10 Förslag till fortsatt forskning och vårdvetenskapliga åtgärder
Bilaga 3- Carlsson och Eimans (2003) granskningsmallar
Bilaga 4-Artikelmatris
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Browall, M., där CIT (critical incidents (38%) fick skriva ner sina
erfarenheter av en kritisk händelse händelser var basen i analysen och analyserades med kvalitativ
innehållsanalys.
- SSk kände lättnad när de kunde visa öppenhet och prata med de döende och deras familjer om just döden och döendet.
- Viktigt att ha mod att vara känslomässigt intim och ta sig tid att sitta ner och låta patienterna berätta sin historia och försöka inspirera till hopp.
- Viktigt för patienterna att ssk delade patienternas livshistoria.
- Väldigt jobbigt när en del patienter berättade att de ville dö.
- Positiva situationer beskrevs när ssk vågade stanna kvar och lyssna utan att byta ämne när patienten berättade om tankar och känslor kring döendet.
- Många av ssk uttryckte att patienterna ofta hade existentiella frågor om skuld och bestraffning, de trodde att sjukdomen de nu fått var ett straff för något de gjort tidigare i livet.
- Existentiella stunder som när patienter var ledsna över orättvisan över att inte få vara frisk och vara nära döden upplevdes av ssk som svåra att möta och skapade ångestfyllda tankar hos ssk.
- Ssk upplevde att vissa patienter kände att de förlorade sin kontroll och gjorde vad de kunde för att behålla den genom att ringa på ssk och kräva ouppnåeliga krav. Vissa av ssk förstod att dessa patienter led av väldigt mycket oro och var villiga att bemöta dessa patienter medan vissa ssk vägrade bemöta dem.
- Vissa ssk uttryckte starkt att existentiella samtal var svåra.
- Ssk var med i många familjedramas där patienterna oroade sig för hur familjen skulle klara sig när de inte fanns kvar som medlare för att lösa konflikter och problem eller hur det skulle gå för partnern som blev lämnad kvar själv.
Medel
2 De Witt of added value:
Use of observational pain tools with patients with of physician and nurse
- Personal från alla vårdenheter rekommenderade att använda smärtskalor men få gjorde det på patienter med avancerad demens i livets slutskede.
- Det kommer inte ge dig alla svar men det ger absolut en indikation.
- Har du ett känt instrument och en bedömning och ett värde att ge läkarna känns det som att man blir lyssnad på mycket oftare.
- jag tycker smärtbedömning borde vara obligatorisk träning.
- Problem med att använda smärtskattningsskalorna för att personalen använde dem på olika sett.
- Fick ta bort skalorna för att viss personal fyllde i dem utan att ens ha träffat patienten.
- En mer holistisk bedömning av patienten genom patientens medicin och historia, nyligen och aktuella symtom, säkerställd psykosocial historia from nyckelvårdare, allierade professioner, och patientens familj och kliniska och fysiska undersökningar uppfattades vara mer grundlig strategi för bedömning.
- De flesta deltagarna uppgav att känna igen smärta och diagnostisera smärttyp, placering och intensitet var utmanande i denna
patientgrupp och det var därför svårt att uppnå relevant smärtlindring. intervjuer av sju sjuksköterskor på olika
hemodialysmottagn ingar. Tematisk analys användes.
- De kollade hur ssk beskrev situationer med äldre patienter med samsjuklighet. Ssk tog upp utmaningar kring att på rätt sätt hitta källan till patienternas smärta.
- För att lista ut källan till patienternas smärta krävdes
smärtbedömning och att ta deras historia. Ssk diskuterade att de behövde ta samsjukligheten i beaktande när det gällde denna patientgruppen och imobilisering som krävdes för behandlingen, likaså obehaget associerat till proceduren.
- Att snabbt kunna hantera smärtproblem kräver erfarenhet att bedöma och hantera smärta samtidigt som man tar samsjuklighet i
Hög
Maintenance Hemodialysis
enheter inom en tertiärvårdsinstit ution.
beaktning och att patienterna inte alltid avslöjar att de har ont för sjuksköterskan.
- Ett av de största problemen är för lite tid för att hinna bedöma smärtan, för lite personal och att de sjuka har mer komplexa sjukdomar.
