av antalet dagar behöva ske inom några kurser som senare läses i Lund). Hur långa dina dagar på skolan blir bestäms av skolan. Principen är att du bör delta i så mycket som möjligt som kan vara värdefullt för det framtida yrket.

Under vissa moment i utbildningen kan partnerskolan behöva samverka med någon annan skola, en vänskola, och på så sätt hjälpa er studenter att få studera något som du kan behöva i din utbildning men som man kanske själv saknar.

Vad ska du göra på partnerskolan?

På skolan kommer du att placeras i ett eller flera arbetslag så att du under din utbildningstid kommer i kontakt med de åldrar och den specialisering din utbildning avser. Där kommer du redan från början att delta i arbetet i skolan.

Detta innebär att du – givetvis med hjälp av lärarna i lärarlaget – kommer att få arbeta med olika uppgifter. Du går direkt in i skolans vardagsarbete och försöker göra så stor nytta du kan. Samtidigt som du iakttar och observerar vad erfarna lärare gör, utför du också själv de uppgifter du får på skolan.

Redan från början av din utbildning, dvs redan under första terminens fält- dagar, kommer du alltså in i hela den komplexa vardagsverklighet som en lärare står i i dag. Det betyder att det inte bara är i klassrummet du ska arbeta (om nu klassrum existerar på skolan – stora förändringar sker på många håll inom skolan idag). Du ska delta – där så är möjligt – i konferenser av olika slag och all annan verksamhet som kan förekomma.

Under din första PPU-kurs (praktisk-pedagogisk utbildning) kommer du att få en mera generell bild av hur det är att arbeta som lärare. Redan här behöver

du börja reflektera över det du möter och ditt eget förhållningssätt till detta. I de efterföljande ämneskurserna möter du de ämnen som ingår i din spe- cialisering och kommer snart att uppleva det spännande mötet mellan teori (dina egna kunskaper) och praktik (vad eleverna ska lära sig av detta, på vilket sätt och varför). Det är nu den stora utmaningen kommer. Hur ska teori och praktik kunna förenas?

Under dina fältdagar får du – samtidigt som du går in och arbetar i skolans ordinarie verksamhet, som kan handla om helt andra ting än du läser i kursen på högskolan! – också bearbeta frågor gällande kursen. På skolorna ska man med utgångspunkt från de mål för kurserna som dina kursledare presenterat försöka formulera olika övergripande frågeställningar som man vill att du ska uppmärksamma. Här bör det finnas utrymme för dig att tillföra dina förslag på uppläggning och innehåll. Sedan blir det ditt ansvar att försöka hitta lösningar på frågeställningarna och att genom dina iakttagelser och kunskaper från kur- sen fördjupa dem. Både lärarna på skolan och på högskolan finns som stöd om du behöver hjälp.

Du ska gå in i den ordinarie verksamheten på skolan. Även om du inte får syssla med det som pågår i kursen du just läser kan du ändå på olika sätt skaffa dig kunskaper som du bär med dig tillbaka i kursen. Du bör föra en pågående dialog med dina lärare på partnerskolan om vad du sysslar med på högskolan och vilka önskemål du har att inom den ordinarie verksamheten på skolan någon gång under din utbildning få försöka pröva olika ting.

Under de första terminernas fältdagar och den första sammanhängande perioden på skolan arbetar du tillsammans med lärarna i lärarlaget på ett sådant sätt att du får en successiv inskolning i arbetet. Under den senare delen av din utbildning och framför allt under den sista sammanhängande perioden på partnerskolan ska du på ett självständigt sätt ingå i arbetslaget.”

4.3.7 Praktikläraren, nyckelpersonen för kontakterna mellan skola och högskola

Under denna rubrik beskrivs i foldrarna hur kontakterna mellan högskolan och skolan fungerade fram till dess att partnerskolesystemet införs 1998. Här visas också hur nya kontaktytor kan skapas genom den roll som högskolans praktik- lärare får i sina kontakter med skolor och studenter inom partnerskolesystemet.

”Idag bygger kontaktsystemet mellan högskola och skola på att lärare från högskolan besöker de studerande som befinner sig på praktik, ger handledning åt dessa och examinerar. Högskolläraren åker runt på många olika skolor och befinner sig på respektive skola en kort stund, om det inte slumpar sig så att fle-

ra av dennes studenter befinner sig på samma skola. Dessutom finns ett fåtal praktiklärare med ansvar för kontakterna mellan högskolan och ett antal skolor.

I en partnerskoleorganisation har ett lärarlag på högskolan ansvar för ett antal studerande och de skolor på vilka dessa har sin praktik. Systemet ger en betydligt förbättrad form för kontakt med skolan. Innehåll och organisation hålls troligen tydligare samman för partnerskolan. På varje partnerskola/partner- enhet kommer en speciellt utsedd praktiklärare att finnas med huvudansvar för de studerandes praktik och för kontakterna med skolan och högskolan i planeringen av verksamheten.”

