet är att göra byggherren och huvud designern eller arkitekterna medveten om frågor som kan påverka möjligheterna att få bygglov. Lagstiftningen föreskriver att byggherren ansvarar för att konstruk-tionen följer lagstiftning och byggregler. Byggherren ska skaffa sig nödvändig kompetens för att utföra bygget, vilket görs genom att välja en specifik, namngiven huvudkonstruktör. (Boverket, 2016). Denna hu-vudkonstruktör ansvarar för den fullständiga utformningen, dess kvalitet och är primärt ansvarig gentemot de lokala bygg myndigheterna.Beroende på konstruktionens komplexitet designers utses också ansvar för varje område. Exempel om områdes designers är:
- Ventilationsdesigner
- VVS-konstruktör - Brandsäkerhetsdesigner
- Geoteknisk konstruktör m.m.
Detta avgör omfattningen av dokumentation relaterad till fastighetens tekniska krav som kunden ska lämna till kontrollbyrån, vilket beror på byggnadens byggplats och byggnadens komplexitet. (Boverket, 2016). Det bestäms också vilka andra berörda myndigheter som ska kontaktas. Vid uppstartsmötet ska myndigheten även godkänna utsedd handläggare för projektet, utifrån de krav som ställs i byggreglerna. Ju mer komplex byggprojekten är, desto högre krav ställs på handläggarens vad gäller utbildning och erfarenhe. Under denna process går handläggaren vanligtvis inte så djupt in på detaljerna, och myndigheten tillhandahåller typiskt bygglov om det överensstämmer med påstående som har gjorts under den tidigare stadier.
Efter att bygglovet godkänts började överklagandetiden som pågår i en månad. Innan det egentliga byg-garbetet påbörjades hölls ett kick-off möte för att klargöra ansvar skyldigheter för av båda parter. Special ritningar och byggarbeten kontrolleras mot tillstånd och process som parterna kom överens om vid up-pstartsmötet. Byggnationen kan inte påbörjas förrän den lokala byggnadsmyndigheten godkänt beställarens förslag om en byggplats inspektör för byggprojektet. Som utnämningen av designers måste klienten tilldela en speciell, namngiven person till rollen. personers lämplighet bedöms utifrån utbildning och erfarenhet, med fokus på förmågan att säkert etablera på arbetsplatsen. Byggnationen kan inte startas förrän den har besiktigats och godkänts av kommunen för slutlig användning. (Boverket, 2016)
4.4 Bygglovsprocessen i Tyskland
• Ansökan om preliminärt bygglov
• Anlita en ansvarig arkitekt eller civilingenjör
• Detaljdesign och utarbetande av teknisk dokumentation
• Byggnadsmyndighets handläggning av ansökan om bygglov
• Obligatorisk kontroll av design
• Meddela byggstart
• Besiktningar enligt kontrollplan
• Certifierad ingenjör övervakar bygget
• Formell slutbyggnadsbesiktning och utfärdande av slutbevis
Bygglovsprocessen är mer komplicerad i Tyskland, innan en byggherre begär själva bygglovet är det lämp-ligt att ansöka om ett preliminärt bygglov för att säkerställa att projektet överhuvudtaget är möjlämp-ligt att
genomföra. Ett preliminärt bygglov är inte obligatoriskt men det ger exploatören möjlighet att få information om vilken utsträckning fastigheten kan användas för avsett ändamål, vilket kommer att framgå av områdets lokalplaner. (Boverket, 2016). Sedan ska beställaren utse eller anlita en ansvarig för bygglovet, antingen en arkitekt eller en civilingenjör som är medlem i antingen Architekteller Ingenieurkammer i den givna tyska kommunen kan väljas. Därefter överförs hela ansvaret härmed från byggherren till arkitekten eller ingen-jören, i ansvarig konstruktörs handbok kallad HOAI (Honorarordnung für Architekten und Ingenieure) beskrivs konstruktörens skyldigheter och delas in i faser från projektering över anbuds material till slutbesik-tning. (Boverket, 2016). En personligt certifierad ingenjör, även kallad Prüfingenieur eller Prüfstatiker och i Sverige har den bygglovshandläggarens roll, och de utses av de