• No results found

5. METOD

5.4. D ATAINSAMLING

Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer vilket innebar att jag hade en frågeguide men inte var beroende av en viss ordningsföljd i frågorna. Vid semistrukturerade intervjuer har också intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor till det som hen uppfattar vara centrala svar (Bryman 2011, s 206 f).

6 Glasklar är ett initiativ inom IOGT-NTO-rörelsen med syftet att bryta tabut kring att tala om alkoholens konsekvenser. Glasklar bjuder in personer att dela sina berättelser om hur alkoholen har påverkat deras liv. Det görs via hemsidan www.glasklar.se, Facebook och Instagram.

5.4.1 Validitet

Validitet innebär att den information studien ger, är giltig. Den ska korrelera med syftet och behandlas utifrån tidigare forskning och teorier (Magne Holme & Krohn Solvang 1997, ss 94 f, 156 f).

Kvale och Brinkmann (2014) menar att det är viktigt att validering sker fortlöpande under forskningsprocessen. Det handlar enligt dem om sju stadier; tematisering, planering, intervjukvaliteter, utskrift, analys, bedömning av valideringsform samt huruvida

rapporteringen är valid eller ej (s 296 f). På så vis får forskaren en validitetskontroll under hela studiens gång. I denna studies kontext innebär dessa teman följande:

1. Tematisering: syfte och frågeställningar baseras på teorier runt kvinnor, mödrar och alkoholproblem kopplade till samtalsbehandling.

2. Planering: de semistrukturerade intervjuerna är anpassade och valda utifrån studiens syfte och ämne. Studien är avsedd att vidga perspektiven kring samtal med mödrar som har alkoholproblem och fokusera på deras upplevelser för att på så vis skapa bättre förutsättningar för kvinnor med liknande situation.

3. Intervjuerna: respondenterna har fått frågor om vad det de säger innebär för dem; hur ord används i deras personliga kontext. Detta just för att göra en om möjligt orubbad validering på plats, jag ska inte kunna göra tolkningar som beror på att jag inte förstår respondenternas svar eller använder orden på andra sätt (se även kapitel

Språksystemisk teori).

4. Utskrift: Intervjuerna har transkriberats ordagrant. Därefter har de transformerats på så vis att överflödiga utfyllnadsord har tagits bort för att inte skapa det som Kvale och Brinkmann kallar ”artificiella konstruktioner som inte är adekvata för…det levda muntliga samtalet eller den skrivna textens formella stil” (ibid., s 218).

5. Analys: I studien bottnar analysen i de teman som utkristalliserats i intervjuerna, och dessa teman kopplas därefter till forskning och teori adekvat för studien.

6. Validering: Den reflexiva objektiviteten innebär en medvetenhet om hur jag som intervjuare påverkar resultatet; en medvetenhet som har funnits med i alla moment av studien.

7. Rapportering: Uppsatsen syftar till att ge en tillförlitlig skildring av studiens resultat och ämnar vara skriven så att läsare även utan fackkunskap på områdena genus, alkoholproblem och föräldraskap, ska kunna läsa den.

5.4.2 Objektivitet

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är frågan om kunskap genom intervjuer kan vara objektiv, dvs utan bias7. Här vill jag återknyta till vad jag skrev i kapitel 5.2 och 5.2.1 om författarens förförståelse samt maktasymmetrin i forskningsintervjuer. Vilka frågor samt följdfrågor jag ställer beror naturligtvis även på de faktorer som nämns i dessa kapitel, oaktat hur neutrala jag tror att frågorna är. I denna studie är min tolkning av intervjuerna att beteckna som reflexiv objektivitet (ibid., s 292 f). Det innebär att jag i hela processen är medveten om att, och hur, min förförståelse påverkar kunskapsproduktionen (dvs. även det intervjubaserade resultatet av studien).

7

5.4.3 Reliabilitet

Enligt Bryman (2008) är reliabilitet i kvalitativ forskning svårare att definiera då begreppet är anpassat för metoder som används inom kvantitativ forskning. Extern reliabilitet, som innebär att samma resultat kan upprepas i en annan studie, är problematisk att nå i kvalitativa studier (s 352).

