De slutsatser vi kommit fram till i resultatet är att samtliga föreningar upplever ett missnöje med hur deras anläggningstillgång ser ut samt att det existerar en oro för föreningens möjligheter att expandera ur ett längre perspektiv. Föreningarna har blivit tvingade till ett omfattande arbete för att på bästa möjliga sätt klara av den rådande situationen och detta har föreningarna gjort genom ett omfattande planeringsarbete gällande träningstider. Detta i kombination med att dela upp fotbollsplanerna i tårtbitar för att skapa yta för fler lag att träna samtidigt under de tider som föreningarna tillhandahåller planerna. Detta har lett till att föreningarna måste anpassa sina träningar utifrån mindre ytor och detta har varit svårt och utmanande för oerfarna tränare och föräldrar. Som ett resultat av detta har vissa
21
föreningar genom att skapa föreningsgemensamma träningsprogram dock skapat en tydlig mall där de bestämt hur de ska träna i olika åldrar, vad lagen behöver samt på vilka ytor de kan göra vad. En återkommande åsikt i intervjuerna har varit att föreningarna inte behöver en hel plan för att erbjuda en kvalitativ fotbollsutbildning utan det som krävs är en gedigen planering och stöd till tränarna. Slutligen har vi insett att alla föreningar lägger ner mycket tid och arbete på att samarbeta och lobba idéer med makthavare. Det finns en kontakt dels med Stockholms stad samt dels med kommunerna och politikerna, men föreningarna beskriver att möjligheten till att kontakta varandra är svårt och att processerna ofta blir långdragna. Det finns också ett missnöje om att situationen inte vill lösas av makthavarna och att de vill outsourca idrotten bort från staden ut till närliggande kommuner.
Föreningarna beskriver även anledningar till att de tror att det ser ut som det gör och att det dels handlar om ekonomi och dels om att det är för många instanser inblandade vilket gör att det är svårt att få tag i rätt personer då alla beslut måste gås igenom i varje enskild instans. Slutligen ser de flesta föreningar någon form utav oro för framtiden men att den i dagsläget inte är akut för alla intervjuade föreningar.
Vissa föreningar har tvingats tacka nej till barn och unga och vissa spår att folkhälsan kommer att påverkas negativt som en följd av att färre barn och unga kommer att ges möjligheter till att kunna idrotta och spela fotboll i Stockholm.
En anledning till att innerstadsföreningarna i större utsträckning upplever en brist av anläggningar tror vi kan ha och göra med att befolkningsmängden i Stockholm stad är alldeles för stor sett till sin yta i jämförelse med resten av landet. Som Sternö och Nielsén (2018) förklarade att det behövs 24 respektive 61 11-manna fotbollsplaner för att nå Göteborg och Malmös invånarsnitt per 11-mannaplan. Det är en ganska stor skillnad på att vara dryga 11 000 människor i jämförelse med 8 698 respektive 6 441 människor per 11-manna plan. Flera av föreningarna tror som sagt att denna situation kommer att påverka folkhälsan i slutändan men varför gör då inte politikerna och de andra beslutsfattarna något åt saken? Vi upplever att beslutsfattarna inte följer Stockholms stads idrottspolitiska program i den mån som krävs. Det känns som att det finns många olika särintressen som på olika sätt konkurrerar mot varandra och att anläggningsfrågan har lagts åt sidan. Resultaten i denna studie visar på ett utbrett missnöje och detta hoppas vi kommer leda till ett bättre samarbeta för att lösa den situation som uppstått.
Samtidigt som föreningarna inte behöver en hel plan för bedriva sin verksamhet så hade troligen kvalitén på träningarna ökat i och med en större tillgång till anläggningar och därmed tillgänglighet till träning på större plan. Även om det går att träna på mindre planer som många av respondenterna intygar så upplever de en avsaknad av att kunna träna matchspel och det är svårt att träna matchspel utifrån en fjärdedels plan eller mindre. Risken blir att svensk fotboll och specifikt Stockholmsfotbollen hamnar efter övriga länder när en sämre fotbollsutbildning erbjuds.
Som nämnt tidigare så är nästan alla föreningar oroliga inför framtiden även om deras erfarenheter skiljer sig åt. Att inte ha möjlighet att kunna erbjuda alla barn och ungdomar en plats i sina föreningar på grund av anläggningsbristen tror vi kan ha stora konsekvenser i slutändan. Konsekvenser för folkhälsan har tidigare berörts men samtidigt är det en central aspekt. Risken är att fotbollen tappar vissa ungdomar till andra idrotter eller verksamheter, - medan andra kanske slutar helt med idrott.