- ssk tyckte att lyssna på pat hjälpte pat att slappna av för ibland är det ångest.
- det var problem angående vilken anrättning som skulle användas av sjukvårdspersonalen för att hantera smärtan. Till exempel så förblev kroniska smärtproblem en utmaning oavsett om de hanterades av dialysteamet, på smärtklinik eller av husläkaren.
- deltagarna identifierade vikten av interprofessionellt samarbeten för att möta patientens behov. Uppmärksamhet krävdes för många aspekter av patientvård, inkluderat njurproblem, andra problem relaterat till samsjuklighet, ekonomi, transport och diet.
4 Mojapelo, T. part of palliative care for persons living with HIV/AIDS in a developing country: a qualitative study
Syftet var att utforska och som får palliativ vård i hemmet i Botswana.
En kvalitativ studie guidad av van
Tematisk analys. 13 sjuksköterskor som ingen hade
specialiserad kvalifikation i palliativ vård eller smärtlindring.
- Medan sjuksköterskor spelade en betydande roll i vården av terminalt sjuka patienter hemma, var bristen på kunskap om palliativ vård och smärtbehandling ett viktigt hinder för att utföra sin
vårdande roll. Sjuksköterskor uttryckte oro i att förespråka
smärtbehandling för patienter hemma. Deras brist på förtroende var motiverad av tron att de inte hade tillräcklig och relevant utbildning i smärtlindring i aspekter av palliativ vård. Följaktligen kände sig inte ssk självsäkra och de försökte inte uttala sig, även om de var oroliga för patientens situation.
- ssk uppgav att hög arbetsbelastning och brist på sjuksköterskor påverkade deras möjlighet att agera som aktiva förespråkare för patienterna. De hade inte tillräckligt med tid för att bedöma smärtan ordentligt.
- deltagarna uppfattade att läkarna hade en passiv attityd gentemot att förskriva opioider och andra smärtstillande läkemedel. Deltagarna associerade läkarnas ovilja att förskriva starka läkemedel med rädsla för läkemedelstolerans eller beroende hos patienter.
Hög
5 De Witt för att hantera smärta hos människor med avancerad demens i sista månaden i livet.
En kvalitativ studie med tre hospices och två akutsjukhus.
- vanliga erfarenheter av utmaningar med administration av smärtlindrande läkemedel innefattar att patienterna vägrar ta smärtlindrande och svårigheter kring vilka smärtstillande läkemedel som kan administreras.
- Ssk hade svårt att ge injektioner med nålar eftersom de trodde att patienten då skulle lida mer eftersom de redan var oroliga.
- Sjukhemssk rapporterade svårigheter i relationen till läkaren. Vissa ssk tyckte att läkarna var motvilliga att göra patientbedömningar och ignorerade hjälpförfrågningar med svåra fall. De ville ofta gärna diagnostisera genom telefonen istället.
- ssk rapporterade att de upplevde svårigheter eller förseningar i utskriven medicin.
- Någon tyckte att det var ssk fel att läkaren inte skrev ut rätt läkemedel för att ssk inte informerade om allt som behövdes för att läkaren skulle skriva ut rätt läkemedel.
- alla ssk uppgav att träning i farmakologi var nödvändig: vissa reflekterade över motsättningen i att ha en position med laglig och professionellt ansvar för att administrera stort antal mediciner till sköra patienter dagligen utan att fullt ut förstå vad de tillhandahåller
Hög
Pain Relief at the End of Life: som baserades på sju
- Nästan alla ssk hade upplevt svårigheter med att få adekvata recept på smärtstillande läkemedel. Till exempel att recepten kommer för sent och att patienterna får lida av smärta längre än nödvändigt.
Dessutom upplevde vissa ssk att läkarna inte lyssnade på dem och vid vissa tillfällen trodde de inte att de föreskrivna läkemedlen var tillräckliga för att lindra patientens smärta. Detta härledde de bland annat till att läkarna inte var ute och såg patienterna och deras lidande på samma sätt som ssk gör.
- de flesta ssk ansåg att deras erfarenhet och kunskap var adekvat för att starta en diskussion om farmakologisk smärtlindring med läkaren.
