Definition av klinisk forskning speciellt med hänsyn taget till vårdvetenskap

I dokument Medicinska fakultetens forskningsinriktning: Faktorer och åtgärder som ökar fakultetens konkurrenskraft (sidor 82-89)

Traditionellt har medicinsk forskning delats upp i experimentell (pre-klinisk) forskning, klinisk forskning och vårdforskning, vilket också tillämpats vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. I ett traditionellt perspektiv har då dessa forskningsområden tillhört olika

yrkeskategorier där den experimentella forskningen bedrivits av personer med

grundvetenskaplig utbildning (biomedicinare, biologer etc) kliniska forskningen bedrivits av läkare och vårdforskning av yrken med medellång vårdutbildning.

Under senare år har en del förändringar skett:

• Klinisk forskning har breddats till att omfatta en del av det som tidigare benämndes experimentell forskning

• Vårdvetenskap definieras inte längre utifrån yrkestillhörighet utan har sitt ursprung i de problem inom vård och omsorg som ska utforskas

• Forskning bedrivs idag av många yrkesgrupper: sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, logopeder, audionomer, , kuratorer, mentalskötare, dietister, farmaceuter och humanister (medicinsk etik).

Vid medicinska fakulteten i Lund visar detta sig bland annat genom att av 83 personer med medellång vårdutbildning som disputerade under perioden januari 2001 tom maj 2006 (5 ½ år) disputerade 56% inom det ämne /vid den avdelning deras respektive grundutbildning

Experimentell

Bilaga F 2(6)

tillhör medan 44% med något enstaka undantag disputerade vid kliniska vetenskaper i Lund eller Malmö, se figur.

Forskarutbildning

Forskarutbildning med seminiarieverksamhet bedrivs vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle (arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik) samt vid Vårdalinstitutet. Denna forskarutbildning är alltså tillgänglig för drygt hälften av de med medellång vårdutbildning som disputerar vid medicinska fakulteten. Den kliniska forskarskolan är endast öppen för läkare. De med medellång vårdutbildning som disputerar vid Inst. för kliniska vetenskaper verkar alltså ha få tillfällen att interagera med andra doktorander såtillvida inte

doktorandundervisning bedrivs i grupp eller seminarieform inom forskargrupperna vid Inst.

för kliniska vetenskaper.

Forskningsfinansiering

Ökad integrering mellan forskningsområden har gjorts på såväl lokalt som nationellt plan och förefaller inte bara ha sin grund i ett ökat intresse för samarbete och så kallad translationell forskning utan också styras av inom vilka områden det finns tillgängliga resurser. Detta innebär att den revirskyddande och resursstyrande uppgift indelningen av medicinsk

forskning traditionellt har haft har utmanats av forskarna själva i den allt hetsigare jakten på krympande anslag och inte längre kan sägas fungera som tidigare avsett. Lokala och

nationella exempel på detta är ökade ALF-anslag till grundvetenskapare och att den yrkeskategori som erhållit flest och störst anslag under 2001-2004 för vårdvetenskaplig forskning från Vetenskapsrådet är läkare.(Vetenskapsrådet 2006)

Nationellt plan

Ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet har uppdraget att främja och stödja forskning inom hela det medicinska vetenskapsområdet, d.v.s. medicin, odontologi, farmaci och vårdvetenskap. Vårdvetenskap har utvecklats under cirka 30 år och betecknas som ett jämförelsevis ungt forskningsfält. Sedan 2001 har ämnesrådet, på uppdrag av regeringen, en

23%

20%

2% 11%

44%

sjsk i vårdv sjg i sjukg arb ter i arb ter log i logopedi disp vid annan avd

Bilaga F 3(6)

prioriterad satsning på vårdvetenskap. Satsningen kommer att fortgå till i första hand 2008(Vetenskapsrådet 2006).