Vi menar att det behövs göras en större studie som undersöker mer exakt hur anläggningssituationen ser ut, samt följa upp detta under en längre tid. Vi anser att det vore spännande att se ifall de farhågor vi lyft fram som en konsekvens av anläggningstillgången återspeglar verkligheten och vad som då händer med de som valt att sluta med idrott på grund av att de inte anser att förutsättningarna till att fortsätta är tillräckliga, med avstamp i anläggningstillgången.
I bakgrunden redovisade vi för fyra utbyggnadsstrategier som varit grunden för hur svenska idrottsanläggningar ser ut idag. Även Faskunger och Sjöblom (2017) har skrivit om detta och de menar att den sistnämnda strategin, partnerskapsstrategin är en sammanslagning av samtliga strategier.
Partnerskapsstrategin är den strategi som vi bedömer är rätt väg att gå för att komma till en lösning på
22
problemet. Våra respondenter har alla uttryckt bristfälliga samarbeten med kommunerna, staden och politikerna. Partnerskapsstrategin med syfte att hitta lösningar genom offentlig och privat samverkan vilket kan förklaras som ett samarbete mellan idrottsföreningarna och olika företag kan vara en väg att gå. Samtidigt är det svårt att hitta en lösning då frågan inte är svart eller vit. Anläggningsfrågan är komplicerad och grundar sig i flera olika aktörer, krav, ekonomiska frågor och mål. Denna studie har fokuserat på att studera hur föreningar arbetar för att klara av den situation de står inför redan idag snarare än att hitta lösningar på anläggningsfrågan men om vi får tänka fritt tror vi på att framtidens anläggningar måste byggas på ett kreativt sätt där platser som idag är otänkbara utnyttjas för idrottens anläggningar. Att planera bostäder där taket kan användas för fotbollsplaner kan vara en lösning, att anlägga fotbollsplaner på vattnet kan vara en annan lösning. Stockholm är en stad med mycket vatten och genom att placera fotbollsplaner på flytande flottar skulle en yta som inte används för bostäder istället kunnat nyttjas av idrotten.
Studiens resultat visar på ett brett och starkt missnöje från de föreningar vi har intervjuat. Anledningen till detta kan vara flera men de föreningarna vi intervjuat har alla valts ut utifrån en tanke om att de kan tänkas påverkas negativt av anläggningssituationen i Stockholm på grund av att de är stora breddidrottsföreningar. De är i stort sett samstämmiga i sina svar samtidigt som alla föreningar, på olika sätt, tvingats arbeta med nya, kreativa sätt för att försöka anpassa sig. Skulle denna studie ha genomförts med mindre föreningar som intervjuats hade resultatet möjligtvis sett helt annorlunda ut åt det positivare hållet. Samtidigt som resultatet troligtvis hade sett ännu mer oroande ut om bara innerstadsföreningar intervjuats. Detta då alla intervjuade innerstadsföreningar vittnat om stora problem. Sannolikheten att inte alla innerstadsföreningar upplever det likadant kan alltså ses som osannolikt.
Vi tror att mindre föreningar har det lättare att erbjuda en kvalitativ fotbollsutbildning för sina spelare eftersom det kan vara lättare att se varje individs behov i en mindre förening jämfört med en stor. För dessa mindre föreningar blir troligtvis anläggningsfrågan en icke fråga då de inte behöver fler fotbollsplaner för den mängd lag de har. Andra problem för dessa föreningar kan snarare vara inkludering av demokratiska processer eller hur man arbetar med exempelvis selektering.
För oss var det därför inte intressant att kontakta mindre föreningar då vi ville undersöka hur anläggningssituationen påverkar större föreningar. Detta visade sig vara ett större problem än vad vi kunnat förutspå och förhoppningsvis kommer denna studie att bidra till en ögonöppnare både för föreningarna själva men också för Stockholms stad, politiker och Svenska Fotbollsförbundet. Studiens huvudsakliga problem är alltså i stor grad märkbar i Stockholm och detta har vår studie visat. Skulle en liknande studie göras i exempelvis Umeå skulle resultat troligtvis bli annorlunda då anläggningssituationen där ser annorlunda ut än den i Stockholm.
