Civilsamhället på Drottninghög är mångskiftande, från de två hyresgästföreningarna som funnits i om- rådet sedan det byggdes till den nystartade fotbollsföreningen FC Drottninghög. Bland de engagerade återfinns äldre personer som bott och varit aktiva i området i decennier och unga vuxna som vuxit upp på Drottninghög och nyligen påbörjat sitt engagemang såväl som folk från andra delar av Helsingborg. De flesta föreningarna har en traditionell organisationsform med förtroendevalda styrelseledamöter och regelbundna styrelse- och medlemsmöten som bas. Nattvandrarna och bouleklubben utgör två intressanta undantag då ingen av verksamheterna är en formell förening. Nattvandrarna har inte lyckats få folk att ställa upp i en styrelse och har därmed inte kunnat starta en förening. Ändå organiserar man 15 aktiva deltagare som vandrar regelbundet i området och man ses som en viktig aktör av kommunen. I samband med varje vandring har man kontakt och stämmer av med socialtjänsten, man använder fritidsförvaltnin-
gens lokaler som utgångspunkt för sina vandringar och Helsingborgshem stöttar med fika till möten. Inom bouleklubben har man utsett ordförande, sekreterare och kassör och har i den bemärkelsen en traditionell organisationsform men man har inte sett behovet av att registrera en förening då man inte har så mycket kontakt med externa aktörer. Banorna man använder är kommunens offentliga och de kostnader man har täcker medlemmarna själva. För nattvandrarna har dess informella form inte hindrat verksamheten från kommunalt stöd och för bouleklubbens del har man klarat sig utan externt stöd.
Verksamheterna omfattar etniska-, idrotts-, intresse- och hyresgästföreningar, religiösa samfund och studie förbund. De flesta föreningar präglas av sin sociala funktion även om andra syften kan framträda eller samverka med de sociala. Till exempel betonar hyresgästföreningen våffelcaféet och bingokvällarna de regelbundet arrangerar framför sin påverkansfunktion gentemot fastighetsägaren Helsingborgshem. De etniska föreningarna framhåller synjuntor, fikor, dans, utbyte av information och firande av hemlandets och svenska högtider som de viktigaste aktiviteterna framför kontakten med hemlandet eller att hålla liv i hemlandets traditioner. Att engagera sig i en förening kan vara ett sätt att umgås med människor med liknande erfarenheter eller liknande intressen. På så sätt stärks banden inom den grupp man känner sam- hörighet med och det sammanbindande sociala kapitalet stärks. Samtidigt kan deltagandet manifestera en distans till de utanför gruppen och försvåra för det överbryggande sociala kapitalet. En boende som nyli- gen flyttat från Drottninghög till ett grannområde upplever sig exkluderad i de lokala föreningar som han varit aktiv i under många år. Att vara boende på Drottninghög är viktigt för deltagandet i dessa föreningar och nätverk och de blir då platsbundna. För de flesta andra respondenter var det ovant att förhålla sig till ”Drottninghög” när de berättade om sin förening eftersom platsen var av sekundär betydelse för aktivi- teterna. Anledningen till att man valt Drottninghög som utgångspunkt kan vara att man fått tillgång till en bra lokal eller att en drivande person i föreningen hade kopplingar till området.
Uppdelningen kan också ta sig andra uttryck. Många aktiviteter riktar sig till specifika grupper där uppdelningen mellan könen är den tydligaste kategorin. Exempelvis anordnas zumba för kvinnor och manscafé på biblioteket. Då FC Drottninghög endast har fotbollsträning för killar har kommunens Ut- vecklingsnämnd startat tjejfotboll dit mammor kommer och spelar tillsammans med sina döttrar. Andra uppdelningar är outtalade och är därför inte lika uppenbara. Till exempel tenderar äldre och yngre att lockas av olika aktiviteter. Svenska kyrkan uppmärksammade detta och lät ungdomar och äldre hjälpas åt under gudstjänsterna, dels som en del i konfirmationsundervisningen, dels med syfte att generationerna skulle mötas.