Lokalt plan

Idag eftersträvas ökat samarbete och translationell forskning vilket vid Med Fak i Lund bland annat tagit sig uttryck i inrättandet av så kallade Programområden. Programområdena har i samtliga fall sin bas inom den experimentella forskningen och innebär i praktiken på sin höjd ett samarbete mellan vad som ursprungligen benämndes experimentell och klinisk forskning. I ingen, eller mycket ringa, omfattning belyses vårdvetenskapliga problemställningar eller ingår medarbetare med medellång vårdutbildning i programområdena.

Sedan 2001 har medicinska fakulteten gjort en speciell satsning på Vårdvetenskap. Enligt MedFaks budget för 2006 fördelas 7,3 milj direkt till vårdforskning och 1,5 milj till Vårdalinstitutet. Fördelningen av potten 7,3 milj är följande:

• Kliniska vetenskaper Lund 154 tkr

• Hälsa, vård och samhälle 6881 tkr

• BMA-utbildningen 265 tkr

Anledningen till att BMA räknas till vårdvetenskap verkar vara historisk. BMA utbildningen låg tidigare vid Vårdhögskolan och då den gick upp i Med Fak kom den att klassas som vårdvetenskap.

De 154 tkr som tilldelats Kliniska vetenskaper i Lund utgör audionomernas andel av GU-potten. De 265 tkr utgör de biomedicinska analytikernas del av GU-GU-potten. De 6881 tkr fördelas inom Hälsa, vård och samhälle med utgångspunkt i en utredning av Ingalill Rahm Hallberg (051125). Sammanfattningsvis användes medlen under 2001-2005 till:

• arbetsterapi: doktorandmånader, kostnader för forskarutbildning, lön till sekreterare (15%), postdoc-stöd, startbidrag för nydisputerade

• omvårdnad: en professor i omvårdnad (80%), förstärka den vetenskapliga kompetensen hos lärarna (13 lic-utbildningar)

• sjukgymnastik: en professor i sjukgymnastik (85%), 10% forskningstid för 5,6 lektorer. Vissa gemensamma forskningsaktiviteter

Inför 2006-08 föreslås sammanfattningsvis följande:

• fortsatt fördelning i förhållande till GU-omfattning motiverat av behovet av lärare med vetenskaplig kompetens

• postdoktoralt stöd, utlyst och tillgängligt för personer anställda inom fakulteten, oavsett institutionstillhörighet, med respektive ämnesinriktning och för ämnet relevant forskning. Beslut fattas av fakultetsstyrelsen efter yttrande av externa sakkunniga.

• Omfördelning av tjänst till 80% forskning för befordrad professor i arbetsterapi. På sikt bör åtgärder vidtagas så att fler lärare med professorskompetens finns även inom omvårdnad och sjukgymnastik. Inom omvårdnad till befintlig professur i omvårdnad, samt avslutning av lic-utbildning av adjunkter, uppbyggnad av ”Kvinnors och barns hälsa”. Inom sjukgymnastik enligt tidigare (professorslön samt forskningstid för lektorer) samt enligt ovan.

Sammanfattningsvis har den speciella satsning medicinska fakulteten gjort på Vårdvetenskap i stort använts till att höja forskningskompetensen hos lärarna.

Bilaga F 4(6)

Skillnader i syn på forskning inom olika avdelningar vid Med Fak Traditionellt utgör grundutbildning kärnverksamheten vid sektionerna för omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. I takt med ökade krav på forskningserfarenhet hos lärare har lärare genomgått forskarutbildning men merparten har fortsatt ha fokus på utbildning och handledning.

Som ett mått på forskningsaktivitet kan antalet forskargrupper som uppfyller Med Faks krav om minst 1 miljon i anslag ses. Inom inst. för Hälsa. Vård och Samhälle finns idag följande forskargruppsledare: Mona Eklund, arb ter; Susanne Iwarsson, äldrevård; Ingalill Rahm Hallberg, omvårdnad; Anna-Karin Dykes (och Inger Hallström), omvårdnad; Lars Hansson, psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning. Charlotte Ekdahl, sjukgymnastik, och Bengt Sivberg, omvårdnad, fungerar som forskargruppsledare men uppfyller inte de formella kraven från Med Fak.

