2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR
2.5 Datasystem i fastigheter, valbar yrkesinriktad examensdel 15 kp
Krav på yrkesskicklighet
Den som avlägger examensdelen ska behärska det kunnande i elsäkerhet och elarbetssäkerhet som ingår i examensdelen Basfärdigheter inom el- och automationsteknik. Hen ska känna till bestämmelserna om trygghetsskydd samt de krav som ställs vid beviljandet av säkerhetsskyddarekort.
INSTALLATIONER AV ELTEKNISKA DATASYSTEM I FASTIGHETER Kablering av generella kabelnät
Den studerande
kan de schemasymboler som behövs vid kablering av generella kabelnät och känner till systemschemat
kan installera de parkablar som används vid kablering av generella kabelnät enligt tillverkarens anvisningar och då beakta kraven på emc-skyddet
kan utföra mätningar enligt standarden 50173 för generella kabelnät med en lämplig testutrustning och reparera eventuella fel som observerats och göra upp de behövliga dokumenten
Installationer av brandalarmssystem Den studerande
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av brandalarmssystem och känner till systemschemat
känner till de kablar som används i brandalarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman
känner till olika branddetektorer, brandklockor, kontrollampor och tryckknappar i brandalarm samt kan installera och koppla dem enligt tillverkarens anvisningar.
Installationer av inbrottslarmssystem Den studerande
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av inbrottslarmssystemen och känner till systemschemat
kan de vanligaste komponenterna i inbrottslarmssystem, exempelvis
ir-detektorer, dörrkontakter, sirener för inomhus- och utomhusbruk, tangentbord och brottslarmcentraler
känner till de kablar som används i något inbrottslarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman
41 (47) Installationer av antennsystem
Den studerande
kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av antennsystem och känner till systemschemat
vet frekvenserna i sändarnätet och kanalknippena samt komponenterna i nätet Tähti 800
kan enligt ritningar och scheman installera kablarna för ett antennät samt rikta antennen med hjälp av en fältstyrkemätare mot den sändare som ger bäst resultat
känner till komponenterna i ett antennät, såsom fördelare, multiplexer, slutdosa och förstärkare
kan utföra mätningar i ett antennät i ett småhus och fastslå antennätets skick med hjälp av mätresultaten
Kunnande i fråga om VVS-system Den studerande
känner till byggnaders uppvärmningssystem samt deras centrala delar,
exempelvis fjärrvärmeväxlaren, oljepannan, elpannan, jordvärmepumpen och frånluftsvärmepumpen
känner till följande komponenter i värmeledningsnätet: cirkulationspumpen, olika ventiler, termometrar och värmeelementet
identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman över uppvärmningssystem och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur uppvärmningssystemet fungerar
vet hur en ventilationsanläggning som är försedd med värmeåtervinning fungerar och vilka delar den består av
ser skillnaden mellan en friskluftskanal, en tilluftskanal, en frånluftskanal och en avluftskanal
förstår komponenterna i ett värmeåtervinningssystem (plattvärmeväxlare, roterande värmeväxlare) och värmeåtervinningens betydelse vid
energibesparing
kan schemasymbolerna i fråga om ventilationsapparater och –kanaler samt förstår huvudprincipen för ventilationsprocessen
identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman när det gäller ventilation och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur ventilationssystemet fungerar
känner till kylaggregat som används i kylsystem och huvudkomponenterna i kylrörsystemet
identifierar schemasymbolerna i reglerscheman över kylsystem och förstår huvudprincipen för kylprocessen
vet kylbafflarnas betydelse i en kylprocess
känner till befuktarens funktionsprincip och förstår dess betydelse i ventilationen
identifierar schemasymbolen för befuktare i reglerschemat
42 (47) Installation av VVS-system i småhus
Den studerande
känner till värmesystemen och dess delar i småhus
känner till de delar som används för justering av det varma cirkulationsvattnet, exempelvis trevägsventilen, utetermostaten, varmvattengivaren och
reglercentralen
kan dra ledningar för och koppla ovannämnda system enligt tillverkarens anvisningar
känner till delarna i ett vattenburet golvvärmesystem, exempelvis fördelarna och manöverdon, rumsvisa termostater och manövercentralen
kan ta reda på driftspänningen i det system som används och utifrån det välja lämpliga ledningar och installera dem
kan enligt ritningar och anvisningar koppla system så att det blir färdigt att användas
vet vilka komponenter som ingår i ventilationen i ett småhus
kan installera de givare och styrdon som behövs i en ventilationsanläggning enligt ritningar och tillverkarens anvisningar
kan dra ledningarna för och koppla en vattenpump, en motorskyddsströmställare och en tryckströmställare samt kan ställa in strömmen i
motorskyddsströmställaren så att den motsvarar den ström som vattenpumpens motor tar
Gemensamt centralt kunnande
kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.