4.3.8 Vem bedömer studenterna och på vad bedöms man?

I foldern till studenterna finns följande beskrivning av hur bedömningen av den skolförlagda tiden sker:

”Under din utbildning kommer du att bedömas kontinuerligt, både under den skolförlagda delen och på de olika kurserna. På dessa kurser examineras du på olika sätt; det kan vara skriftligt eller muntligt, enskilt eller i grupp.

Den skolförlagda delens fältdagar finns inom varje kurs du läser och i slutet av varje termin kommer man på partnerskolan att ha en konferens tillsammans med praktikläraren angående ditt arbete på skolan. Dessutom kommer lärare från partnerskolan att delta i en terminskonferens på högskolan tillsammans med de lärare du haft på kurserna. Vid de tillfällena kommer din lämplighet som lärare att speciellt uppmärksammas. Det vi då fokuserar är ditt pedagogiska ledarskap och din sociala kompetens: hur du kan kommunicera med andra, med barn i olika åldrar, kolleger, föräldrar, olika myndigheter osv., din förmå- ga att ta egna initiativ, att vara flexibel och lyhörd, att utöva ditt ledarskap i samspel med andra, att skapa goda lärandemiljöer för eleverna, att du genom din handledning stimulerar elevernas eget lärande osv.

På samma sätt bedöms din lärarskicklighet under de sammanhängande perio- derna på skolan. Om tveksamhet uppstår om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller om lämpligheten för läraryrket, kallas den studerande så snart som möjligt till ett studievägledande samtal. Samtalet, som eventuellt kan utmynna i en avrådan, sammanfattas skriftligt. Sammanfattningen tillställs den studerande och en kopia arkiveras.

På de olika kurserna finns betygen Underkänd och Godkänd. I kurser där sammanhängande perioder i skolan ingår är regeln den att du endast får göra om kursen en gång. ”

I de avtal som gjorts mellan högskolan och kommunerna om partnerskolor finns följande punkter som förtydligar examinationsansvaret:

• Högskolan ansvarar för lärarutbildningen i sin helhet och examination. • Skolan har utifrån utbildningens styrdokument och i samarbete med

högskolan ett huvudansvar för genomförandet av den skolförlagda delen av lärarutbildningen samt medverkan i examination.

Inom det tidigare praktiksystemet hade utarbetats en skrift från 1993 ”På väg mot läraryrket. Om bedömning av praktiken i grundskollärarutbildningen”12, som angav vad man examinerades på, alltså kriterierna för examination. Dessutom angavs under vilken PPU-period man skulle ha uppnått vissa mål. Denna skrift har skickats till samtliga praktikskolor och ingått i den obligato- riska litteraturen för alla studenter.

Ganska snart efter partnerskolesystemets införande visade det sig att skrif- ten behövde bearbetas så att den stämde med de nya förhållanden och de nya tankar som fanns om den skolförlagda delen. Den reviderade versionen var färdig i augusti 1999. Den har samma titel som den förra, men underrubriken är ändrad: ”På väg mot läraryrket”. Om bedömning av den skolförlagda delen av grundskollärarutbildningen.”13

4.4 Situationen för 4–9 studenter under studier

vid vissa institutioner i Lund

En fråga som återkommer hos de olika aktörsgrupperna är situationen för 4–9 studenter under de delar av utbildningen som är förlagd till institutioner vid Lunds universitet. Därför har jag valt att ha ett separat avsnitt för att ge en bak- grund till just denna problematik. Den återkommer på många andra ställen i fallstudien.

12 Högskoleadjunkterna Mona Balldin och Elisabeth Einarsson fick 1992/93 i upp-

drag att tydliggöra bedömningskriterierna.

13 Uppdraget att omarbeta skriften gavs av programnämnden för grundskollärarut-

bildning till högskoleadjunkterna Elisabeth Einarsson, Anders Olsson och Inge-Marie Svensson.

