• No results found

5   Diskussion 28

5.2   Carlssons strategimodell – en tillämpning 28

Den andra frågeställningen avsåg hur tillämpandet av Carlsson strategimodell skulle påverka Cirkus marknadsföringsarbete. I detta avsnitt kommer därför Carlssons strategimodell (Se figur 1) jämföras med hur Cirkus har gjort och hur de gör när det gäller deras sociala medier.

5.2.1

Förberedelser

Enligt Carlssons (2009, s. 125) modell är första steget att skapa en förståelse för hur de olika sociala medierna fungerar samt vad företaget vill uppnå med att använda sig av kanalen/kanalerna.

den enda som sköter Cirkus sociala medier och är självlärd så kan risken ha varit att hon inte haft alla grundläggande kunskaperna om hur Facebook och Instagram bör hanteras när man som företag använder sig av sociala medier. Carlsson menar dock att det är bättre att börja – och att sedan justera strategin efter hand, vilket Rossling har gjort. Carlsson (2009, s. 125) nämner även att det är bra om företag tittar på hur andra företag använder sociala medier för att få lärdom genom att se hur andra gör, och det är inget som har framkommit gällande Cirkus.

Om Cirkus valt att starta upp en mediekanal idag finns det möjlighet att kanal valet sett anorluna ut, detta för att de förmodligen hade skapat en bättre förståelse och grund inför arbetet med sociala medier. Möjligheten finns att de hade haft en tydligare vision om vad de vill åstadkomma med att vara en del av sociala medier och även att de skapat en bättre förståelse om hur man ska uppföra sig samt presentera sitt företag. Det kanske till och med hade varit så att fler hade varit ansvariga för kanalerna och inte endast en person som det är idag.

5.2.2

Mål

Utifrån resultatet visade det sig att Cirkus inte hade något direkt mål med att kommunicera i sociala medier. Istället för att fokusera på att bara sälja ville de inspirera sina konsumenter samt skapa njutning genom deras bilder. Carlsson (2009, s. 126) anser att det är viktigt att företag förstår varför de ska använda sig av sociala medier. Det räcker inte med att skapa en Facebook sida för att det ska vara lönsamt för ett företag på lång sikt. (Carlsson, 2009, s. 126) Enligt Rossling (2016) har deras kanaler visat sig vara lönsamma för dem trots att de inte hade något riktigt mål från början. På vilka grunder bedömningen av denna lönsamhet har skett är oklart. Den positiva uppfattningen om påverkan på lönsamheten, kan bero på att de började så tidigt som de gjorde, men å andra sidan kanske deras sociala medier hade varit ännu mer relevanta och lönsamma om de haft grundläggande mål redan från start, vilka sedan vidareutvecklats över tid, med utgångspunkt från uppföljningar och utvärderingar.

5.2.3

Målgrupper

Enligt resultatet framkom det inte att Cirkus hade/har någon speciell målgrupp som de utgår ifrån. Istället utgår de ifrån det de själv tycker om och anser vara bra. Carlsson (2009, s. 127) nämner i sin modell att en målgrupp kan vara svår att välja då det är konsumenterna som själva väljer om de vill

vara en del av företaget. Dock kan företag försöka att specificera tänkbara användare som kan tänkas ta del av företaget (Carlsson, 2009, s. 127). Genom att påbörja ett arbete med att specificera tänkbara målgrupper skulle kommunikationen i de båda kanalerna kunna utvecklas och förfinas i förhållande till dessa.

5.2.4

Innehåll

Carlsson (2009, s. 127) nämner att innehållet handlar om hur företag ska få konsumenternas uppmärksamhet samt hur de vill kommunicera med dem. Cirkus har inga riktlinjer eller regler som de följer för sin kundkommunikation. Som nämnts ovan var Cirkus huvudfokus att inspirera sina konsumenter med fina bilder, och därav kunna få deras uppmärksamhet. Utifrån två undersökningar (Se bilaga 4 & 5) har det visat sig att majoriteten av konsumenterna blir inspirerade av de bilder som läggs ut och därmed väljer att besöka butikerna. Således kan konstateras att innehållet upplevs som intressant av konsumenterna. Här kan dock konstateras att de personer som ingick i studien var personer som befann sig i närheten av butiken. De personer som inte känt sig inspirerade – och därmed inte valt att besöka butiken hade mindre sannolikhet att ingå i respondentgruppen. Vid ett annat respondenturval skulle resultatet kunnat bli ett annat.