Bedömning
Behärskande av arbetsprocessen
Planering av eget arbete och uppgörande av planer
Nöjaktiga N1
väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment
Goda G2
väljer en för situationen ändamålsenlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas
klarar självständigt av arbetsuppgiften
Berömliga B3
väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för
situationen för att uppnå ett slutresultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet
klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ
43 (47) Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)
Nöjaktiga N1
arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete under handledning
arbetar utan onödigt svinn
Goda G2
arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete
strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material
Berömliga B3
utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen
utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven
arbetar effektivt med avseende på kostnader och material
Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och -material Behärskande av arbetsmetoder
Nöjaktiga
N1 arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar
Goda G2
bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång
Berömliga B3
anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena
Behärskande av arbetsredskap och material
Nöjaktiga N1
använder och underhåller verktyg under handledning
väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar
Goda G2
använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar
använder tillbehör och material enligt deras egenskaper
Berömliga B3
väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem
använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet
44 (47) Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
Tolkning av ritningar Nöjaktiga
N1 identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman
Goda G2
lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman
Berömliga B3
utnyttjar el- och/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs i arbetet
Nöjaktiga N1
kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt
Goda G2
kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information och bearbeta den för sina behov
Berömliga B3
kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser
Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
Nöjaktiga N1
har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete
följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara
använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna
Goda G2
tar ansvar för att det egna arbetssättet är säkert
följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete
förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service
Berömliga B3
utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare
observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem
kan bedöma om skydd, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete
45 (47) Lärande och problemlösning
Nöjaktiga N1
behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna
Goda G2
klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker
arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren
Berömliga B3
klarar självständigt av också överraskande problemsituationer
arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar
Interaktion och samarbete
Nöjaktiga N1
arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman
slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört
Goda G2
är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget
har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper
Berömliga B3
arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet
har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper
Yrkesetik Nöjaktiga N1
uppför sig sakligt
håller givna arbetstider
Goda G2 uppför sig väl
håller givna arbetstider Berömliga
B3
håller givna arbetstider
kan diskutera eventuella undantag
46 (47)
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande påvisar sitt kunnande i examensdelen ”Datasystem i fastigheter” i ett yrkesprov genom att visa sin förmåga att i fastighetsautomationsarbeten utföra uppgifter i anknytning till fastigheters eltekniska datasystem och VVS-system.
Omfattningen av arbetet ska vara tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i grunden och läroplanen angivna kraven på yrkesskicklighet. Yrkesprovet utförs om möjligt i en professionell miljö och studeranden förutsätts arbeta enligt samma arbetstider som övriga på arbetsplatsen. Om detta inte går att förverkliga bör yrkesprovet genomföras i en miljö som så långt möjligt liknar en arbetsplats.
Yrkesprovet kan om detta krävs ske på flera arbetsplatser, på skolan eller delvis utföras på en arbetsplats och delvis på skolan.
Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet för examensdelen ”Datasystem i fastigheter” utför en studerande uppgifter som är relaterade till de krav på yrkeskunnande som är beskrivna i läroplanen. Under LIA-perioden bekantar sig studeranden med arbetsuppgifterna och har möjlighet att på ett naturligt sätt omsätta sina kunskaper till kunnande i en verklig arbetssituation. Vid yrkesprovet ska studeranden visa att hen behärskar de krav på yrkesskicklighet och det centrala kunnande som examensdelen förutsätter.
