copingstrategier 28

Att få vardagen att fungera för alla i en familj där barnet har en autismdiagnos beskriver samtliga intervjupersoner som stressfullt. Det krävs att föräldrarna har tydliga rutiner där de

hela tiden behöver ligga steget före då det gäller planering gällande den struktur som ska finnas under dagen, vilket redan har framkommit från tidigare avsnitt. Anledningen att detta behövs är att det ska bli lättare för barnet som ofta är känsligt och tycker det är jobbigt med förändringar eller när nya saker sker. Utifrån föräldrarnas perspektiv kan detta ses som en form av copingstrategi. Föräldrarna använder sig av olika copingstrategier för att minska stressen som uppstår i samband med de olika svåra situationer som uppstår (Gullacksen, 1998).

” ...Jag brukar säga att jag och min man är gifta men vi lever som skilda. Men

det gör vi för att vi ska orka med de omständigheter som finns i vårt vardagsliv. Vi ger varandra utrymme och har dagarna planerade för vem som ska göra vad. När den ena av oss tar hand om barnet sköter den andre om hushållssysslorna. Annars får vi inte ihop det. Sen en dag i veckan åker jag iväg till en väninna och pratar, gråter, skrattar, ser film och dricker mängder te. Jag måste komma ut ur lägenheten och få vara själv, det är min överlevnadsstrategi.” Tina

I intervjuerna går det också att se olika skillnader, Malin som är ensamstående med sina tre barn har copingstrategier, men då hon är ensam blir de inte lika tydliga.

” ...Det är klart att det skulle vara skönt och ta in på ett hotell någon gång och

kunna få läsa tidningen i fred och allt det där, men eftersom möjligheten inte finns tänker jag inte på det lika mycket. Jag kan mer sakna egen tid och känna behov att lämna lägenheten då barnen är sjuka i omgångar. Då saknar jag en annan vuxen, men det beror ju inte på mitt barn med autism.”

Lazarus & Folkman (1984) menar att olika copingstrategier kan bidra till ett bättre välmående och som ger en ökad positiv energi i svåra situationer. Genom att använda sig av olika

copingstrategier kan den negativa stress som uppstår i samband med barnets

funktionsnedsättning minska (Grann, 2011). Intervjupersonerna pratar om att det är viktigt att få tid till egen tid. Genom coping används olika strategier för att göra en situation mer

hanterbar genom den stress som uppstår hos föräldrarna.

”...Vi kan komma iväg då båda barnen klarar sig en ett par timmar själv hemma,

den tiden har vi tillsammans. Då kommer vi ifrån lite och kan andas ut för oss själva” Anna

”...En strategi för mig för att orka är att koppla av vid datorn, det kan vara att

jag engagerar mig i någon föräldraförening” Linda

En del av intervjupersonerna menar att de flesta dagarna går på rutin där dagarna ser likadana ut för att det är detta som fungerar bäst i deras familj och för barnet. Många av

intervjupersonerna beskriver att många av barnen har svårigheter gällande kost och svårigheter då de gäller behovet av sömn. För föräldrarna uppstår det ofta svårigheter och problem på morgonen och kvällen. De får ofta ha gott om tid och ha en god framförhållning i de rutiner som ska utföras.

” ...Väckningen tar jättelångt tid, jag får hålla på 10-20 ggr innan jag får upp

honom. Allting måste ske enligt rutiner annars bryts mönstret, de gäller att hela tiden ligga steget före. Jag måste påminna och uppmana hela tiden annars händer det inget. Ibland kan jag bara ställa mig och skrika rakt ut för att det är jobbigt för stunden. ” Malin

Detta kan beskrivas som en känslofokuserad och problemfokuserad copingstrategi enligt Lazarus & Folkman (1984). Genom de olika svåra förhållanden som uppstår försöker

föräldrarna hitta olika copingstrategier för att på bästa sätt hantera den stress och påfrestning som infinner sig. Föräldrarna påtalar och upprepar att barnet måste gå upp flera gånger. Trots att detta tar på krafterna så ger föräldrarna inte upp tålamodet även om det blir en kamp varje dag. Benderix (2007) och Grann (2011) påvisar att det blir en stor inre stress som föräldrarna upplever till följd av barnets funktionsnedsättning. Detta överensstämmer med de berättelser som föräldrarna beskriver, att det hela tiden måste anpassa och tänka lösningsfokuserat och använda sig av olika copingstrategier för att hantera situationen som uppstår med och kring barnet.

” ...När det inte finns någon framförhållning blir det oro i lägret och det är då

de problemskapande beteendena uppstår. I början var det svårt, eller det är svårt fortfarande men jag lär mig mer och mer hur tydlig jag måste vara. Mitt barn är som en stig som leder mig på många olika vägar för att till slut hitta rätt, och tro mig dessa vägar ser väldigt olika ut .” Maria

Anna beskriver de som ”Vi väljer våra strider” Att hålla på rutiner och välja sina strider är på en problemfokuserad strategi enligt Gullacksen (1998). Anna förklarar att hon och hennes

man väljer sina strider och konflikter med barnet. Detta gör de för att förebygga den inre stress som kan framträda då problemskapande beteenden lätt uppstår. Här går det att se att föräldrarna väljer att avstå från den inre stress som funktionsnedsättningen kan ge om inte struktur och tydlighet följs. En tolkning som går att återkoppla till den tidigare forskningen genom Benderix (2007) där stressen skulle fått en negativ bild ifall föräldrarna inte gjort på detta sätt.