Det handlar om vad användarna kan få för nytta av företagets kanal/kanalerna, vilket innehåll som ska finnas, hur konsumenterna ska få förtroende samt en relation till företaget (Carlsson, 2009, s. 127). Rossling (2016) nämner att innehållet är viktigt gällande bilderna, Rossling redigerar alltid sina bilder innan de läggs upp. Detta för att skapa ett djup i bilden, dock används aldrig färdiga filter från Instagram då det kan lura konsumenterna genom att plaggen kan få en annan färg eller en annan känsla. Risken är då att konsumenterna blir missnöjda och därav lägger hon alltid ner lite kärlek i bilden/bilderna som läggs upp. (Rossling, 2016) Att Cirkus fokuserar på detta sätt gällande deras bilder gör att konsumenterna kan få ett förtroende till dem så det inte blir missnöjda när det kommer till butiken. Innehållsaspekten är den del av kommunikationen som ägnas mest eftertanke och tid. Rossling väljer klädesplagg med omsorg och vill hjälpa konsumenterna genom att visa hur olika plagg kan kombineras.

Rossling (2016) är noga med att besvara konsumenternas frågor samt funderingar som ställs på både Facebook och Instagram. Dock kan det vara så att hon inte alltid hinner med eller glömmer bort att svara. Om en till i företaget hade varit ansvarig för kommunikationen på sociala medierna

hade sannolikheten att fler konsumenter fått svar på sina frågor och relationen till konsumenterna blivit ännu bättre.

5.2.5

Medier och aktiviteter

När företag ska göra valet om vilka kanaler de ska välja är det bra att ha målen i bakhuvudet, de tänkta användarna samt kommunikationsmöjligheter. Carlsson (2011, s. 33) nämner att kanalvalet har en stor betydelse för företagets kommunikation. Det kan vara svårt att välja rätt kanal direkt, därför är det bra om företag provar sig fram på olika medier. (Carlsson, 2009, s. 128) Cirkus har som sagt valt medierna utifrån sig själva och inte fokuserat på deras användare. Utifrån

undersökningarna finns stora delar av deras konsumenter på deras kanaler, frågan är om de haft ännu fler konsumenter ifall de provat sig fram på andra medier. Det är också tydligt att

konsumenterna har flyttat sitt följande av företagets kommunikation från Facebook till Instagram. Huruvida detta beror på att konsumenterna föredrar Instagram, eller, om det beror på att företagets kommunikation har flyttat till Instagram är oklart. Här skulle ytterligare studier behöva genomföras för att jämföra de resultat som genereras av kommunikationen i olika kanaler. De skulle också kunna fundera på att pröva nya kanaler såsom Snapchat och liknande.

5.2.6

Implementering

Carlsson (2009, s. 128-129) beskriver att när implementeringen ska genomföras kan svårigheter uppstå, då det är i detta läge som tidigare faser i strategiarbetet prövas. Eftersom Cirkus ännu inte tillämpat någon strategi finns inget resultat att jämföra med. Om Cirkus och Rossling skulle börja tillämpa Carlssons modell så skulle det kunna påverka hur kommunikationen i de olika kanalerna ser ut. Eftersom Rossling menar att det är svårt för en person att vara aktiv i fyra parallella

kommunikationsflöden, så skulle en implementering kunna innebära att man väljer bort Facebook – för att istället utveckla kommunikationen på Instagram, vilket ligger i linje med det som Rossling anser är viktigt med kommunikationen. Om det omvända skulle visa sig vara det bästa, och beslutas så kan det uppstå problem vid implementeringen eftersom Rossling anser att Instagram lämpar sig bättre för den typ av material som hon själv föredrar. Eftersom Rossling under så lång tid kunnat utgå från egna tankar, kan ett mer strategiskt handlande påverka Rosslings arbete och eventuellt motivation för arbetet. Dock kommer strategin att beslutas internt således bör Rossling ha god möjlighet att påverka såväl strategi som implementering.

