• No results found

Herrgården färdigställdes i början av 1970-talet och är det senast byggda delområdet på Rosengård. Det omfattar en yta av ca 1 km2 som kan nås

genom två gator, von Rosens väg och Ramels väg. Gatorna är uppkal- lade efter greve von Rosen respektive friherre Ramel. Herrgården har fått beteckningen efter Rosengårds herrgård som fortfarande finns bevarad och ligger i områdets södra del. Herrgårdsbyggnaden har blivit kulturhus och här samordnar och initierar Drömmarnas hus kulturverksamheter för barn och unga, inte bara inom Rosengård. Verksamheten började en gång under namnet Teater X, och byggnaden har under många år fungerat som hemvist för kulturaktiviteter riktade mot barn och unga, men också för olika föreningar och kommunala aktiviteter.

Herrgården gränsar i norr mot Kryddgården och i söder mot Rosen- gårds villabebyggelse. Vid gränsen till villabebyggelsen finns en sporthall, tennisbanor och ett utomhusbad. Det finns en hel del aktiviteter för den som är sportintresserad och vill träna fotboll eller delta i boxningsklubben

som är etablerad sen lång tid tillbaka och har sin verksamhet vid Rosen- gårds centrum. Det är däremot sämre ställt med öppna verksamheter för tonåringar på Herrgården som är mindre målmedvetna och bara vill träffa kompisar, lyssna på musik eller inte vill göra något speciellt.

Fritidsverksamheterna är organiserade i varje delområde, det handlar främst om verksamheter för yngre barn och yngre tonåringar. Fritidsverk- samheterna drivs framför allt av föreningar eller av föreningar i samverkan med kommunen. Ett samarbetsprojekt i det här sammanhanget är Rädda Barnens verksamheter för barn och unga som geografiskt är placerat på Herrgården. Undantaget från de lokala fritidsverksamheterna är Tegelhu- set, som drivs av kommunen och är placerat mitt i Rosengård på centrat. Tegelhuset vänder sig till lite äldre ungdomar liksom Bricks, en annan av kommunens fritidsgårdar som är placerat på Bennets väg inom delområ- det Törnrosen. Fritidsgårdarna har begränsad öppettid under helg- och kvällar. Detta gäller även Gröningen, en fritidsverksamhet för yngre killar och tjejer på Herrgården som bedriver sin verksamhet i anslutning till Ro- sengårdsskolan som finns i områdets södra del. På Rosengård finns också fyra ungdomskommunikatörer som har till uppgift att vara en länk mellan ungdomar och stadsdelen.

Det är här intressant att göra en jämförelse med den fritidsverksamhet som organiserades för barn och ungdomar under 1970-talet. Karin Flem- ström och Alf Ronnby (1972) redogör för den fritidsverksamhet som fanns i Rosengård i maj 1971. Deras redogörelse visar att det då, precis som nu fanns fritidsgårdar i varje delområde samt i Rocent (Rosengårds centrum). Totalt fanns åtta fritidsgårdar i stadsdelen. Skillnaden mellan då och nu

Tabell 2: Jämförande nyckelfaktorer för Herrgården och Apelgården respektive Rosengård stadsdel relaterat till Malmö som helhet. Källa: Malmö stads Statistik och planeringsavdelning 2008.15

Herrgården Apelgården Rosengård stadsdel Malmö

Folkmängd (antal) 4 878 3 546 21 904 280 801

Antal bostäder16 1 375 1 502 7 691 143 556

Disponibel medelink. (sek) 161 829 192 621 180 061 226 140 Hushåll med bidrag (antal) 1 128 65 2 617 13 294

Förvärvsarbetande (20-64 år) ( %) 16 50 39 64 Barn ≤18 år (%) 47 20 33 20 Gymnasieutbildning (%) 27 47 31 41 Eftergymnasial utbildning (%) 15 18 40 40 Deltagande i kommunvalet 2006 (%) 53 58 56 74 Utländsk bakgrund (%)17 96 80 86 37

är att tonåringar i femton- och sextonårsåldern samt äldre ungdomar över arton år verkar ha varit en grupp som man då planerade för. Öppettiderna var generellt mer generöst tilltagna än idag. Fyra fritidsgårdar hade konti- nuerligt öppet till klockan 21 och fyra hade öppet till klockan 22 eller 23 (jfr. Flemström och Ronnby 1972: 243-244).