Läkarutbildningen bedrivs inom många avdelningar och en stor andel av lärarna är i första hand forskare som undervisar. Dessa forskare har på motsvarande vis genomgått pedagogisk utbildning men fortsatt att ha sitt fokus på forskning. I denna situation riskerar utbildningen snarare att få stå i skuggan av forskningen.

ALF-medel

2005 kunde för första gången ALF medel för klinisk forskning sökas av andra yrkeskategorier än läkare. Tyvärr saknas yrkeskategorier på ALF-ansökningsblanketten och det kan därför inte studeras i vilken omfattning olika yrkeskategorier sökt eller beviljats medel. Däremot framgår institutionstillhörighet. Utifrån detta kan man konstatera att de kliniska vetenskaperna har en beviljningsfrekvens om 72-80%, medan experimentell medicin har 100%, lab medicin 88% och Hälsa, vård och samhälle 33%. Det ska beaktas att antalet sökanden från

experimentell medicin och Hälsa, vård och samhälle endast är 9 stycken per institution.

Överlag är beviljningsgraden av ALF-medel för kvinnor lägre än för män.

För 2006 var fördelningen av ALF-medel följande:

Institution Kvinna

Vetenskaplig tyngd, Lund Virtual Medical Journal (LVMJ)

Varje månad utser LVMJ månadens artikel som publicerats vid Medicinska Fakulteten. Under första halvåret 2006 (ca 600 artiklar) fanns inte en artikel med sitt ursprung inom

vårdvetenskaplig forskning som kunde tävla om utmärkelsen. Under den tid LVMJ funnits har ett par artiklar med vårdvetenskaplig bakgrund hävdat sig. Generellt karaktäriseras

Bilaga F 5(6)

vårdvetenskapliga artiklar av sin deskriptiva karaktär och att de publiceras i tidskrifter med låg impact-faktor.

Synpunkter från seniora vårdforskare och andra berörda

Underlaget har tagits fram med benäget bistånd från medicinska fakultetens kansli, speciellt tack till Elsa Warkander, Anette Saltin och Jörgen Malmsten. Löpande diskussioner har skett med pro-dekanus Susanne Iwarsson. Mona Eklund och Peter Hagell har löpande hållits informerade i deras egenskap av ledamöter av Arbetsgruppen för Medicinska fakultetens forskningsinriktning och Roland Andersson i sin egenskap av prefekt vid IKVL. Ingalill Rahm Hallberg har lämnat synpunkter vid ett personligt möte. Samtliga seniora (professorer och docenter) vårdforskare som i mars var anställda vid medicinska fakulteten (n=13;

omvårdnad 5, psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning 1, arbetsterapi 1, gerontologi- och äldrevård 2, samt sjukgymnastik 4) kallades till ett möte i augusti 2006 med syfte att höra vårdforskares förslag på åtgärder som kan maximera fördelarna och minimera nackdelar med en integration av begreppen klinisk forskning och vårdvetenskaplig forskning, se bilaga för inbjudan och sändlista. Av 13+1 kallade svarade 7 och 3 kom (Susanne Iwarsson, Bengt Sivberg och Ewa Roos). De olika punkterna i detta dokument diskuterades och Susannes och Bengt synpunkter har tagits hänsyn till. Till sist informerades om innehållet i denna rapport för vårdforskare aktiva i den nybildade arbetsgruppen ”Vård- och rehabiliteringsforskning vid USiL”. Gruppen leds av Anna-Karin Dykes och vid detta möte deltog 7 sjuksköterskor, en psykolog, en arbetsterapeut och en sjukgymnast (undertecknad). Deltagarna gavs möjlighet att lämna synpunkter på plats och uppmanades också att komma med ytterligare synpunkter via mail eller telefon.

Vad ska det nya området heta?

