Datainsamlingsmetoder

I en fallstudie finns möjligheten att studera en enhet eller företeelse med hjälp av flera olika metoder och med data från flera källor (Yin, 2007). Genom en sådan triangulering kan en metods svagheter kompletteras av en annan metods styrka (Merriam, 1994). Användning av olika datakällor kan stärka resultatens trovärdighet, om det visar sig att det råder en samstämmighet mellan data från de olika källorna (Yin, 2007). Det är dock viktigt att komma ihåg att olika slags data ofta ger delvis skilda resultat, då varje metod har sin styrka i vilka nyanser av verklighen som den kan bidra med att belysa (Patton, 2002). Dessutom kan skillnaderna som framkommer vara intressanta i sig i en kvalitativ studie, då syftet är just att fånga stu

itet. Då kan triangulering ge klarhet i de skilda verkligheter som kan råda och olika uppfattningar om dem som finns (Stake, 2005).

De metoder jag valt att använda är intervjuer, observationer och doku-mentstudie

varandra.

Intervjuer

Totalt innefattar studien 46 intervjuer med 42 olika individer. Intervjuerna på den övergripande nivån hade en orienterande karaktär. Innan intervjuguiderna utformades tog jag del av dokument, vilka också påverkade vilka frågor jag ställde. Dokumenten gav mig en överblick över organisationen och dess medarbetarskapsprogram, medan intervjuerna fördjupade och kompletterade bilden från varje intervjupersons särskilda perspektiv. I intervjuerna uppstod frågor efterhand som jag önskade få svar på och frågeställningarna skiftade också beroende på vilken roll den intervjuade hade i organisationen och medarbetarskapsprogrammen. Därför var de intervjuguider som användes i de här intervjuerna inte identiska. Däremot har några frågor ställts till samtliga i studien, vilka främst berör synen på begreppet medarbetarskap och förhållandet mellan medarbetarskap och ledarskap. På enhetsnivå har däremot samma intervjuguider använts med små anpassningar till respektive organisation.⁴⁷

Samtliga intervjuer var halvstrukturerade (Kvale, 1997). De var struktu-rerade efter teman. Frågorna var mestadels formulerade i förväg, men i inter-vjusituationen ställde jag inte frågorna alltid på samma sätt och tog mig också friheten att kasta om ordningen, då det kändes naturligt för samtalet. Intervju-svaren följdes också upp med följdfrågor. Intervjuerna genomfördes i en ostörd miljö, oftast i ett neutralt sammanträdes- eller samtalsrum. Alla vjuer spelades in efter medgivande av intervjupersonerna. De inspelade inter-vjuerna transkriberades sedan till största delen av en extern resurs. När jag fick tillbaka de transkriberade intervjuerna lyssnade jag på inspelningarna samtidigt som jag korrigerade uppenbara fellyssningar. För att lättare kunna hitta i den omfattande textmassan, strukturerade jag intervjuerna genom att skilja på huvudfrågor och följdfrågor, samt skriva in temana för fråge-områdena enligt intervjuguiden.

Totalt 25 medarbetarintervjuer genomfördes vid de studerade enheterna.

Intervjun med medarbetarna inleddes med frågor som berörde den specifika arbetssituationen, där jag sökte få en bild av arbetets karaktär. Därefter följde kärnfrågor om medarbetarskap. Några frågor handlade om hur de konkret arbetat med medarbetarskap inom enheten och i vilken mån intervjupersonen deltagit i aktiviteterna samt hur vederbörande upplevt programmet. Andra

47 Det huvudsakliga innehållet i intervjuerna med enhetschefen/gruppcheferna har beskrivits tidigare i metodkapitlet i avsnitt 5.3.2. De intervjuer som genomfördes med enhetschefen efter att medarbetarna intervjuats var en uppföljnings- och kom-pletteringsintervju, vilket innebär att de frågor jag ställde var en följd av vad som framkommit tidigare i studien och vilka luckor som fortfarande behövde fyllas för att slutföra studien vid enheten.

frågor hade fokus på intervjupersonens syn på medarbetarskap i olika

un fick jag

avseenden.

Observationer

För att få en större förståelse av det sammanhang där studierna genomfördes, det vill säga ”livet på enheten”, och hur medarbetarskapet kan ta sig uttryck i praktiken, valde jag att genomföra ett antal observationer (se Merriam, 1994;

Yin, 2007). Observationerna utfördes i form av ”skuggning” (Czarniawska, 2007) där jag följde en medarbetare under ett arbetspass. Vid landstinget observerades en undersköterska under ett dagpass och en sjuksköterska på ett kvällspass. Inom det statliga bolaget genomfördes fem observationer av supporttekniker under sammanlagt fyra dagar. Då grupperna var placerade vid flera orter försökte jag i möjligaste mån täcka in de olika arbetsställena.

Jag observerade personer som jag också intervjuat. De tillfrågades i samband med intervjutillfället. En av anledningarna till det förfaringssättet var att jag vid intervjutillfället hade möjligheten att presentera mig själv och min forskning och skapa en relation till de personerna. Det tror jag dels kan öka möjligheten att de ställer upp på att bli observerade och dels ge förutsätt-ningar för att observationspersonerna känner sig mer bekväma i min närvaro.

