civilsamhällets insatser för att lösa problem på drottninghög

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 113-115)

I samband med en brand i ett hyreshus på Drottninghög i september 2009 hade civila aktörer en bety- dande roll i händelseutvecklingen. Branden spred sig snabbt och husets 24 familjer fick hastigt utrymmas. De boende i huset och i grannhusen hjälptes åt att rädda så mycket som möjligt och kunde tillsammans försäkra att alla boende var ute ur huset. En boende som var i närheten när branden bröt ut och hjälpte till med utrymningen berättar:

19 Begreppet civilsamhälle har en bred betydelse och omfattar i den här rapporten ideella föreningar, trossamfund, studieförbund, politiska organisationer, ideella nätverk och andra verksamheter och organisationer som drivs av ett ideellt engagemang. Det civila samhället skiljer sig från vinstdrivande organisationer i näringslivet, politiskt och juridiskt styrda organisationer i offentlig sektor samt familjelivets privata tillvaro. Var gränsen går mellan de olika sektorerna kan emellanåt vara svårt att definiera. I gränsen mellan civilsamhället och den privata sfären finns informella organisationer, nätverk och enskilda engagerade vars engagemang kan ha stor inverkan även om det inte sker inom ramen för en organisation. Se också kapitel 3 i denna rapport.

Det var ett samarbete som hette duga […]. Det var bara ut, ut, ut, ut. Jag tror alla har hälsat på varandra, som bor i det huset, men de har inte haft sån connection någonsin, och det var som att alla hade jobbat på samma företag, det var inget snack om saken, de bara, springa dit och hjälpa. När det gäller så är alla där.

Intervju Boende 2013-04-29

Ställda inför ett gemensamt problem visade de boende i huset och i intilliggande hus på en kollektiv förmåga. Gemensamt kunde de identifiera vilka grannar som var bortresta och försäkra att alla hemma- varande grannar var utom fara. Tillsammans bar de ut så många tillhörigheter de hade möjlighet till och ordnade så att en gemensam hyresgästlokal kunde användas för de drabbade och senare för de hantverkare som renoverade huset. I det här fallet visade det sig att de sociala band som redan fanns mellan människor också försågs med en förväntan om att agera. I socioekonomiskt utsatta områden är denna förväntan van- ligen försvagad men i en akut situation som när en brand uppstår kan människor agera tillsammans. Detta är ett exempel där boende slöt sig samman för att lösa ett akut uppkommet problem.

Ett annat exempel där lokala nätverk hanterade en problematisk situation var i samband med två knivskär- ningar en kväll i april 2013 vid Drottninghög centrum då en 18- och en 21-årig man blev allvarligt skadade. Upprörda ungdomar samlades på torget och flera polispatruller fick under kvällen skickas till området efter larm om oroligheter (Andersson 2013). Knivskärningarna kopplades till ett gäng unga män känt för att sälja droger. Problemet med drogförsäljning på torget hade varit påtagligt under en lång tid före knivskärningarna. Verksamheten skapade oro i området och boende, verksamma och besökare valde gärna omvägar runt centrum kvällstid för att undvika gänget. Fritidsgården hade svårt att locka yngre barn kvällstid eftersom drogförsäljningen skedde på torget utanför lokalen. Konflikten mellan de inblandade, de upprörda ungdomarna och den ökade polisbevakningen som följde knivskärningarna hade kunnat bli en utlösande faktor för eskalerad oro i området. Men efter april 2013 rapporterades läget istället vara mycket lugnare då gänget som skötte drogförsäljningen valt att lämna området. Detta trots att ingen gripits eller dömts för brotten. Istället agerade de inblandade unga männens familjer. Dessa kallade till ett privat möte där deltagarna kom överens om att de unga männen inte längre skulle uppehålla sig kvällstid på platsen. Pro blemet som olika offentliga aktörer försökt rå på under lång tid gav denna gång resultat då det han- terades av civila aktörer. Bekymret när denna typ av situationer hanteras av informella nätverk blir att polis och andra ordningsuppehållande myndigheter hålls utanför. Istället för en offentlig och öppen rättsprocess inträder ett parallellt och informellt rättsystem och det blir svårare att förebygga att liknande problem up- pstår på nytt. Ett och ett halvt år efter knivskärningarna rapporterade polisen att drogförsäljningen var till- baka på Drottninghög om än i mindre skala än tidigare. Utvecklingen var väntad, enligt polisen är platsen fördelaktig för drogförsäljningen och den marknad som efterfrågade droger fanns kvar (Forskningscirkel 2013-04-23 och 2014-08-20).

Ett tredje exempel på hur ett civilsamhälle kan agera var när en ny lekplats skulle byggas i området som- maren 2014. Då agerade Nattvandrarna för att upprätthålla ordning i området på ett sätt som man inte gjort tidigare. I början av byggnationen var det stökigt på platsen, ungdomar gick in i området kvällstid och förstörde. Då började Nattvandrarna tillsammans med socialförvaltningens patrullerande grupp Mobila teamet att vara på platsen och bjöd på fika vilket fick stöket att upphöra. Även någon dag innan lekplatsen skulle öppna fick olika aktörer gripa in för att hindra ungdomar från att riva ned det staket som omgärdade lekplatsen och ta sig in på platsen. Ungdomarna uppfattade att lekplatsen var klar och förstod inte varför den inte öppnades. Situationen löstes med Nattvandrarnas närvaro och kommunikation med ungdomarna.

Dessa tre exempel visar hur civilsamhället i olika former kan agera i kritiska situationer. Men även det vardagliga arbete som bedrivs i civilsamhället har stor betydelse för att hantera och förebygga sociala risker. Inom projektet Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering har flera aspek- ter av sociala risker, riskfaktorer för oönskad händelseutveckling och vad som är skyddsvärt diskuterats och analyserats. De bostadsområden som varit i fokus för studierna har alla liknande sociala villkor som Drottninghög20 och en boendemiljö med fastigheter från miljonprogrammet i behov av renovering. En

fråga som återkommit under projektets gång är varför situationen i dessa områden inte utvecklas till det sämre? Trots ökade ekonomiska skillnader, förändringar i statliga trygghetssystem, ökad individualisering och individuellt ansvarstagande och ökad segregation i storstäderna finns det faktorer som bromsar den negativa utvecklingen i de socialt utsatta områdena. På olika sätt verkar civilsamhället fungera som social stötdämpare. På Drottninghög har man de senaste åren dessutom sett en positiv utveckling gällande skol- resultat på låg- och mellanstadieskolan som finns i området. Förutom den reducerade drogförsäljningen vittnas det om minskade problem med skadegörelse och bilbränder i området och sedan 2013 har om- flyttningen minskat drastiskt.21 Många faktorer och aktörer står bakom denna utveckling, där civilsam-

hällets roll sannolikt inte uppmärksammats i tillräcklig omfatt ning. Händelseutvecklingen efter branden, knivskäringarna och lekplatsbyggandet är tre av många processer som analyserats i projektet och som visar på att det finns ett socialt kapital och en förmåga att agera vid oönskade händelseutvecklingar bland en- skilda individer, nätverk och föreningar i de undersökta bostadsområdena. Frågan är hur omfattande detta sociala kapital är i mer vardagliga situationer och hur det tar sig uttryck för att förebygga sociala risker?

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 113-115)