Samtidigt har studiens resultat visat på att bristande tillgång till idrottsanläggningar skapat utveckling inom föreningarna genom att de blivit tvingade att skapa tydligare träningsriktlinjer, ett ökat samarbete inom föreningarna och nya sätt att planera träningarna utifrån yta och tid.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa vilka effekter som begränsad anläggningstillgång har ur ett föreningsperspektiv. För att besvara på bästa sätt valde vi en kvalitativ metod genom att genomföra semi-strukturerade intervjuer. Vi ville ta reda på hur begränsad anläggningstillgång upplevs och hanteras och genom att ställa öppna frågor utifrån en förbestämd intervjuguide kunde vi få bra svar med tydliga exempel och känslor. Vi hade först tänkt att resa till Stockholm och genomföra alla intervjuer i en miljö där respondenterna känner sig bekväma i men detta gick inte att genomföra vilket vi tycker är synd. Vi hade gärna genomfört alla intervjuer i ett fysiskt möte då vi anser att det går att få ut ännu fler perspektiv och få mer information av respondenterna i form av kroppsspråk och tonläge
23
samt att den miljön respondenten valt hade gjort respondenten mer bekväm vilket i sin tur möjligtvis hade gjort att intervjuerna blivit än mer informativa. Vi hade även vissa problem med att höra vad respondenterna sa via telefon vilket gjort att vissa meningar är ohörbara och att viktig information kan ha missats vid transkribering. En av intervjuerna genomfördes när respondenten satt på en buss och detta kan ha skapat svagt fokus hos respondenten samt att mycket ljud i bakgrunden påverkar ljudbilden.
Vi är nöjda med responsen vi fick av de föreningar vi kontaktade och att vi lyckades uppnå en svarsfrekvens på 46,6 procent. Vi är glada över att vi fick tag i föreningar både i Stockholms stad och i närliggande kommuner men vi tror att resultatet hade blivit ett annat om vi bara intervjuat föreningar i Stockholms stad. Respondenterna vi intervjuat har alla valts ut noggrant utifrån ett målinriktat urval där de personer vi kontaktat alla på något sätt har en roll som ordförande, sportchef eller på något sätt ansvarig för frågor som har med anläggningar att göra. Totalt har vi intervjuat tre olika ordförande, en sportchef, en arenaansvarig, en kanslichef med ansvar för anläggningsfrågor och träningstidsplanering, en föreningskonsulent med ansvar över anläggningar, bokningar och träningstider samt en person som arbetar med spelarrekrytering, akademilag och anläggningsfrågor med ansvar över dialogen mellan föreningen och politiker. Detta målinriktade urval har gett oss mycket material att arbeta med samt en god insyn i hur de olika föreningarna hanterar sin situation.
Vi författade två olika intervjuguider, den ena inriktade mot respondenter i föreningarna och en intervjuguide för förbundet. Detta är vi nöjda med då det resulterade i mer övergripande information från intervju 8 där respondenten från förbundet fick möjlighet att lyfta sina tankar om anläggningssituationen som helhet.
Denna studie har fokuserat på att undersöka fotbollsföreningars upplevelser och hantering av en begränsad anläggningstillgång. Vi har under arbetets gång identifierat tidigare studier som undersökt hur anläggningstillgången ser ut i olika sporter och för att spinna vidare på vår studie skulle det vara intressant att undersöka hur andra idrotter ser på sin anläggningstillgång. Ett genomgående problem vi identifierat är hur samarbetet fungerar mellan föreningarna och makthavarna. Det vore av intresse att göra en djupare studie kring detta och studera varför samarbetet och kommunikationen är bristfällig och på vilket sätt relationerna mellan de olika parterna kan förbättras. Samtidigt kan vi konstatera att denna studie avgränsat sig till Stockholm där vi genom inläsning kring ämnet insett att Stockholm som stad är mest utsatt. Därför skulle det vara intressant att göra en liknande studie i en annan stad, exempelvis Malmö eller Göteborg som även de har en begränsad anläggningstillgång, dock inte lika akut, eller att jämföra Stockholms anläggningssituation med andra mindre städer i Sverige.