Vi har kyrkvärdar bland de äldre som går bredvid [ungdomarna] så de lär känna varandra och överbrygger. För när det här med otryggheten på området kom upp, så var det mycket att pensionärerna de vågade inte gå ut. För alla ungdomar var ju väskryckare och hemska. Och då ville vi på något sätt få dem att mötas.
Intervju Svenska kyrkan 2013-02-14
Genom intervjuerna framträder också en uppdelning mellan svenskfödda och utlandsfödda. Bland annat berättas att vissa lokala föreningar har svårt att behålla medlemmar med annat ursprung än svenskt på grund av exkluderande och fördomsfulla attityder. Inom svenska kyrkans ungdomsverksamhet har man arbetat aktivt med dessa frågor. När man märkte av fördomar mot muslimer bland de unga i verksamheten valde man att samarbeta med en palestinsk dansgrupp och det ledde till ett lyckat möte.
Redan några veckor efter det mötet så märkte man en förändring bland ungdomarna. Mus- limskämten avtog, arabskämten avtog avsevärt. Och skämt är något som används när man inte gillar, det märker vi.
Intervju Svenska kyrkan 2013-02-14
Det sammanbindande sociala kapitalet stärks mer förbehållslöst i det lokala föreningslivet när gemen- samma intressen är orsaken till organisation. Men aktiviteter som stärker det sammanbindande sociala kapitalet kan få motsatt effekt på det överbryggande sociala kapitalet. För att stärka det överbryggande sociala kapitalet krävs mer aktiva och riktade aktiviteter.
De senaste åren har den kommunala verksamheten IdéA utvecklats på Drottninghög. IdéA omfattar det lokala biblioteket och fungerar som en mötesplats i området. Man erbjuder ett gediget program för vuxna och barn, ofta i samarbete med de lokala föreningarna och studieförbunden ABF, Sensus och Ibn Rushd. IdéA har utvecklats till ett nav för föreningarna i området och erbjuder stöd och struktur för civilsam- hällets aktiviteter i form av lokal, terminsprogram, ledarstöd och ekonomiskt bidrag. Verksamheten har vuxit och lockar en bred publik, både från Drottninghög och andra områden i staden och där ett syfte med verksamheten är att få folk att mötas. Genom IdéA har ett projekt med odlingslådor vuxit fram och fått en viktig roll för det överbryggande sociala kapitalet. Odlingslådorna finns mitt i bostadsområdet och olika verksamheter och föreningar ansvarar för en egen låda samtidigt som vissa personer tagit på sig ett extra ansvar att vattna och hålla ordning. Därtill är det fritt för allmänheten att hjälpa till med odlingen och vid skörd. Odlingslådorna har lockat boende i olika åldrar och med varierande bakgrund, både förenings- aktiva och andra, och projektet har bidragit till nya möten mellan boende, utbyte av recept och spontana grillkvällar.
IdéA och odlingslådorna anses ovanligt framgångsrika med att få boende på Drottninghög att mötas. Det kan dock anas en likformighet bland de aktiviteter som äger rum inom ramen för IdéA. Detta då aktiviteterna formas dels av studieförbundens formalia för studiecirklar och dels av terminprogrammets utformning som kulturförvaltningen sätter ramen för. Idén om IdéA kommer från London där verksam- heten drivs helt av civilsamhällets aktörer och självständigheten gentemot kommunal verksamhet betonas. På Drottninghög drivs IdéA av kommunen och har snarare utvecklats till en hybrid mellan kommunal och civilsamhällelig verksamhet.
Det överbryggande sociala kapitalet tar sig också uttryck i samarbeten mellan organisationer. Alla fören- ingar som intervjuats har utvecklat relationer med olika aktörer från offentlig och civil sektor. I många fall har föreningarna kopplingar till kommunen genom IdéA. I andra fall handlar det om samarbeten föreningar emellan. Hur samarbetet är utformat skiftar. I vissa fall handlar det om hjälp med finansiering, gemensamma aktiviteter, samanvändning av lokal eller att tillsammans anordna Drottninghögdagen. En del boende är engagerade i flera föreningar och binder på så sätt ihop olika nätverk. Omfattningen av det överbryggande sociala kapitalet i ett bostadsområde är dock svårt att mäta då många av de överbryggande aktiviteterna sker informellt.