5.2.7

Uppföljning och utvärdering

Uppföljningar och utvärderingar är inget som Cirkus valt att göra. Utifrån Carlssons (2009, s. 130) modell är det en viktig punkt för att företaget ständigt ska kunna förbättras och utvecklas till ett ännu mer målinriktat företag samt skapa ett mer effektivt arbete. I denna studie har tre olika undersökningar genomförts i syfte att pröva att göra uppföljning och utvärdering.

Kundundersökning 1: Undersökningen gjordes för att se om konsumenterna uppmärksammas om vad som läggs ut på Cirkus sociala medier och även om det blir inspirerade till att besöka deras butiker. Cirkus mål är att inspirera sina konsumenterna och därav gjordes denna undersökning för att se om deras mål uppfylls. Undersökningen gjordes under två dagar och tid som lades ner var ungefär totalt sex timmar. De som svarade på frågorna var konsumenter som befann sig i butiken på Väla Centrum.

Resultatet påvisade att majoriteten av konsumenterna följer Cirkus på deras sociala medier, antingen på Facebook eller Instagram eller på båda kanalerna. Många konsumenter ansåg även att de uppmärksammas av det som läggs ut och blir inspirerade till att besöka butikerna. Många tyckte att relationen till företaget blivit bättre sedan de blev aktiva på sociala medier, detta för att

konsumenterna känner sig sedda genom att de får svar på eventuella frågor som de ställer. Samtidigt ansåg några att de inte upplevt att relationen till företaget blivit bättre, utan påstod att Cirkus var som vilken butik som helst. Orsaken till detta kan vara att de inte varit delaktiga med att

kommentera eller att de inte använder sig så mycket av sociala medier.

Denna undersökning gav ett bra resultat, men för att få en djupare förståelse och kunskap om vilken kanal som konsumenterna mest uppskattar och använder vad det tvunget att genomföras ytterligare en undersökning.

Annonsundersökningen: Att lägga ut erbjudande på sociala medier är inget som Cirkus brukar göra, detta för att de inte brukar ha erbjudande förutom när det är rea i butiken. Därav gjorde de ett undantag när denna annons skulle läggas ut. Arbete inför annonsen tog inte speciellt mycket tid och annonsen var inte något svårt för Rossling att skapa.

Resultatet visade att folk lockades till butiken och köpte blusen som var på erbjudande, om annonsen inte publicerats på Facebook och Instagram men ändå haft blusen på erbjudande hade de

inte hade lockats till butiken på samma sätt. Det visade sig även att folk frågade om tidigare produkter som lagts ut på deras kanaler.

För att få reda på vilken kanal deras kunder mest befinner sig hade det varit intressant om Cirkus gjort en liknande undersökningen men endast lagt ut annonsen på en kanal i taget för att se hur många som lockas till butiken genom Facebook samt genom Instagram. Om skillnaden visat sig vara stor mellan dessa kanaler finns möjligheten att Cirkus fått upp ögonen och börjat fokusera på endast en kanal eller gjort valet att förbättra den kanal som visat sämst respons.

Kundundersökning 2 – Facebook eller Instagram: Som tidigare nämnt gjordes denna undersökning för att få en djupare förståelse om vilken kanal som Cirkus konsumenter mest befinner sig på. Arbetet inför undersökningen tog inte speciellt lång tid, då det endast var frågor som förberedes. Resultatet visade på att konsumenterna anser att Cirkus är mer aktiva på Instagram än vad de är på Facebook. Somliga konsumenter som följer Cirkus på Facebook märker knappt av några

uppdateringar, de nämnde att Cirkus var mycket mer aktiva på Facebook innan Instagram startade. Majoriteten av konsumenterna ansåg därav att Instagram konton är mer aktivt och anser därför att det är bättre och framförallt roligare att följa.

Cirkus borde se över sin uppdelning på deras medier, hur mycket tid det lägger på respektive kanal och även se över var konsumenterna vill att de ska befinna sig för att få ett mer effektiv arbete. Att lägga ner mycket tid på en sida som inte är önskvärd av konsumenterna känns inte effektivt. Att till exempel genomföra undersökningen som ovannämnt hade hjälp Cirkus att se var deras konsumenter mest befinner sig.

5.3

Strategimodellens påverkan på Cirkus

Related documents