Däremot tog några upp att oerfarna ssk kanske är för rädda för att
Hög
Patients with Dementia.
hade formell utbildning inom palliativ vård eller smärtlindring.
fråga läkaren och är därmed en risk för patienten som blir underbehandlad.
- Vissa ssk ifrågasatte varför inte experter inom palliativ vård och smärtlindring konsulterades.
- Vissa ssk uttryckte rädsla för att ge patienten för mycket morfin, eftersom det kan påskynda patientens död. De ville inte att patienten skulle lida eller ha ont. Å andra sidan så var de oroliga för tanken på att vara ansvariga för att en patient dog tidigare än vad han annars hade gjort. Hur som helst så var de överens om att det var bättre att överbehandla smärta än att underbehandla den i livets slutskede.
- Ssk erfor att smärtstillande inte alltid hade önskad effekt på
patienterna. De förklarade svårigheten med pat med demens som var mer benägna för bieffekter av smärtstillande som ökad konfusion, förstoppning och ökad fallrisk.
- Även om ssk misstänkte att de hade ont var det ändå svårt att avgöra typen av smärta.
7 Brysiewicz, P., Campbell, L.
(2015) Sydafrika
Africa Journal of Nursing &
Midwifery:
The Uniqueness of care: nurses' stories of palliativ vård till patienter på ett hospice.
Kvalitativ forskningsstudie som använde narrativ teori för att utföra
ostrukturerade individuella intervjuer med tre deltagare
(sjuksköterskor på hospice) under en tremånadersperiod.
Intervjuerna var transkriberade verbalt och analyserade med hjälp av tematisk
- på grund av den komplexa situationen av de olika dödliga sjukdomarna är det väldigt svårt att hantera smärtan.
- och det var svårt med läkarna eftersom de själva vet allt om det, men de var inte klara kring palliativa vården. Om patienten behövde morfin beställde de en mindre dos för att de säger att de kommer bli beroende eller någon historia. Så de gav dem inte tillräcklig dos.
- en viktig del i att tillhandahålla palliativ vård var att hylla livet och att göra det genom att skapa möjligheter för patienterna att njuta av tiden med sina anhöriga, att fortfarande njuta av livet och skapa minnen.
- Palliativ vård handlar om att lindra deras symtom som deras illamående, deras depression, vad det än är… och deras spirituella problem, för att man ser på patienten holistiskt och sen kollar man hur man kan göra för att göra dem så bekväma att de kan njuta av det livet de har kvar.
Hög
analys. Deltagarna var tvungna att ha utbildning i palliativ vård och smärtlindring inom Journal of Older People Nursing: with dementia: a Swedish arbetandes på tre olika
hemsjukvårdsteam.
Filosofisk hermeneutik användes för att tolka
hemsjukvårdsteame ns erfarenheter.
- ibland behöver man vara som en detektiv, utreda vad som hänt tidigare, tidigare sjukdomar och sånt. Den infon har stort värde när man gör bedömningen. Intervjutekniken är viktig för att få rätt information.
- Verbal förmedling av smärta är det första man kollar- ”intervjuar”
patienten. Andra man kollar om det finns
kommunikationssvårigheter är att kolla rörelse och hur reaktionen är.
En tredje strategi är att iaktta förändringar i beteendet. En fjärde strategi är att kontakta anhöriga för att få hjälp av dem att bedöma om pat är smärtpåverkad, om pat har varit smärtpåverkad tidigare, pga vad och hur länge. En femte strategi är att använda instrument typ vas-skalan. Ssk ansåg dock att VAS var ogiltig för att bedöma patienter med demens.
- att förstå att smärta relaterar till mänskligt lidande, påverkar både kropp och sinne.
- att använda en observationsattityd underlättar för ssk att utforska förändringar i både uppförande och kroppsrörelser och för att förstå om förändringarna relaterar till smärta.
- Tidsbrist är ett stort problem för att smärtbedöma.
Hög
The challenge of consolation: patienter på ett
Kvalitativ studie.
sjuksköterskor i en
- de träffade patienter som erfor spirituell och existentiell smärta för att de trodde att Gud hade gett dem sjukdom och smärta för att straffa dem för sina synder.