24
Referenser
Andersson, T. & Pihl Atmer, A. K. (2003). Idrottens miljöer i historiskt ljus. (1. uppl.) Stockholm:
Riksantikvarieämbetets förlag
Augustsson, C., Partiksson, G. & Stråhlman, O. (2007). Analys av träningstider inom
föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv (FoU-rapport 2007:6). Hämtad från Riksidrottsförbundet:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/jamstalldhet/fou2007_6-analys-av-traningstider-inm-foreningsidrotten.pdf?w=900&h=900
Blomdahl, U., Elofsson, S. & Öhman, J. (2003). Får flickor de sämsta träningstiderna? Institutionen för socialt arbete – socialhögskolan. Forskningsenheten, Idrottsförvaltningen, Stockholms stad.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Centrum för idrottsforskning (u.å). Medlemmar. Hämtad 2020-04-01 från https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/medlemmar/
Eime, R. M., Harvey, J., Charity, M. J., Casey, M., Westerbeek, H. & Payne, W. R. (2017). The relationship of sport participation to provision of sports facilities and socioeconomic status: a geographical analysis. Australian and New Zealand journal of public health. 41(3), 248–255.
doi:10.1111/1753-6405.12647
Fahlén, J. & Sjöblom, P. (2008). Idrottens anläggningar-ägande, driftsförhållanden och dess effekter (FoU-rapport 2008:2). Hämtad från Riksidrottsförbundet:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/anlaggningar-och-evenemang/fou2008_2-idrottens-anlaggningar.pdf?w=900&h=900
Fahlst röm, P.G. & Glemne, M. (2020) Den lilla föreningens stora fördelar. Hämtad från Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/den-lilla-foreningens-stora-fordelar/
Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. (Statens folkhälsoinstitut r 2007:3). Hämtad från folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/
Faskunger, J. & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle (FoU-rapport 2017:1). Hämtad från Riksidrottsförbundet: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/forskning-fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017_1-idrottens-samhallsnytta.pdf Gordon-Larsen, P., Nelson, M. C., Page, P. & Popkin, B. M. (2006). Inequality in the Built
Environment Underlies Key Health Disparities in Physical Activity and Obesity. Official journal of the American academy of pediatrics. 117(2), 417-424. doi:10.1542/peds.2005-0058
Hallgren, T. & Blom, H. (2009). Offentligt ideellt eller privat: om ägande och drift av idrottsanläggningar. Stockholm: SKL Kommentus.
Humpel, N., Owen, N. & Leslie, E. (2002). Environmental factors associated with adults’ participation in physical activity: A review. American journal of preventive medicine. 22(3), 188-199.
doi:10.1016/S0749-3797(01)00426-3
25
Haskell, W. L., Blair, S. N. & Hill, J. O. (2009). Physical activity: Health outcomes and importance for public health policy. Preventive medicine. 49(4), 280–282. doi:10.1016/j.ypmed.2009.05.002 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Moen, O. (1991). Idrottsanläggningar och idrottens rumsliga utveckling i svenskt stadsbyggande under 1900-talet: med exempel från Borås och Uppsala. Göteborg: Handelshögskolan,
Kulturgeografiska institutionen.
Niclasen, B., Petzold, M. & Schnohr, C. W. (2012). The association between high recreational physical activity and physical activity as a part of daily living in adolescents and availability of local indoor sports facilities and sports clubs. Scandinavian journal of public health. 40(7), 614–620.
doi:10.1177/1403494812459815
Parks, S. E., Houseman, R. A. & Brownson, R. C. (2003). Differential correlates of physical activity in urban and rural adults of various socioeconomic backgrounds in the United States. Journal of Epidemiology and Community Health. 57(1), 29–35. doi:10.1136/jech.57.1.29
Riksidrottsförbundet (2015) Anläggnings- och idrottsmiljöpolitiskt program för Svensk idrott.
Hämtad från https://www.rf.se/contentassets/6561a68c426e49d282428912a2a02dd3/anlaggnings--och-idrottsmiljopolitiskt-program.pdf
Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram. Hämtad från Riksidrottsfrbundet:
https://www.sisuidrottsutbildarna.se/globalassets/sisu-idrottsutbildarna/dokument/idrottens-himmel-o-helvete/idrotten-vill-kortversion-webb.pdf Riksidrottsförbundet (2019a). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram. Hämtad från
Riksidrottsförbundet: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/rfs-verksamhet/idrotten-vill--idrottsrorelsens-ideprogram.pdf
Riksidrottsförbundet (2019b). Kommunundersökning 2019. Hämtad från Riksidrottsförbundet:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/kommunundersokning/kommunundersokningen-2019/rfs-kommunundersokning-2019-rapport.pdf
Riksidrottsförbundet (2019c). Vägledning - Avtal om föreningsdrift av idrottsanläggning. Hämtad från Riksidrottsförbundet:
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/globalassets/riksidrottsforbundet/gamla-rf.se/dokument/anlaggningar/vagledning---avtal-om-foreningsdrift-av-en-idrottsanlaggning.pdf Reimers, A. K., Wagner, M., Alvanides, S., Steinamyr, A., Reiner, M., Schmidt, S. & Woll, A. (2014).
