D ISKURSBEGREPPET I NYINSTITUTIONELL TEORI

I dokument Idén om medarbetarskap (sidor 50-53)

3. ETT NYINSTITUTIONELLT PERSPEKTIV

3.6 D ISKURSBEGREPPET I NYINSTITUTIONELL TEORI

Inom nyinstitutionell teori är diskursbegreppet aktuellt som en påverkans-faktor från organisationers omgivning. Förekomst av diskurs och dess betydelse för spridning av idéer och organisationsformer är ett grundläggande antagande inom nyinstitutionalismen (Johansson, 2002) även om diskurs-begreppet inte alltid nämns som ett centralt begrepp i teorin. Diskurs-begreppet har behandlats mera utförligt i texter av flera forskare inom den nyinstitutionella fåran. Bland annat i en studie om populära management-böcker (Furusten, 1995, 1996) och som en del i en förklaringsmodell till varför samma idéer anammas av många organisationer samtidigt (Brunsson, 1998). I följande avsnitt redogör jag för några aspekter på diskurs som de båda forskarna behandlar. En annan vinkel på diskursbegreppet som andra forskare tar upp berör diskurs som en faktor i institutionaliseringsprocesser

24 Dimensionen social praktik i modellen innebär att text och diskursiv praktik relateras till en vidare dimension. Social praktik kan innefatta både diskursiva och icke diskursiva element (Bergström & Boréus, 2005). Att studera den sociala praktiken kan innefatta studier i allt från ett bredare samhällsperspektiv (Bergström

& Boréus, 2005) till ekonomiska och strukturella betingelser för en organisation eller institution (se Fariclough, 1995).

(Phillips et al, 2004; Phillips & Malhotra, 2008), vilket beskrivs i därpå följande avsnitt.

3.6.1 Diskursens sammanhang och dynamik

Furusten (1996) visar i den analysmodell han använder i studien av populära managementböcker, på sambandet mellan vad som sker i det omgivande samhället och den diskurs som är fokus för hans studie, vilken han benämner som den generella managementdiskursen. Diskursen är relaterad till den allmänna samhällsutvecklingen och ses som en del av den institutionella omgivningen. Det sistnämnda begreppet är hämtat från Scott & Meyer (1983/1991) och betecknar de ”regler och krav som organisationer måste följa för att erhålla legitimitet och stöd”25 (Scott & Meyer, 1983/1991, s 12326). I avgränsningen av den diskurs som studien inriktar sig på, görs en uppdelning av den generella diskursen i ett antal deldiskurser. Det område som behandlas är detsamma inom deldiskurserna, men formen för konversa-tionen varierar. De delkurser som identifieras inom den generella manage-mentdiskursen är den populära, akademiska, politiska och praktiska diskursen. Aspekter som skiljer de olika deldiskurserna åt är vilka aktiviteter som deldiskursen är kopplad till, formen för retorik och vilka typer av data som ligger till grund för uttalanden samt vilka aktörer som är inblandade (Furusten 1996, 2007). Gränserna mellan deldiskurserna är dock flytande.

Exempelvis kan en typ av aktör verka inom flera av deldiskurserna.

Diskursen inbegriper processer av produktion, spridning och konsumtion av de idéer och modeller som behandlas inom dem27 (Furusten, 1996).

Brunsson (1998) som fokuserar ”en bred samhällelig diskurs om organi-sationer och organisationsstandarder” (s 187) betonar bland annat diskursens dynamiska karaktär, där det sker en ömsesidig påverkan mellan det som behandlas i diskursen och skeenden i organisationer. Inom diskursen sker en ständig utveckling, där idéer avlöser varandra och där aktörer har olika stort

25 De regler och krav som avses kan ha olika karaktär och utmynna från skilda instanser. Det kan exempelvis röra sig om lagstadgade regler, krav från professionella organisationer och fackförbund eller mera allmänna uppfattningar om hur organisationer av en viss typ bör agera (Scott & Meyer, 1983/1991).

26 Översatt citat: ”…rules and requirements to which individual organizations must conform if they are to receive support and legitimacy” (Scott & Meyer, 1983/1991, s 123).