- Att initiera och delta i samtal om hur patienter upplevde sin situation visade sig vara ett viktigt sätt att lindra deras andliga och existentiella lidande. Att kunna plocka upp patienternas andliga och existentiella lidande krävde ”en fininställd antenn”.
Hög
for the dying-a användning av en fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod.
- Sjuksköterskorna sa att de tvekade att fråga om patienternas andliga eller existentiella behov på grund av brist på tid, otillräckliga
personalresurser och möjligheten att bli avbruten. De reflekterade även kring att de vissa gånger använde det som en ursäkt för att undvika utmaningarna med att samtala med patienter om spirituell och existentiell oro.
- de la stor vikt vid att uppmuntra familjemedlemmar att prata med varandra för att kunna dela sin sorg.
- komplexitet i att identifiera och lindra spirituell och existentiell smärta men behöver ibland göra det innan man kan gå vidare med att lindra patientens fysiska smärta.
- de äldre ssk personliga och professionella livserfarenheter hade gjort dem mer robusta att bära vikten av patientens ångest än de yngre ssk. Nurses in Qatar
Formell utbildning i palliativ vård saknas i Qatar (Mellanöstern).
Syftet med studien var att bedöma behovet av utbildning i palliativ vård hos onkologiska sjuksköterskor i Qatar.
Ett frågeformulär användes i denna studie.
Frågeformuläret bestod av 29 frågor som var indelade i 4 avsnitt.
Dessa avsnitt var utformade för att redovisa
Studiens resultat visar att det finns en tydlig brist i formell utbildning i palliativ vård bland sjuksköterskorna. Detta återspeglas av
deltagarnas kunskapsbrist inom palliativ vård samt brist på klinisk erfarenhet inom ämnet. Majoriteten (63%) av de svarande
tillskrev detta problem till att kurser i palliativ vård inte fanns tillgängliga snarare än brist på tid, intresse eller ekonomiska förutsättningar. När det kom till kunskap om palliativ vård kände 54% av de svarande till Världshälsoorganisationens stege för smärtlindring. Endast 43,6% kände till Palliativ Performance Scale, och hälften av sjuksköterskorna kände till Edmonton Symptom Assessment System. Sammantaget indikerade 56% av
sjuksköterskorna ett behov av
utbildning i mer än 1 aspekt. Dessa aspekter inkluderade utbildning i vård av de döende patienterna (14,6%), kommunikationsstrategier (22%), vårdstöd (10,6%), psykosocial vård (15%), smärtbehandling (10,2%), andra sätt för symptomhantering (13%) och andra etiska / andliga frågor (14,2%).
Resultatet av studien visar att det finns ett behov av formella utbildningar i palliativ vård.
Medel
ng rörande exempelvis hur de hanterade
symtomlindring hos de döende
patienterna. Alla frågor och svar var på engelska, eftersom det är det officiella språket på det aktuella
sjukhuset.
Frågeformulär fylldes i av 115 sjuksköterskor som arbetade vid Qatar National center for cancer care and research, i mars 2012. denna studie var att definiera vad som är viktigast för EOL-vård utifrån olika vårdprofessioner s perspektiv, de som arbetar med palliativ vård
Resultatet definierar deltagarnas uppfattning av vad som är mest betydelsefullt inom palliativ vård. De teman som var mest framträdande var följande;
Att ta itu med de icke-fysiska behoven; innebär att ge stöd till den existentiella resan som patienterna befinner sig på, vilket i sin tur kan ge minskade fysiska symtom. Att bli fri från känslomässiga och existentiella bördor som exempelvis rädsla för döden, beskrevs som att bli mentalt smärtfri.
Hälso- och sjukvårdsteamets natur;
Deltagarna talade starkt om vikten av att vara
medkännande och att ha ett hälso- och sjukvårdsteam som fungerar som en enhet. Detta inkluderade att se till att vårdpersonalen var på
Hög
med död och döende.
Deltagarna fick frågan "Vad är viktigast för EOL-vård? "Svaren universella kärnan i EOL-vård.
Resultatet bygger på data från 107 respondenter.
kommunicerade med varandra på ett tillfredställande sätt. Denna sammanhållning och kontinuitet av vård och planering, såg till att patienter och familjer inte belastades med motstridig information från olika håll, eller att behöva diskutera sin berättelse om och om igen.