lokala bygg myndigheterna. Den certifierade ingenjören ska gå igenom de statiska beräkningarna och tillhörande ritningar för att undersöka konstruktion-ens hållbarhet, precis som den certifierade ingenjören också har till uppgift att kontrollera brandskydd och värme- och ljudisolering. Bygglovet kan inte utfärdas utan en förklaring från en Prüfingenieur. Den certifi-erade ingenjören, som redan är utsedd att kontrollera vissa delar av designen, kommer också att utföra ensta-ka inspektioner på byggarbetsplatsen. Kontrollens omfattning bestäms endast av den certifierade ingenjören som måste meddelas av vissa inspektioner enligt kontrollplanen, varefter han eller hon kan välja att delta eller möjligen göra din egen stickprovskontroller. Två veckor innan bygget är klart ska de lokala byggnads myndigheterna underrättas. Därefter kommer de lokala bygg myndigheterna antingen själva att utföra en formell och slutbesiktning eller överlåta denna uppgift till den utsedda certifierade ingenjören. Slutbevis utfärdas om bygget uppfyller de tekniska kraven och lokalplanen och vid slutbesiktningen skapas en rapport
5 Resultat
Resultat från enkäter och statistik redovisas under det här kapitlet. Samt sammanfattning och resultat från intervjun med bygglovshandläggare i Malmö kommun.
5.1.1 Resultat från enkäter
För att undersöka hur de som söker bygglov tänker och tycker om bygglov, skickades en enkät till byg-glovsansökarna via mejl. Jag tog tag i deras mejl via bygglovsenheten på stadsbyggnadskontoret i Malmö.
Alla inskickade bygglovshandlingar är offentliga handlingar och de är samlade på stadsbyggnadskontoret.
5.1.2 Information om sökande
Andelen svarande blev 19 av sammanlagt 102 utskickade enkäter, som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6
% . Av de som svarade på enkäten var 52 % män och 47 % kvinnor och alla svarade på denna frågan.
Figur 5, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
De flesta som svarade var mellan 36-50 år (47 %) och 50 år eller äldre var (36 %), endast (15%) som var 26-35 år gamla. Ingen av de som svarade på enkäten var 18-25.
Figur 6, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
Resultatet från enkätundersökningen visar att de som besvarade enkäten hade både större och mindre ärenden. 36,8% av ansökningarna gällde tillbyggnad av bostadshus och 21% gäller tillbyggnad av plementbyggnad. Endast två personer som besvarade enkäten gällde deras ärendena nybyggnad av kom-plementbyggnad. Och 31% svarade annat typ av byggnation och tre av de svarande skrev i textrutan vilken typ av ärendet de ansökte, en skrev “inred av lägenhet på vinden”, den andra “tidsbegränsade bygglov för etablering” den tredje skrev “verksamhetsförändring i lokal”. De flesta hade sökt bygglov 1-2 gånger och det motsvarade 63%, och endast 21% av de svarande hade sökt bygglov 3-4 gånger. 15% vilket motsvar tre personer som hade sökt bygglov mer än 4 gånger, och en av de skrev som kommentar att hen arbetar på ett fastighetsföretag som äger och förvaltar fastigheter över hela Malmö.
Figur 7, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
Nästa fråga gällde vilket område i Malmö de bosatte sig i, 15,7% bodde i Limhamn och 15,7% bodde i Bunkeflostrand och 10% var bosatta i Oxie, 10% bodde i Sofielund. 10% vilket motsvarar två personer bodde inte i Malmo, en bodde i Lund och den andra ville inte ange. En person som är 5,2% jobbade i fas-tighetsföretag som förvaltar fastigheter över hela Malmö. Resterande 26% som svarade var 5 personer bodde i västra Hamnen, bulltofta, hyllie, fosie och västra innerstaden.
Nästa fråga var hur bygglovsprocessen var för de sökande, och där kunde de svarande dra i en linje om hur mycke procent det var för de från mindre bra till mycket bra. 42,1% hade mindre bra erfarenheter som var mellan 0-35%, och 31,6% hade 36-70% positivt upplevelse.