27 Som tidigare nämnts är diskursen inbäddad i ett större samhälleligt sammanhang vilket påverkar skeenden inom diskursen. Produktionen och konsumtionen har också ett ömsesidigt förhållande till varandra, där även konsumenter påverkar produktionen genom efterfrågan (Furusten, 1996).

inflytande. Det bidrag lokala organisationer ger i form av idéer och tillämpning kan både ha en förstärkande roll och medföra att intresse för en idé försvagas. En abstrakt idé hålls exempelvis lättare vid liv inom diskursens ram än när den specificeras. I det senare fallet framgår komplexiteten och svårigheterna i tillämpningen, vilket kan göra den mindre attraktiv. Diskursen påverkas även av en aktiv efterfrågan på lokal nivå. Kanhända att tillämpningen av en idé eller en standardiseringsform inte fallit väl ut och att man därför efterlyser nya. Då en idé får stor spridning kan diskursen påverkas i antingen den ena eller andra riktningen. Argumentationen kring en idé kan få en negativ klang då det uppenbart blir ett modefenomen. Det motsatta kan också ske att idén befästs som något bra och så småningom institutionaliseras. Då en idé väl institutionaliserats och ses som en själv-klarhet i organisationer, är det dock troligt att den inte uppmärksammas i diskursen i någon högre grad (Brunsson, 1998).

3.6.2 Diskurs och institutionalisering

Diskursers betydelse för institutionaliseringsprocessen betonas i ett par artiklar där institutionell teori och diskursanalys sammankopplas (Phillips et al, 2004; Phillips & Malhotra, 2008). Sambandet forskarna uppfattar mellan handling och diskurs, samt mellan diskurs och institution beskrivs genom en modell, där textens roll i sammanhanget lyfts upp. Ett grundläggande antagande är att institutionalisering är en språklig process. Med hänvisning till Berger & Luckmanns (1966/2003) klassiska verk om institutioner och institutionalisering ger de följande argument för sin tes:

Institutionalization occurs as actors interact and come to accept shared defini-tions of reality, and it is through linguistic processes that definidefini-tions of reality are constituted. (Phillips et al, 2004, s 635)

Handling påverkar diskurser indirekt genom att de beskrivs i texter och kommuniceras genom texterna. På så sätt kan spridning ske till en större sfär och påverka andras handlingar. Institutioner formas i sin tur av diskurser (Phillips et al, 2004). En egenskap hos institutioner som betonas i beskriv-ningen av modellen, är den självreglerande processen för institutioners bevarande. Centralt är här de kostnader och sanktioner vid avvikelse från det för-givet-tagna synsätt som institutionen omfattar och som styr individers handlande.

Individuella aktörers handlingar kan alltså influera diskurser, förutsatt att de omformas till texter. Inte alla texter har inflytande på diskurser, utan det krävs särskilda egenskaper hos texten för att den ska lämna spår och spridas till ett vidare sammanhang. Vid omformandet av handlingar till text är

meningsskapandet centralt, vilket sker retrospektivt och som ofta har sin grund i nya eller kritiska händelser i organisationen. För att en text ska bli meningsfull för en större krets krävs även att den lyfts upp ur sitt konkreta sammanhang och abstraheras. Texter som har en anknytning till handlingar som stärker organisationens legitimitet, har också större förutsättningar att spridas. För att den text som lämnar spår ska bli en del i en rådande diskurs, ställs ytterligare krav. Texter som produceras av dem som har en stark position inom området, framställs i en lämplig genre som känns igen och texter som kan relateras till andra texter eller diskurser har större möjlighet att påverka diskursen. Även i den process där diskurser konstituerar institu-tioner finns särskilda faktorer som är främjande respektive hindrande.

Diskursens inbördes koherens och en god och lättförståelig struktur är faktorer som främjar produktion av institutioner. Med koherens menas här att de texter diskursen grundar sig på är samstämmiga avseende en viss aspekt av verkligheten. Är texterna spretiga och har en svag koppling till varandra eller om de motsäger varandra, finns alternativ för handlandet, och vad som är acceptabelt och oacceptabelt handlande är mera förhandlingsbart. Också diskursens förhållande till andra diskurser är av betydelse. Om det som behandlas i diskursen är i linje med vad som sägs i en bredare diskurs som den aktuella diskursen är kopplad till, är möjligheten större att diskursen producerar institutioner. Liksom när det råder splittring inom diskurser, undermineras institutioners uppbyggande och verkan av de alternativa handlingsmöjligheter som erbjuds genom förekomsten av flera olika diskurser. De institutioner som diskurserna producerar ger ramar för handlandet i organisationer, genom att institutionerna indikerar vilka begränsningar och möjligheter som finns. Indirekt påverkar det produktionen av nya texter, som kan influera diskurser och så vidare.

Phillips et al (2004) ger genom deras modell en ingående beskrivning på vilket betydelse diskursen kan ha för institutionaliseringsprocesser. I nästa avsnitt behandlas institutionalisering och institutionell förändring på ett mera allmänt plan.

3.7 Institutionalisering och institutionell

I dokument Idén om medarbetarskap (sidor 50-53)