I denna studies kontext innebär det att reliabiliteten finns i relation till valda teorier och litteratur utifrån den reflexiva objektiviteten (se ovan); dvs. att respondenterna är valda utifrån specifika omständigheter samt att även jag är en del av denna studie varför någon generell reliabilitet inte kan existera utanför den. Däremot kan de teman som framkommer vara av generell relevans för den behandlare som har intresse av samma frågor.

5.4.4 Generaliserbarhet

I Fejes och Thornberg (2015) refereras till Larsson från 2009 och det situationsspecifika i kvalitativa studier; situerad generalisering. Med detta menas att generaliseringen inte kan förutses, eftersom den kvalitativa forskningen kreerar tolkningar och skildringar av mönster, strukturer och processer. Det skiljer sig från den kvantitativa forskningen. Det innebär också att den som tolkar forskningen kan känna igen ett liknande fall. Likheten beror då på den tidigare egenkonstruerade tolkningen (s 272 f). Även Bryman (2011) påtalar svårigheterna med generalisering av kvalitativa studier (s 369).

I studiens kontext hänger generaliserbarheten nära samman med ovanstående avsnitt om reliabilitet och den generella relevansen. En svaghet är att studien bygger på empiri från endast fyra intervjuer, vilket försvagar generaliserbarheten.

5.4.5 Informerat samtycke

Det informerade samtycket innebär att presumtiva respondenter får information om studien och dess allmänna syfte. Utöver det ska respondenterna informeras om att de kan dra sig ur studien när de så önskar, hur intervjumaterialet hanteras, om konfidentialitet och etiska aspekter, citatanvändning m.m. Vid intervjutillfället kan respondenten även skriva på ett samtyckesformulär (Kvale & Brinkmann 2014, s 107 ff).

För informationsbrev och samtyckesformulär använda i studien, se bilagor.

5.4.6 Genomförande

Informationsbrev

Samtliga presumtiva respondenter fick ett informationsbrev (se bilaga 1) personligen, via e-post eller e-post från sin behandlare eller tidigare behandling. I brevet bad jag dem att

återkoppla till mig via telefon eller e-post om intresse fanns. De respondenter som hörde av sig genom information på annat sätt (sociala medier, word of mouth etc.) fick

informationsbrevet tillsänt sig eller personligen vid intervjun. När intervjutid bestämdes, föreslog jag att vi kunde ses på min arbetsplats. Det gjorde jag främst utifrån att lokalerna är sekretessklassade och för att det skulle vara en neutral plats för respondenterna. Samtliga respondenter tackade ja till förslag om lokal.

Samtyckesformulär

Innan intervjun startade fick respondenterna läsa och skriva under ett samtyckesformulär (se bilaga 2) samt ställa frågor om det fanns något de undrade över. I samtyckesformuläret poängterades åter konfidentialiteten, möjlighet att avbryta när respondenten önskade, förvaring av material, citatanvändning etc. På samtyckesformuläret kunde respondenterna även kryssa för om de önskade en kopia av uppsatsen.

Inspelning

Samtliga intervjuer spelades (efter samtycke) in via ljudfil som var kodlåst och förvarades på säker plats. Intervjuerna transkriberades enligt beskrivning i kapitel 5.4.1, Validitet.

Intervjuer

Intervjuerna tog ca en timme. Samma frågeguide (se bilaga 3) användes vid samtliga intervjuer. Då deltagarna talade fritt utifrån de semistrukturerade frågorna, varpå jag ställde följdfrågor, kom frågorna att ställas i skiftande följd (se 5.4, Datainsamling).

5.4.7. Respondenterna

Anna

partner, barn, yrkesverksam. Alkoholproblem sedan flera år då hon sökte hjälp på samtalsmottagning. Har haft två olika samtalsbehandlare.

Karin

Ensamstående, barn, yrkesverksam. Alkoholproblem sedan tolv år tillbaka. Har sökt hjälp på flera mottagningar och även vårdats på behandlingshem.

Veronica

Partner, barn, yrkesverksam. Alkoholproblem sedan flera år då hon sökte hjälp på samtalsmottagning. Har gått två omgångar på samma samtalsmottagning.

Malin

Ensamstående, barn, yrkesverksam. Alkoholproblem sedan ungdomen. Har gått två omgångar i samtalsbehandling

Related documents