Många forskare med medellång vårdutbildning känner sig obekväma med begreppen vårdvetenskap och vårdforskning, som dessutom saknar tydliga och brett accepterade definitioner. Detta kan möjligen hänga samman med att forskarutbildningen för knappt hälften med medellång vårdutbildning har skett i annat ämne men är mer troligt ett uttryck för att området är mångfacetterat. Många forskare med medellång vårdutbildning anser att de bedriver klinisk forskning. Begreppet klinisk forskning tillhör dock av gammal hävd läkaryrket. Det finns sålunda behov av ett nytt övergripande begrepp som täcker klinisk forskning som bedrivs av forskare med olika yrkesbakgrund.

Sammanfattning

Samsyn råder inom arbetsgruppen för klinisk forskning om att ett ökat samarbete mellan olika forskningsfält är av godo för fortsatt utveckling av forskningen vid Medicinska fakulteten. En integrering av klinisk och vårdvetenskaplig forskning kan få flera positiva effekter:

• Fokus kan ligga på sjukdomsområden eller funktionshinder gemensamma för sjukdomsområden (t. ex. diabetes, rörelseorganens sjukdomar, psykiatriska

sjukdomar) istället för ämnet (t ex arbetsterapi eller neurovetenskap) vilket bidrar till en ökad translationell och multiprofessionell forskning där ett ökat antal perspektiv kan belysas på samma patientgrupp. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt har

identifierats som en viktig framgångsfaktor för att nå sjukvårdens och universitetets gemensamma mål i Stockholm (Landsting 2006). I ALF-sammanhang innebär detta att i prioriteringsgrupperna i Stockholm finns, förutom den ämnesspecifika kompetensen, kompetens i klinisk epidemiologi/evidensbaserad medicin (inklusive

läkemedelsutveckling), vårdvetenskap och basal molekylärmedicin/genomik

Bilaga F 6(6)

• Det som idag kallas för vårdvetenskaplig forskning behöver stärkas. Den lokala satsning som gjorts på att stärka vårdvetenskapliga ämnen (framförallt omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi), genom satsning på forskarutbildning för lärare, har lett till en starkare ämnesidentitet och bättre handledare vid uppsatsskrivning men endast i begränsad omfattning till forskning som kan hävda sig mätt med dagens bibliometriska mått med annan forskning som sker vid medicinska fakulteten.

Förslag på åtgärder

• I framtida programområden (och för förlängning av redan existerande) ska forskare med så kallad vårdvetenskaplig bakgrund ingå

• Medel bör riktas direkt till forskningsprojekt inom vårdområdet med potential att hävda sig inom medicinska fakulteten

• ALF-medel för klinisk forskning är idag inte tillgängliga bara för läkare utan för alla forskare knutna till Region Skåne och Medicinska Fakulteten. För att främja

tvärvetenskaplig forskning och ge samtliga forskare från olika forskningsområden möjlighet att få sin forskning korrekt bedömd behöver sammansättningen av bedömningsgrupperna för ALF-ansökningar förändras för att reflektera denna förändring. För att i ett slag bemöta de olika typer av ojämlikhet och risk för bias och jäv som kan uppstå föreslås den bedömningsmodell som används för ALF-medel i Stockholm och som i korthet går ut på att det finns flera bedömningsgrupper som innehåller 7 ledamöter varav minst 3 ledamöter av varje kön, maximalt 2 ledamöter från Stockholm och minst 1 ledamot med vårdvetenskaplig bakgrund (Landsting 2006).

Referenser

Landsting, S. L. (2006). ALF projektmedel 2007. Handbok inför beredningsarbetet.

Stockholm.

Vetenskapsrådet (2006). Vårdvetenskap i tiden. En kartläggning av Vetenskapsrådets satsning under åren 2001-2004. 103 78 Stockholm.

Bilaga G 1( 2)

Ämnesföreträdarbegrepp eller motsvarande (akademisk företrädare)

införs för FOUU-frågor som är relaterade till sjukvårdshuvudmannen och det kliniska ämnet. Till en början inrättas en position per verksamhetsområde, men i förlängningen kan en och samma person företräda ämnet i både Lund och Malmö.