Eftersom en del av lärarutbildningen för 4–9 studenterna sker vid institutio- ner vid Lunds universitet och då till största delen mellan terminerna fyra och sju blev situationen för vissa studerandegrupper helt annorlunda fr.o.m. termin fyra. Överläggningar med institutioner i Lund hade skett året innan studenterna började sina studier i Lund för att vi skulle hitta lösningar: för att få plats med fältdagarna, dvs för att ge en djupare yrkesdimension i utbildningen, behövde just dessas kvalitet erkännas som lika viktiga dimensioner inom en kurs i en yrke- sutbildning som något annat moment. Detta blev mycket problematiskt på sina håll: om man plockar bort 10 dagar dvs 2 poäng, ur en kurs på 20 poäng, kan ju denna kurs inte längre vara 20 poäng engelska/spanska/kemi/fysik osv. Då ham- nar man i påbyggbarhetsproblematiken. Om det dessutom är så att studenterna under de 10 dagar de är på skolan inte bara arbetar med franska/spanska/kemi/ fysik utan också är med om annat som elevvård, konferenser m.m, då är det ju ännu mindre av det akademiska ämnet som det av tradition är uppbyggt. Efter bitvis tuffa förhandlingar kom vi fram till olika lösningar på detta: fältdagarna ingår i ämnespoängen, fältdagarna blir en delkurs inom kursen osv. På vissa kurser gjordes omflyttningar eller förändringar av innehåll eller ändringar i lit- teraturlistor för att skapa utrymme för fältdagarna. På andra ställen har det bli- vit svårt att se hur förändringar i uppläggningen faktiskt gjorts, trots överens- kommelsen: det kan verka som om studenterna fortfarande läser samma kurs som tidigare studenter och dessutom har 10–12 fältdagar!

Att studenterna i vissa fall kommit i kläm och fått en tung arbetsbörda är också ett faktum. Till detta kommer att vissa lärare i Lund med lärarstudenter i kurserna fortfarande efter tre år inte känner till att dessa studenter läser efter en speciell kursplan.

Trots avtal mellan lärarutbildningen och institutioner i Lund om att viss lit- teratur eller viss verksamhet inom kursen skulle bytas ut mot fältdagar ute i sko- lan, upplevde därför en hel del studenter att de inte klarade av arbetsbördan. De kände sig också delade mellan att göra fältdagar och att fördjupa sig i ett visst ämne. Antalet fältdagar blev redan i avtalen med institutionerna reducerat under dessa terminer14. Kopplingen mellan teori och praktik fungerade inte, konti- nuitet och progression verkade inte heller att fungera och vissa studenter ville därför stryka ytterligare fältdagar för att enbart kunna ägna sig åt ämnesstudier- na. Att det kom att bli så här hänger samman med de problem det är att föränd- ra i en redan befintlig och mycket låst utbildning (oceanångaren).

I den turbulens som uppstod fick praktiklärarna ta mycket av den proble- matiken och åsikterna om vilka åtgärder som skulle vidtas var också olika.

”Fältdagarnas innehåll för 4–9 studenterna får ofta en ad hoc-karaktär på grund av det låga antalet fältdagar vilket gör, att lång tid förflyter mellan till- fällena vilket i sin tur medför, att det är svårt för arbetslagen att planera en meningsfull verksamhet för studenterna. Fältdagarna får därmed en karaktär av gästbesök. Detta i sin tur medför låg motivation hos studenterna, varför de genomför fältdagarna med ytterst ringa behållning.” (1P)15

”Studenterna borde inte behöva sitta i kläm på det sätt som de nu gör. —— Först tar vi bort ett antal fältdagar och omöjliggör därmed en kontinuitet, och därefter kräver vi att studenterna ändå ska genomföra de resterande fältdagar- na på samma premisser som övriga studenter samtidigt som vi är väl medvet- na om deras pressade studiesituation” (1P)

”Alla talar om det positiva med partnerskolor, men är kritiska till den tid det tar och till kostnaden för resorna, som upplevs som mycket dryga. MaNO 4-9 klagar alltmer. I mina öron låter som om de är starkt påverkade av inställning- en i Lund. Även SO 4–9 kritiserar den dåliga synkroniseringen. En stor tenta- men ligger dagen efter den sista centrala fältdagen. Tre av fem studenter ute- blir, endast en meddelar i förväg.” (8P)

”Grundidén som jag har uppfattat den med fältdagsvistelsen att de studerande i samarbete med skolan skall styra dagarnas innehåll tycker jag riskerar att styckas upp med de lösningar som ligger för 4–9 stud. MaNo. Vikten att se kemilektioner när stud. läser kemi osv. gör att allt hamnar i ett rutschema som styrs utifrån.16 Här måste vi dra lärdomar och lägga upp en bra lösning inför den nya lärarutbildningen. (2P)

14 För 1–7 studenter gäller 15 fältdagar under hela utbildningen, och detsamma

termin 1–3 för 4–9 studenter. Avtalet som gjordes med Lund innebar att fr.o.m. termin fyra skulle 4–9 studenter MaNo ha 8 fältdagar, studenter med SO och språk 10 samt studenter med svenska 12.

15Förklaring till beteckningen 1P och motsvarande i de följande citaten finns i avs-

I dokument Att vända en oceanångare eller Det saknade mittfältet : Malmömodellen - en fallstudie av partnerskolesystemet inom grundskollärarutbildningen i Malmö (sidor 36-41)