Studeranden ska göra upp en plan för yrkesprovet i god tid före yrkesprovets genomförande. I planen ska studeranden beskriva det egna arbetet och hur det centrala kunnandet framkommer i yrkesprovet. Under yrkesprovet ska studeranden presentera en beskrivning av verksamhetsprocesserna på arbetsplatsen.
Lärare har ansvar för att klarlägga om den studerande har inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa bör beaktas då yrkesprovet planeras så att studeranden har möjlighet att påvisa sitt kunnande.
Ansvarsfördelning för planering och genomförande av yrkesprov
Ålands yrkesgymnasium har huvudansvar för planering och genomförande av yrkesprovet. Yrkesgymnasiet har också ansvar för att yrkesrådet får vederbörlig information och att undervisningspersonal och handledare på arbetsplatsen får kunskap om regelverket för yrkesprovet.
Yrkesrådet ska godkänna yrkesprovets utformning. Yrkesrådet ska också övervaka att yrkesprovet sker enligt regelverket. Yrkesrådet behandlar rättelseyrkande över bedömning av yrkesprovet. Yrkesrådets ordförande undertecknar yrkesprovsbetyget.
Lärare har ansvar för att informera den studerande samt arbetsplatsens handledare om yrkesprovet och hur det bedöms. Lärare har ansvar för att yrkesprovet är så utformat att det motsvarar läroplanens mål och kravnivå för kunnande och yrkesskicklighet.
Lärare kan neka studeranden rätt att delta i yrkesprovet om läraren bedömer att studerandens kunnande inte ligger på en sådan nivå att studeranden har tillräcklig yrkesskicklighet att avlägga provet med godkänd bedömning. Lärare deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömning av yrkesprovet tillsammans med arbetsplatshandledare.
47 (47) Arbetsplatsens handledare deltar i planeringen av yrkesprovet. Handledaren har i samråd med läraren ansvar för att studeranden under LIA-perioden uppnår ett sådant kunnande att studeranden klarar yrkesprovets kravnivå. Handledaren deltar i utvärderingssamtalet och besluter om bedömningen av yrkesprovet tillsammans med läraren.
Studeranden ska inhämta information om de krav på yrkesskicklighet för yrket som beskrivs i läroplanen. Studeranden har ansvar för att tillägna sig den kunskap och det yrkeskunnande som examensdelen kräver. Studeranden ska informera sig om yrkesprovets utformning och bedömningskriterier. Studeranden bestämmer tidpunkt för yrkesprovet tillsammans med ansvarig lärare och arbetsplatsens handledare.
Studeranden ska bedöma sitt eget kunnande i en utvärdering och delta i utvärderingssamtalet. Studerandens utvärdering är i regel skriftlig, men av särskilda skäl kan studeranden ges möjlighet till muntlig utvärdering.
Bedömning av yrkesprovet
Lärare och arbetshandledare som bedömer yrkesprovet ska vara sakkunniga inom området. Bedömarna förvissar sig genom frågor att studeranden behärskar den kunskap och har det kunnande som kriterierna förutsätter. Vid bedömningen beaktas studerandens dokumenterade kunnande och kunskaper inom alla centrala delar av examensdelen. Vid utvärderingssamtalet diskuterar studeranden och bedömarna prestationerna. Studeranden har också vid samtalet möjlighet att ge tilläggsinformation.
Läraren och arbetsplatshandledaren tar gemensamt beslut om bedömningen.
Bedömningen ges som vitsord enligt skala 1 – 3 och vitsordet ges utifrån de mål och bedömningskriterier som är fastställda för examensdelen.
Bedömarna ska dokumentera och motivera sin bedömning på en fastställd blankett.
Bedömningen av examensdelen ”Datasysystem i fastigheter” baseras på bedömningen av yrkesprovet samt kan kompletteras med annan bedömning.