26,3% av sökande hade mycket bra erfarenhet mellan 71-100%.
5.1.3 Enkät- Handlingar och ritningar
Nästa fråga var “Vilken handling/ritning upplevde du var svårast att få fram?” och alternativen var planrit-ning, situationsplan, sektioner, fasadritplanrit-ning, kontrollplan och att skriva fritt vad man tyckte själv var svårt att få tag på. Eftersom det var fler alternativa kryssval, många kryssade på flera olika alternativ. 21% av sökande tyckte att planritning var svårast att fixa. Endast 15,7% tyckte situationsplan, och 26,3% svarade sektioner som svåraste handledningen. Lika många tyckte svarade fasadritningar som var 26,3%, och 42%
tyckte kontrollplan. 31% svarade att något annat handledning var svårast men bara en skrev i textfältet och det var “ljusberäkningar på fasadskyltar”.
Figur 9, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Vilken handling/ritning upplevde du var svårast att få fram?”
Sedan var det en följdfråga som led “Varför var just denna handling svår att få fram?”, här kunde man skriva fritt i textrutan. Jag fick nio olika svar, “dålig support från Malmö tjänstemän”, “Företaget som skulle utföra inglasning av uteplats tog fram dessa handlinga”, “Inga gamla ritningar att utgå från”, “Inga gamla ritningar att utgå från” som syftar på kontrollplan. “ Blev fel flera gånger”, “Krävs mest jobb och har stora detaljnivå.
“, “krånglig byråkrat, uppgifterna lämnades men godkändes inte”, “Bygglovshandläggarna för ibland olika bedömning gällande vad som ska fyllas i och ej” och “jag visste inte hur jag skulle göra det”.
Nästa fråga ledde “Hur fick du reda på vad för handlingar och ritningar som skulle skickas in för ditt ären-de?” och det var och flervals kryssfråga, alternativen var 1.Kommunens hemsida 2.Kommunens servicecen-ter 3. Vänner/familj 4. Annat som man skriver fitt vad man vill. 52% fick reda information om ärendet på kommunens hemsida, 31% svarade kommunens servicecenter och endast 10% svarade vänner och familj.
De som svarade på annat var 21% och två personer skrev egna kommentarer, den första skrev “Kunskap jag har själv” och “konsult, olika besked från olika handläggare på kommunen om vad som behövdes”.
Nästa fråga var “Hur fixade du ritningarna till ditt ärendet?”, och alternativen var 1.Jag själv som privatper-son 2.Med hjälp av vänner och familj 3.Anlitade en firma eller en arkitekt och 4. Annat (fritext). 47% gjorde ritningarna själv, endast 15% svarade med hjälp av vänner och familj och 52% av sökande anlitade en firma eller en arkitekt. Inga svarade på annat.
Figur 10, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Hur fixade du ritningarna till ditt ärendet?”
Nästa fråga var “vad tycker du hade kunnat förbättra bygglovsprocessen för sökande?” och under den här frågan och fick man skriva fritt och komma på förslag som hade kunnat förbättra och underlätta processen för sökande. Av 16 svar jag fick skrev fyra personer “vet ej”, några andra svarade liknande att de behövde mer information. De svaren jag fick var “bättre info”, “Information vid ansökan”, “bättre information i bör-jan”, “Mer information i kanske punktform så man kollar av allt direkt “, “Korta ner handläggningstiden”,
“Möte med bygglovshandläggaren”, “om inte personalen är tjänstledig varje vecka”, “Att ansökningshan-dlingar som efterfrågas digitalt var desamma som de som skulle skickas in via vanlig post och att det som efterfrågades digitalt inte var så omfattande”, “ Malmö stads hemsida låg nere så man kunde inte ansöka online! De har även väldigt lite kunskap om just tillbyggnad så de felbedömde mitt första bygglov pga kunskapsbrist!”, “Konsekvent bedömning av alla ansökan. Olika handläggare tolkar samma ärende olika”,
“Likabehandling” och “För stora fastighetsägare så skulle det underlätta om man fick samma handläggare och hade en viss kontaktperson att vända sig till. “
5.1.4 Enkät- handläggningstid
Nästa två frågorna handlade om handläggningstid, och frågan var “upplever du att handläggningstiden var rimligt?”, och denna frågan var intervallskala där man drar i en linje för att visa hur väl påståendet stämmer med dennes upplevelse. Följdfrågan efter det var “Vad tycker du hade kunnat hjälpa att korta ner handlägg-ningstiden?”, här kunde man skriva fritt vad man tycker hade kunnat förbättra med handläggningstiden.
