Caroline Ljungberg

I dokument Barndomens geografi och platser för nuet (sidor 63-66)

Skolprestationer kopplas ofta samman med social bakgrund. Elever från hem där föräldrarna, dels kategoriseras som låginkomsttagare och dels som lågutbildade, har generellt sett lägre betyg än elever från mer utpräglade medelklasshem (Klapp Lekholm, 2008). I samband med att skolors elevsammansättning förändrats och att en större del av elever- na räknas som ”invandrarelever” eller som ”elever med migrantbak- grund” har även föräldrarnas etniska ursprung definierats som en för- klaringsfaktor till varför elever går ut med ofullständiga betyg från det nionde skolåret eller allmänt inte anses fungera tillfredställande i en skolkontext (se även Persson & Tallberg Broman, 2002).

Detta antagande kom jag i kontakt med då jag i början och mitten av 00-talet intervjuade rektorer i Malmö. Under dessa intervjuer som handlade om rektorernas yrkesvardag återkom informanterna flera gånger till relationer med elevernas föräldrar, vilket fick mig intresse- rad av hur dessa relationer ser ut. Rektorer i områden som präglades av villakvarter och bostadsrätter talade om föräldrarna som en stark och engagerad påtryckargrupp.

sen kan det också vara så att om du jobbar som lärare i Lim- hamn eller Västra innerstaden så kan du ha väldeliga problem med föräldrarna. De kan vara oerhört krävande. De kan kräva på ett sätt som står i strid med läroplanen. (Ljungberg, 2005:89)

En annan rektor i en välbärgad del av Malmö (dock inte Limhamn eller Västra innerstaden) bekräftar detta.

I början märktes en viss skepsis – vi och jag hamnade väldigt

ofta i försvarsposition. Föräldrarna – en del föräldrar här – är

om sig och kring sig – verbala och duktiga på att stå upp för

sin sak och det är – ibland har det lett till konflikter. Det har ju

varit lite motigt ibland…... (Ljungberg, 2005:88)

Rektorer i s.k. mångkulturella områden berättade om vilka konflikter som kan uppstå i relation till elever och föräldrar som inte är familjära med det svenska skolsystemet utan har andra referensramar och erfa- renheter av skola och utbildning. Exempelvis menade en rektor att flera föräldrar ansåg att det var skolan som ensam skulle ansvara för barnens uppfostran och om det uppstod någon konflikt så var det i så fall skolans fel. En annan rektor tyckte att relationen till föräldrarna var mer komplicerad än på andra skolor. ”[D]et är mer komplicerat att växa upp inne i stan med föräldrar som är invandrare, som kanske inte har jobb hela tiden, och som kanske inte kan ge den tydliga bilden av vad de är och vad barnen ska bli” (Ljungberg, 2005:90). Emellertid uttryckte även flera rektorer det rakt motsatta, dvs. att det inte var så svårt att hantera föräldragruppen på skolor där en stor andel av elever- na hade migrantbakgrund.

Varför lärare stannar på skolan? Det finns två skäl; det ena är att det är pedagogiskt utmanande att jobba här och det andra är att det är väldigt enkelt i relation till föräldrarna. (Ljungberg, 2005:90)

Baserat på intervjuerna med Malmö-rektorer utkristalliserades ett mönster där skolpersonal framstod som mer offensiva i sina föräldra- kontakter på skolor belägna i lågstatusområden och mer defensiva i högstatusområden. De olika strategierna i bemötandet; den offensiva respektive den defensiva hållningen, sammanhänger med föräldrarnas position. Beroende på föräldrarnas status, såväl ekonomiskt som kul- turellt, i form av arbete, boende, utbildning men även könstillhörighet och etnisk tillhörighet, så bemöts de på olika sätt och de har olika stort utrymme för att framföra och få igenom sina krav (se även Persson & Tallberg Broman, 2002).

I sökandet efter lösningar på problem som lärare och rektorer uppfat- tar finns, så har kontakten med föräldrar setts som en nyckel. På flera skolor har föräldrautbildningar startats. Ett dokument som förekom- mer på dessa utbildningstillfällen, som riktas mot föräldrar är Alla

föräldrar kan! Hemmets Läroplan – vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klara sig bra i skolan (2001).5

Hemmets läroplan är en broschyr författad av Lennart Grosin som tidigare var verksam som docent i pedagogik vid Stockholms universi- tet, men som numera är pensionerad. I en artikel i Aftonbladet säger Grosin att ”[f]oldern är en läroplan för hemmet och vad föräldrar kan göra för sina barn i hemmet. – Jag märkte att inte alla föräldrar kom till föreläsningarna och då väcktes tanken på att göra en broschyr” (www.aftonbladet.se).6

Syftet med föreliggande kapitel är att med Hemmets läroplan som empiriskt exempel illustrera hur skolans fostrande och disciplinerande roll kan komma till uttryck genom föräldrautbildningar i skolans regi. Förskola, skola och utbildningsväsende kan betraktas som ideologi- producerande apparater eller institutioner (Johansson & Liedman, 1983:206). Förskolan och skolan är politiska, sociala och kulturella arenor som kan användas för olika syften, vilket även illustrerats med hjälp av historiska exempel. Bl.a. har Karin Johannison skrivit om hur hälsoarbete och skola öppnat upp möjligheten för kontroll och fostran. Kanaler för detta har skapats in i hemmen och den sociala samt den privata sfärens gränser har suddats ut. ”Läkarna skulle fostra lärarna som skulle fostra barnen som skulle fostra föräldrarna. Genom bar- nens kroppar skulle det sociala och det privata livet smälta samman” (Johannisson, 2007:32).

Hemmets läroplan frångår på sätt och vis denna logik och blir istället en direkt kanal till föräldrarna som är de tänkta mottagarna av texten (även de reella mottagarna eftersom dokumentet används på föräldra-

5 Fortsättningsvis kallad Hemmets läroplan.

kurser i skolans regi). Disciplineringsstrategin behöver sålunda inte ta omvägen via barnen. Disciplinerings- och fostransarbete handlar i grunden om meningsskapande, som i föreliggande text tolkas med hjälp av begreppet hegemoni.

I dokument Barndomens geografi och platser för nuet (sidor 63-66)