Proximity to Sports Facilities and Sports Participation for Adolescents in Germany. PLoS ONE. 9(3), e93059. doi:10.1371/journal.pone.0093059
Stark, T. (2010). Folkhemmet på is [Elektronisk resurs]: ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet. Växjö.
Sjöblom, P. (2015). "Idrott åt alla" i en förtätad och exploaterad storstad: breddidrottens anläggningar och intressenter i Stockholms stad 1985–2014. Hämtad från Riksidrottsförbundet:
https://www.rfsisu.se/globalassets/riksidrottsforbundet-rf-sisu-stockholm/dokument/material-for-nedladdning/forskningsrapporter/idrott-at-alla-i-en-fortatad-storstad.pdf
26
Sternö, J. & Nielsén, T. (2018). Får vi ta plats? – Om barn och ungas tillgång till idrottsanläggningar i Stockholm. Stockholm: Volante Research
Steinamyr, A., Felfe, C. & Lechner, M. (2011). The closer the sportier? Children’s sports activity and their distance to sports facilities. European review of aging and physical activity. 8, 67–82.
doi:10.1007/s11556-011-0090-0
Stockholms stad. (2018). Idrottspolitiskt program för Stockholms stad 2018–2022. Hämtad från Stockholms stad: https://start.stockholm/
Stockholms stad. (2020). Priser och riktlinjer vid bokning av idrottsanläggningar. Hämtad från Stockholms stad: https://start.stockholm/
Svenska fotbollförbundet. (2016). Stockholm måste planera för fler fotbollsplaner. Hämtad från Svenska fotbollförbundet: https://fogis.se/anlaggningarenor/arkiv/startsida/2016/03/stockholm-maste-planera-for-fler-fotbollsplaner/
Sveriges kommuner och regioner (2016). Anläggningar för kultur, idrott och fritid: 2014. Stockholm:
Sveriges kommuner och regioner.
Thorn Wollnert, C. (2003). Att arbeta med kultur och fritid: En studie av professioner i förändring.
Svenska kommunförbundet. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Transportation research board. (2005). Does the Built Environment Influence Physical Activity?
Examining the evidence. Hämtad 2020-12-16 från:
http://onlinepubs.trb.org/onlinepubs/sr/sr282.pdf
Umeå universitet. (2018). Kursplan: Idrottspedagogiska perspektiv på utmaningar inom idrottens område, 7,5 hp. Hämtad 2020-05-08 från https://www.umu.se/utbildning/kursplan/2ip026/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1. Informationsbrev
Vi är två studenter från Umeå universitet som just nu studerar sista terminen på idrottsvetenskapliga programmet. I och med detta håller vi just nu på med vårt examensarbete. Vi har tillsammans med vår handledare och vår externa uppdragsgivare Riksidrottsförbundet (RF) beslutat att skriva om anläggningstillgången i Stockholm vad gäller fotbollsplaner och hur detta kan påverka föreningar på olika sätt.
Vi hör av oss till er eftersom att vi anser att ni kan tänkas ha kunskap om anläggningssituationen som råder i Stockholm. Vi hoppas därför att ni har tid och möjlighet att vara med på en intervju på cirka 20-40 minuter via telefon eller annat kommunikationsverktyg.
Intervjun kommer att vara helt anonym och alla personer som eventuellt kan tänkas nämnas i intervjun kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet. Ert deltagande är helt frivilligt och möjligheten att avbryta intervjun eller er medverkan är hela tiden möjlig. All den information som samlats in under intervjun kommer efter arbetet att raderas. Uppsatsen kommer att presenteras för elever och lärare inom vårt program samt eventuellt för uppdragsgivare Riksidrottsförbundet.
Slutligen kommer uppsatsen att publiceras på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Vi hoppas att detta låter intressant och att ni har möjlighet att hjälpa oss i vår studie. Förhoppningsvis kommer resultatet att bidra till en spännande diskussion angående anläggningssituationen i
Stockholm.
Har du några frågor kan du kontakta oss antingen på ZZZ eller ZZZ eller vår handledare Peter Åström, universitetslektor på pedagogiska institutionen på ZZZ
Med vänliga hälsningar Axel Hellman och Daniel Gisel.