Ämnesföreträdare:

Krav: Docent, statlig tjänst (> eller lika med 50 %) och för ett kliniskt ämne specialistkompetent, läkare inom aktuell specialitet.

Tidsbegränsat; förslagsvis 3 år, ev fler perioder.

Personen bör vara akademisk lärare samt kan också vara avdelningschef.

Personen föreslås utses av FOUU-gruppen och utses av denna i samråd med institutionens prefekt och aktuell verksamhetschef.

Arbetsuppgift – Ansvar – Befogenhet:

• Definiera ämnesområdet

• ”Bollplank” åt prefekt och verksamhetschef.

• Stötta och samordna klinisk forskning som har tydligt ursprung från ämnesområdet - för att skapa en stärkt verksamhetsidentitet inom ämnesområdet.

- skapa mötesplatser för att underlätta integrering av ”preklinisk” – klinisk

patientrelaterad och hälsovetenskaplig forskning inom området samt även gentemot andra områden

- underlätta integrering av forskning inom ämnesområdets olika projekt, och om detta är lämpligt, ingå i specifika programområden

- samordning av ALF- och landstingsfinansierade forskargruppers verksamhet, med huvudman inom det aktuella ämnesområdet med syfte att skapa en återkoppling genom regelbundna gemensamma möten

• Regelbunden dialog med företrädare för, och med tydligt inflytande på, grundutbildning med syftet att bibehålla kopplingen lärare – forskare – kliniker för att skapa en ändamålsenlig och aktuell utbildning inom ämnet.

• Ska vara representerad i klinikledningen på universitetssjukhuset för att underlätta integration av forskning och sjukvård samt kunna påverka rekryteringen av medarbetare vid kliniken.

• Representativ funktion gentemot samhället utanför universitet.

• Övergripande ansvar och stöd för såväl kliniska som andra doktorander, regelbundna möten med doktorander, tillse att en individualiserad adekvat forskarutbildningsplan utformas, sörja för adekvat halvtidskontroll, tillse fungerande handledarrelation samt sörja för fungerande konflikthantering.

Bilaga G 2( 2)

• Deltaga, i samverkan med verksamhetschef, handledare, mentor och studierektor, i en kommitté med uppgift att årligen utvärdera kvaliteten hos ST-läkare inom området.

• Utfärda utlåtande och rekommendation avseende docentansökningar inom ämnesområdet.

FOUU-gruppen

- Grupp för FOrskning, Utveckling och Utbildning.

- FOUU-grupper tillsätts inom de olika verksamhetsområdena.

- Gruppen skall vara ett stöd för verksamhetschefen genom att bevaka klinikens bemanning för att ge en optimal dimensionering av forskning, utveckling och utbildning.

- FOUU-gruppen skall främja en god lokal miljö för forskning, utveckling och utbildning.

- FOUU-gruppens sammansättning baseras på statliga lärare och de forskningsaktiva grupper som finns inom området.

- FOUU-gruppen skall arbeta med två inriktningar: optimera den lokala akademiska miljön [exempelvis skapa fysiska förutsättningar för forskning och utveckling (lokaler etc), arrangera seminarieprogram, …. ] samt värna om tilldelade forskningsmedel, vilka skall separeras från verksamhetsmedel.

- Det är också FOUU-gruppens uppdrag att stimulera olika grupper med forskning, utveckling och utbildningsuppdrag så att ett optimalt verksamhetsbaserat

forskningsresultat uppnås vilket skall framgå i verksamhetsplanen som upprättas av verksamhetschefen.

- FOUU skall vid registrering av kliniska doktorander säkra doktorandens möjlighet hos verksamhetschefen att delta i akademiska aktiviteter, inkluderande seminarier och disputationer.

I dokument Medicinska fakultetens forskningsinriktning: Faktorer och åtgärder som ökar fakultetens konkurrenskraft (sidor 82-89)