Enligt Flemström och Ronnby fanns det under år 1971, 7 676 barn i åldern 0-19 år, vilket stämmer ganska väl överens med dagens uppgifter som visar att det inom Rosengårds stadsdel finns 7 228 barn som är 18 år eller yngre (jfr. Flemström och Ronnby 1972: 88 samt Områdesfakta 2008). Denna jämförelse blir emellertid haltande om man inte också granskar åldersfördelningen. Det är svårt att göra direkta jämförelser ef- tersom man under olika perioder kategoriserat vid olika brytpunkter, men uppgifterna ger ändå en viss ledning. År 1971 fanns det i Rosengård 2 811 barn i åldern tio till nitton år. År 2008 utgjordes befolkningen mellan sex till arton år av 4 965 personer (ibid). Antalet barn i skolåldern har således ökat kraftigt från Rosengårds färdigställande, vilket även Flemström och Ronnby förutspådde när de samtidigt varnade för att det redan då fanns för lite sysselsättning för ungdomarna (Flemström och Ronnby 1972: 88). Det har förflutit en avsevärd tid, och fritidsgårdarnas verksamhet har som en del av samhällsprocessen kvalitativt förändrats, men även kvantitativt går det att identifiera förändringar. Med facit i hand kan det konstateras att de öppna fritidsverksamheterna för tonåringar, i ett historiskt perspektiv relativt sett har minskat och öppettiderna har begränsats. Mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan 1970-talet har fritidsverksamheternas roll förändrats. En annan skillnad är att fritidsverksamheterna, liksom skolorna under 1970-talet i stort vände sig till en relativt etniskt homogen befolkning. Numera har Rosengårdsskolan 650 elever med ursprung i ett trettiotal länder. Bland de största språkgrupperna som finns representerade kan nämnas arabiska, kurdiska, somaliska, pashto och romanés. Bland Herrgårdens barn i skolåldern är lite mer än hälften elever vid Rosengårds- skolan. Övriga barn i årskurs 1-5 fördelas mellan stadsdelens andra skolor (Kryddgårdsskolan, Apelgårdsskolan, Örtagårdsskolan och Värner Rydén) och friskolor, huvudsakligen Ögårdsskolan, Ala Salamah och Malmö fri- skola. När det gäller de äldre barnen på Rosengård som inte är elever vid stadsdelens skolor, är de framför allt inskrivna på skolor i Centrum, Södra Innerstaden och Husie som är näraliggande stadsdelar.

Mellan Rosengårdsskolan och bebyggelsen vid Ramels väg finns ett grönområde vars skötsel tidigare tagits om hand av Herrgårdens samtliga fastighetsägare. I folkmun har den här öppna platsen kort och gott kallats Gröningen. I samband med att Malmö kommun övertog ansvaret för den gemensamma utemiljön utlystes i slutet av 2008 en tävling om namnet på platsen. Det vinnande bidraget blev ”Vänskapsparken” (SDS 2009-01-

17)18. Grönområdet fungerar som en samlingsplats vid midsommarfirande, barnens lek, brännbollsturneringar och annan samvaro. Kommunens planering är att grönområdet fortsatt skall fungera som samlingsplats. Här kan också nämnas att Contentus har hyrt ut en lokal, som tidigare vållat strid (se nästa kapitel), till kommunen. Parken och lokalen ingår i ett större projekt som handlar om delaktighet och dialog med en bredare grupp av befolkningen. Projekteringen manifesterades genom invigning av ”Nya vänskapsparken” den 17 juni 2010.