Alla tillfrågade gav sitt medgivande till observationen. Jag förhöll mig inte helt tyst under observationerna, utan förde samtal med de observerade när det upplevdes naturligt. Fokus för observationen var den person jag skuggade, men samtidigt fick jag också inblick i det sammanhang vilket den obser-verade var en del av och dennes samspel med miljön och de människor som ingick i den. Som ram för observationen hade jag identifierat några teman som var särskilt intressanta och som kan sammanfattas i nyckelorden miljön, arbetet, samspelet samt specifika händelser som kan kopplas till medarbetar-skapet. Kronologiska anteckningar med tidsangivelser fördes, som stöd för minnet då jag senare direkt i anslutning till observationen nedtecknade mer fullständiga data. I samband med observationerna genomfördes en kort intervju med de skuggade där jag ställde frågor kring hur de upplevde att bli observerade och om jag påverkat deras beteende på något sätt. I intervj

också tillfälle att spegla mina intryck gentemot deras uppfattning av vad som hänt, samt att reda ut eventuella oklarheter. Intervjun genomfördes antingen samma dag som observationen ägde rum eller dagen efter.⁴⁸

Observationerna har främst utgjort ett komplement till medarbetar-intervjuerna. Genom observationerna, där jag själv kunde erhålla direkta

48 Intervjuerna i samband med observationerna spelades in och behandlades på samma sätt som övriga intervjuer vad gäller transkribering, genomlyssning och strukturering.

erfarenheter av hur livet på enheten kunde te sig, ökade min förståelse för sammanhanget och det som sagts vid intervjuerna. Jag kunde som observatör själv bilda mig en uppfattning om miljön och hur aspekter av medarbetar-skapet tog sig uttryck (se Merriam, 1994). Observationerna genomfördes

sad omfattning vid särskilda tider, vilket innebär att de inte

samt organisations-besk

dock i begrän

självständigt kan ge en heltäckande bild av studieobjektet.

Dokument

Den tredje källan som utgör ett viktigt tillskott till studien är dokument, vilket jag också berört inledningsvis i det här avsnittet. Dokument har samlats in kontinuerligt under undersökningsperioden. Karaktäristiskt för dokument-studier är att det material som studerats framställts för andra ändamål än forskningen (Merriam, 1994), vilket bland annat får följden att det inte alltid går att finna motsvarande dokument i de två fallorganisationerna. Materialet kan dock delas in i olika typer av dokument som är framställda vid olika nivåer i organisationerna. Den första typen är dokumentation kring medar-betarskapsprogrammet. På den övergripande nivån i organisationerna är det till exempel dokumentation av processen som ligger till grund medarbetar-skapsprogrammet och policydokument som utarbetats, presentationer, rapporter, utbildningsmaterial som använts i programmet samt utvärderingar av detsamma. Vid enhetsnivån kan det röra sig om planeringsanteckningar inför samlingarna och dokumentation från dem samt konkreta handlings-planer. Hit kan också räknas verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och övriga enhetsspecifika dokument där arbetet med medarbetarskap på olika sätt dokumenterats. De senare dokumenten kan också hänföras till den andra typen av dokument som behandlar organisationerna på ett allmänt plan.

Exempel på den typen av dokument är årsredovisningar

rivningar och organisationsskisser. Sammantaget rör det sig om material som jag tagit del av genom nätet och annan offentlig information samt sådant som jag fått del av från organisationernas representanter.

Det har hela tiden funnits ett samspel mellan dokumentstudier och inter-vjuer. Ett exempel är ambitionen att skapa en bild av hur arbetet med medar-betarskap gått till vid de studerade enheterna. I en översikt över möjliga data-källor vid en fallstudie påpekar Yin (1997) att en svaghet hos intervjuer är brister på grund av minnesluckor. Det var något jag erfor, vilket inte är så förvånande då det var minst ett par år mellan det programmen startade och då studien genomfördes. Innan intervjuerna vid enhetsnivån påbörjades i respektive organisation, hade jag tillgång till material som främst behandlade programmet på en övergripande nivå. Den informationen gav mig en ram för vilka frågor som var lämpliga att ställa till medarbetarna. Under tiden fick jag

ta del av flera enhetsspecifika dokument, som kompletterade intervjusvaren, men som jag också kunde få förklarat och samtala utifrån vid senare inter-vjuer. Vid landstinget var exempelvis protokoll från arbetsplatsträffar från perioden som arbetet med medarbetarskap pågått en värdefull källa. Inom det statliga bolaget utgjorde anteckningar från planeringen av samlingarna samt mans med en av gruppcheferna i den

Innehållet i återkopplingarna anpassades också till mål

statliga bolaget. Till landstinget återfördes resultaten i september 2008.

Liksom vid grupperna i det statliga bolaget deltog enhetschef samt de

program en god grund för att tillsam

avslutande intervjun reda ut vad som hänt under programmets gång.