57,8% var inte alls nöjda med handläggningstiden och de tyckte inte det var rimligt alltså de trog intervall-skala mellan 0-35% . Och 31% var ganska nöjda med handläggarnas tiden och deras upplevelse var mellan 36-70%, och endast två personer vilket motsvarar 10% tyckte att handläggningstiden var rimligt. Sedan fick jag många svar på frågan vad hade hjälpt att korta ner handläggningstiden, jag fick totalt 17 svar och av de svarade fyra styckna “vet ej”, och sju personer skrev “fler handläggare” en av de skrev “personal på plats, vem godkänner alla semesterdagar hit och dit?”, nån skrev “Info om eventuella kompletteringar vid första kontakt inte nya uppgifter om komplettering vid varje kontakt”, “Tydlighet från start, att digital hantering stöds bättre”, “klarhet”, “Okunskapen hos handläggare och tekniska problem på Malmö stads hemsida”,
“Kommunen fick betalt / utfört bygglov “ och en person skrev en längre svar “Mindre krav på mindre byg-gen, lättare krav på små ärenden samt att bygglovshandläggarna ska jobba med någon form av incitament eller kvot på antal ärenden som de måste vara klara med inom en viss tid. Någon typ av uppföljning, deras
Se efter checklistor som handläggarna använder .. allt som finns i dessa listor är inte applicerbart man måste var resonabel och göra en egen professionell bedömning.. anställda ingenjörer och arkitekter istället för folk med kort behovsanpassad bygglovs utbildning.”
Figur 11, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Upplever du att handläggningstiden var rimligt? ”
Nästa fråga var “Är du nöjd med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö?” och under den här frågan kunde man dra intervallskala från inte nöjd till mycket nöjd. 63% vilket motsvarar 2 personer av deltagarna var missnöjda med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö, och 41% av deltagarna tyckte bygglovsprocessen är både bra och dåligt. Endast 10% var nöjda med bygglovsprocessen i Malmö.
Figur 12, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Är du nöjd med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö? ”
Näst sista frågan var “Vad tycker du var svårast under bygglovsprocessen?”, den här frågan var flervals krys-salternativ och alternativen var 1.Svårt att få tag på handlingar och ritningar 2.Lång handläggningstid 3.Svårt att rita och fixa ritningarna och 4. Annat. 26% tyckte att det var svårt att få tag på handlingar och ritningar, och 63% tyckte det svåraste var långa handläggningstid. 26% svarade på att fixa ritningarna, och sist var det
Figur 13, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Vad tycker du var svårast under bygglovsprocessen?”
Sista frågan i enkäten var om deras övriga kommentarer angående deras ärende, och fem styckna skrev egna kommentarer. En skrev “Saknas vilja att hjälpa till när man söker som privatperson. Önskemål från handläg-gare om att man anlitar företag. Korruption eller bara lättja!?”, “Mycket beror på vilken handläghandläg-gare man har att göra med”, “Ifrågasätter också att det inte alltid är en transparent process när grannar bygger ut så de får direkt insyn i mitt hem”, “Stelbent från kommunens sida “ och en annan skrev lite längre svar och skrev
“Handlade mycket om vem man hade kontakt med för handledning. Fick aldrig veta balansen mellan miljö tänkte renovering och utseendet av huset. Vi fick inte putsa huset men 2 andra på samma gata fick göra det.
Vi fick ingen klarhet om man fick ha solpaneler. Miljö eller historia?”.