Patientens önskemål ska respekteras;
Ett överväldigande antal deltagare angav att det var viktigt att säkerställa att patienternas
önskemål uppfylls. Detta koncept inkluderade att tillhandahålla patienter och familjer möjlighet att välja hur, när och var de önskade att bli vårade. En del av detta beslutsfattande hjälper patienten och familjen att förstå vilka vårdalternativ som är tillgängliga. Deltagarna uppgav att inte en enda palliativ vårdprocess eller vårdplan passar varje individ, utan för att tillhandahålla palliativ vård av god kvalitet behöver vården vara individanpassad.
Att ta itu med de fysiska behoven; Framkom som det mest förekomna temat och nämndes av över hälften av de svarande. Fysiska behov omfattar god smärt- och symtomlindring samt säkerställa att patienten har det bekvämt hela tiden. Deltagarna reflekterade över upplevelser när patienter hade ont eller fysiska obehag, då var patientens livskvalitet betydligt försämrad.
12 Giske, T & öppen och selektiv kodning. Data samlades in 2008 och 2014 under 8 fokusgruppsintervj uer, totalt
medverkade 22 sjuksköterskor.
De deltagande sjuksköterskornas främsta oro vad gällande patientens andliga/existentiella behov var hur de skulle hjälpa patienten till lindring. Sjuksköterskorna beskrev att genom att betrakta den helande vägen, vilken innefattar tre steg: stämma in på andlighet, avslöja djup oro och underlätta läkningsprocessen kunde de på bästa sätt stödja patienten. Att kunna stämma in på andlighet innebar att bejaka en helhetssyn på patienten. Sjuksköterskan letar efter olika typer av tecken på andlighet eller existentiella behov, detta kan vara exempelvis ansiktsuttryck, rastlöshet, ångest eller i form av
symboler, bilder eller böcker även direkta frågor kan vara till hjälp.
Avslöja djup oro menade de att på ett respektfullt sätt identifiera och
Hög
förstå vad som var viktigt för den enskilda patienten och dennes familj. Frågor som rör skuld, skam, förlåtelse, hopp, meningen med livet, himmel, helvetet och religiösa tvivel, var återkommande. Att andlighet/ få sina existentiella behov tillgodosedda underlättar patientens läkningsprocess vittnar sjuksköterskorna som ingick i studien om, de menade att andlig vård kunde förändra patientens situation. En sjuksköterska beskrev att en patient var mindre deprimerad och upplevde mindre känslomässig smärta efter att ha pratat med en diakon. En annan ssk berättar om en patient i ett palliativt skede som blev av med sin dödsångest och fann frid efter samtal med en präst. Mer generella exempel var att när patienter upplever frid kan de lättare uthärda och acceptera sin situation. Dessa tre stadier återföljs av sjuksköterskornas vilja att övervinna sina egna hinder för andlig vård, att gå utanför sin egen komfortzon, att öppna upp sig själva samt kunna balansera det personliga och professionella i vårdandet. views of health professionals, social care service managers and frontline staff on key
requirements for good
practice.
Syftet var att kartlägga vilka av deltagarna var omsorgs-chefer och 54 av deltagarna var verksam inom hospis och hemsjukvård.
Resultatet visar att det är ett mycket krävande och komplicerat arbete att tillhandahålla god EOLC för personer med demenssjukdom.
Genom analys identifierades sju viktiga teman:
• igenkänna EOL och verktyg för att stödja EOLC
• kommunicera med familjer om EOLC
• teamarbete
• kontinuitet i vården
• säkerställa symtomlindring i EOLC
• stödja familjer
• utveckla och stödja personal
Beskrev ofta igenkännandet av livets slut som en kombination av symtom och beteenden eller ett specifikt "nyckelmoment". Med ett personcentrerat fokus diskuterade de hur subtila förändringar indikerade att en person med demenssjukdom närmar sig livets slut.
Vårdpersonalen beskrev sällan plötsliga dödsfall, vilket betyder att de flesta personer med demenssjukdom visade tecken/förändringar
Hög
var att bidra till evidens inom området genom att lyfta fram viktiga aspekter som kan användas för att stödja
vårdpersonal att bedriva en
vårdpersonal att bedriva en