De administrativa kostnaderna i nollbasen

Regeringens mätningar av företagens administrativa kostnader avslutades i februari 2008 (se närmare avsnitt 2.2). Totalt har 17 regelområden mätts och därmed är en komplett nollbas framräknad.

Förutom Sverige är det endast sex andra EU-länder som har en noll-bas uppmätt (se närmare avsnitt 5.1). Nollnoll-basen ska användas som index för att följa upp regeringens arbete med att sänka de administrativa kostnaderna med 25 procent till 2010.

Resultatet av mätningarna som ingår i nollbasen visar att de svenska företagens administrativa kostnader 2006 uppgick till 96,7²⁰ miljarder kr. Det är dock viktigt att framhålla att den kostnad som är framräknad i första hand är ett index som endast ger en generell uppskattning av de kostnader som företagen har för att följa regelverkens administrativa krav, så som kostnaderna mäts i modellen.

20 I förra årets redovisning angavs nollbasen till 97,6 miljarder kr. Den ändrade siffran beror på att nollbasen ständigt korrigeras för att vara så aktuell och korrekt som möjligt.

Skr. 2008/09:206

28 Nutek och därefter Tillväxtverket har under mätarbetet kartlagt 973

lagar, identifierat närmare 4 600 informationskrav och låtit genomföra ca 3 000 djupintervjuer med företag. Av den totala kostnaden på 96,7 miljarder kr står drygt 100 informationskrav för knappt 90 procent.

Av de genomförda mätningarna framgår att en stor del av de administrativa kostnaderna för de svenska företagen härrör från lag-stiftning som har sin grund i EG-rättsliga krav. Detta förhållande medför att arbetet med att åstadkomma förenklingar tar längre tid än när förenklingarna kan göras genom enbart nationella beslut. EG-andelen förändras över tiden i takt med att olika förenklingsförslag genomförs och träder i kraft. På kort sikt är det rimligt att anta att andelen EG-relaterade kostnader kommer att öka eftersom processen för att genomföra förenklingsförslag som har sitt ursprung i nationell lagstiftning är något kortare.

I bilaga 2 framgår hur stor andel av de totala administrativa kostnaderna på respektive uppmätt regelområde som har sin grund i eller motsvarar EG-rättsliga informationskrav.²¹ Siffrorna baseras på en bedömning av vilka informationskrav som har nationellt ursprung eller motsvarar EG-rättsliga krav. Av de informationskrav som bygger på eller motsvarar rätt är vissa krav hänförliga till EG-förordningar som är direkt tillämpliga i svensk rätt, medan andra informationskrav bygger på eller motsvarar EG-direktiv, där medlemsstaterna ges mer eller mindre stora möjligheter att göra en nationell anpassning av kravet. Det kan ibland vara svårt att avgöra om ett detaljkrav i lagstiftningen följer av EG-rätten eller om det har nationellt ursprung. Siffrorna i bilaga 2 och figur 4 nedan ska därför ses som indikativa. Siffrorna speglar endast andelen av de administrativa kostnaderna som följer av informationskraven och inte antalet informationskrav som har sitt ursprung i EG-rätten. Exempel-vis kan andelen informationskrav som har sitt ursprung i EG-rätten vara litet i förhållande till de nationella kraven på ett regelområde, samtidigt som dessa informationskrav kan medföra merparten av de administrativa kostnaderna. I figur 4 nedan ges en översiktlig bild av andelen administrativa kostnader hänförliga till EG-rättsliga krav.²²

21 Underlaget till siffrorna har hämtats från de mätningar Tillväxtverkets genomfört och den uppdelning i EG-rättsliga respektive nationella krav som har gjorts där. När det gäller årsredovisningsområdet grundas dock uppgiften på en uppskattning.

22 Inom ett specifikt mätområde kan EG-andelen variera mellan olika delområden.

Exempelvis framgår enligt tabellen att för mätområdet jordbruk, skog och fiske är totalandelen kostnader baserade på EG-rättsliga krav ca 59 procent. Ser man enbart på delområdena jordbruk och fiske är kostnaderna i mycket hög grad baserade på EG-rättsliga krav, ca 98 respektive 97 procent, medan delområdet skog nästan uteslutande baseras på rent nationella krav.

Skr. 2008/09:206

29 Figur. 4. Andel administrativa kostnader hänförliga till EG-rättsliga krav

EG-ursprung (%)

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Årsredovisningsområdet

Tull- och utrikeshandelsområdet Transportområdet Statistikområdet Skatteområdet Produkt- och konsumentområdet Miljöområdet Livsmedelsområdet Kommunikationsområdet Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet Hälso- och sjukvårdsområdet Finansområdet Energiområdet Bygg- och fastighetsområdet Bokföringsområdet Associationsrättsområdet Arbetsrättsområdet Total

EG-ursprung (%)

Drygt 52 procent av de administrativa kostnaderna för de svenska företagen härrör från lagstiftning som har sin grund i eller motsvarar EG-rättsliga krav. I fråga om kostnaderna på livsmedels- och kommunikationsområdet är i princip samtliga kostnader hänförliga till EG-rättsliga krav.

I tabell 4 redovisas företagens administrativa kostnader per regel-område mellan 2006–2008.²³ Som framgår av tabellen är den framräknade totalkostnaden för bl.a. bokföringsområdet mycket stor.

Trots en hög totalkostnad kan förenklingspotentialen avseende verkliga förändringar i företagens vardag i praktiken vara relativt liten, då en stor del av de administrativa kostnaderna på vissa områden kan betraktas som så kallade affärskritiska kostnader eller

”Business as Usual”. Detta innebär att kostnaderna visserligen kan härledas till regelverket, men att företagen ändå genom egna beslut skulle ha haft dessa kostnader oavsett om reglering finns eller inte.

Regelområdena berör ofta flera departements och myndigheters ansvarsområde. Hur denna fördelning ser ut framgår av bilaga 3.

23 Regelverken kring offentlig upphandling har också mätts. Det har dock visat sig att den processen inte kan standardiseras och den har därför heller inte kunnat räknas upp.

Regelområdet offentlig upphandling räknas därför inte in i nollbasen och presenteras inte i tabellen.

Skr. 2008/09:206

30 Tabell 4. Administrativa kostnader för näringslivet till följd av statliga

regelverk per regelområde

3.2.2 Utvecklingen av de administrativa kostnaderna 2006