5.2.1 Intervju med bygglovshandläggare i Malmö
En intervjun med Joakim Skanby som är bygglovshandläggare i Malmö kommun genomfördes den 30 e mars 2022. För att ta reda på hur Malmö kommun jobbar med bygglovsprocessen. Jag började med att förk-lara om mitt arbete och att det kommer handla om bygglov och problem under processen i Malmö kommun.
Han började berätta om sina arbetstider och arbetsuppgifter, arbetstiderna är 8-16:30 ordinarie tid men det är flexibelt. Mellan 9-15 måste de var i tjänst men man kan flytta lite på morgonen och på eftermiddag. Under corona fick de jobba hemifrån, sen det började restriktionerna togs bort har de möjlighet att vara hemma 40% och i kontoret 60%. Han berättar att en arbetsdag för handläggare innebär mycket möten, de har många fasta möten, två gånger i veckan har de möte med nyinkomna ärenden som de går genom i små team med 5-7 personer. Sedan finns något så kallad sammangranskning där alla handläggare har möjlighet att ta upp knepiga ärenden. Det finns även fasta telefontider två timmar om dagen, han berättar även att ta emot samtal tar ganska stor del av dagen. Och ett samtal avslutas inte där och då, de måste kolla upp eller kanske kolla upp arkivet så det är mycket tid de lägger på telefonsamtalen. Samt handlägga i mellan också. Bygglovshan-dläggare svar på om det är en eller flera som fattar det slutliga beslutet, det är en person som fattar besluten själv, men de kan diskutera det med andra. Eftersom det är ett myndighetsbeslut var det sig att de beviljar bygglov eller avslår beslutet, som regel kan man säga att det är stadsbyggnadsnämnden som fattar det beslu-tet. Men bygglovshandläggare som tjänsteperson har fått delegation av nämnden att fatta besltet själv.
5.2.2 Intervju- privatperson eller en arkitekt
De vanligaste ärenden som de mest ansöker om är tillbyggnad och ändringar av bostadshus enligt byg-glovshandläggare. Nästa fråga var om ritningarna brukar var från privatpersoner, eller anlitar de en firma eller arkitekter, eftersom det är många handlingar och ritningar som ska lämnas in och det brukar var mycket krav på ritningarna.
Det de kollar är att ritningarna ska hålla ett fackmässigt kvalite, att de ska var skalenliga, lätt att avläsa och all information som de tycker behöver ska finnas där. Han tycker oftast kan det var enklare för de att anli-tar en firma som vet vad de gör. Men det är en del som anlianli-tar en konsult som uppenbart inte är arkitekter eller utan något skyddad titel, därför tar de inte fram bra handlingar ibland. Han tycker att dessa personer är nästan jobbigare. Det kommer en privatperson som har anlitat en professionell, då får de lägga mer tid på de för att den sökande har betalat pengar till någon för att få hjälp och ibland blir det inte så bra.
Trots att de kanske anlitar en arkitekt som tar fram handlingar men det är ändå själv byggherren som skick-ar ansökan, men de vanligaste och de flesta ärendet som skickas in är från privata byggherrskick-ar. Men vid de mindre åtgärder så är det vanligt att folket gör själva, där får de sökande extra hjälp. Bygglovshandläggare guider de till arkivet och där kan de använda sig av ritning och sedan modifiera de.
5.2.3 Intervju- Handlingar och ritningar
Sedan svarade han på vilka handlingar som är svårast för sökande att få tag på. Bygglovshandläggare begär alltid att en situationsplan ska vara med och det kan de få gratis. Om det är tillbyggnad eller ändringar på ett befintligt hus så kan det var till fördel att utgå ifrån original planritningarna, som regel ska de alltid använda originalritningar om det är inte väldigt gamla hus. Det finns ett stort fysiskt papper arkiv med ritningar samt digitalt arkiv i Malmö stad. Han tycker också att folk ibland missar en planritning för de ser inte behovet av det. De kräver även sektionsritning för de visar rumshöjd och det ser man lättast på en sektionsritning, den är ganska vanligt att de sökande missar.
I Malmö kommun är bygglovs och den tekniska delen uppdelade i två delar, bygglovshandläggare kollar
I Malmö kommun är bygglovs och den tekniska delen uppdelade i två delar, bygglovshandläggare kollar