Grönområdet omsluts av fastigheterna vid Ramels väg som i öster omringas av Inre Ringvägen, en motortrafikled som fungerar som en yttre gränsmarkör av Rosengårds bebyggelse. Motortrafiken håller sig utanför området, inne i området är det bilfritt. I huvudsak består vägnätet av två långsträckta gator, von Rosens väg och Ramels väg. Inom området finns ett fåtal mindre butiker med utbud av mat, grönsaker och mindre dagligvaror, men sortimentet är begränsat och den som vill göra större inköp hänvisas antingen till Rosengårds Centrum eller måste bege sig utanför området. En hel del inköp sker i centrat som ligger vid Herrgårdens västra gräns. Stora delar av området har åtminstone fram till hösten 2009 varit starkt nedslitet.

Göran Persson, Kjell Larsson, Beatrice Ask, och Nyamko Sabuni är alla ministrar som vid olika tillfällen besökt Herrgården. Vid de tillfällen som ministrar varit på besök i området har det snyggats till i och runt om fastigheterna. Särskilt upprensat blev det 1999 inför ett besök av drottning Silvia. Många uppskattande kommentarer hördes i området och renlighetsivern inför drottningens besök blev en symbol för hur området kunde se ut, men varken hovet eller ledande ministrar kommer varje dag och de boende har mer än en gång funnit anledning att ifrågasätta sin boendemiljö.

Den yttre bilden skall kombineras med det faktum att Herrgården är det socioekonomiskt mest sårbara delområdet i Rosengård. Bidragsbero- endet är högt, förvärvsfrekvensen låg och disponibel inkomst per person är lägst i hela Rosengård. Det leder till slutsatsen att Herrgården är det fattigaste bostadsområdet i Malmö. Detta betyder inte att människor som bor här är dömda till fattigdom, det handlar inte om ett öde som är på förhand givet för herrgårdsbor. Detta har varit en bärande tanke för de storstadssatsningar som har gjorts under åren för att öka förvärvsfrekvensen i Herrgården och andra delar av miljonprogrammets områden. Insatserna har emellertid visat sig vara svåra att mäta. En oförändrad arbetslöshet i ett bostadsområde behöver inte betyda att enskilda individer är konstant arbetslösa. Här kan naturligtvis finnas misstankar om inkomster som inte beskattas, vilket registreras som arbetslöshet men inte är ekvivalent med sysslolöshet, men här finns också andra förklaringar. Människor flyttar,

arbetslösheten kanske uppmäts vara konstant i bostadsområdet trots att enskilda individer förändrar status, de tar sig in på arbetsmarknaden och flyttar ut från området (se Bevelander m.fl. 2000, 2001).

Herrgården, liksom övriga delar av Rosengård är föremål för in-, ut- och omflyttningar. De idag numerärt största befolkningsgrupperna har ursprung i Irak, Libanon, Afghanistan, Jugoslavien och Somalia. Det handlar om senare invandrade befolkningsgrupper, som visserligen kan vara naturaliserade svenskar (svenska medborgare) men vars vuxna befolk- ning har haft kortare tid att göra boendekarriär än infödda svenskar eller tidigare invandrade grupper. Det är svårt att göra generaliseringar, men att Herrgården är föremål för befolkningsförändringar kan visas genom att utflyttningen under senare år uppmätts vara ungefär tjugo procent årligen, samtidigt som det idag bor närmare 5 000 personer på ett område som ur- sprungligen beräknades för ungefär halva antalet. Det är inte riktigt görligt att följa enskilda individers flyttningsriktningar, men det finns anledning att anta att det skett en del flyttningar från Törnrosen och Örtagården till Herrgården. De har i förekommande fall flyttat från det kommunala bostadsföretaget till privata fastighetsägare (Popoola 1998). Vid samtal med enskilda hyresgäster som har gjort de här valen har det handlat om närhet till vänner, språket och en vilja att upprätthålla ett socialt nätverk i den omedelbara närmiljön (ibid).

Flyttningsriktningar från Herrgården och Rosengård i sin helhet har olika delar av staden som destination, men under åren 2000 till 2004 hade ungefär hälften av flyttarna från Rosengård bosatt sig i Hyllie, Södra Innerstaden och Fosie. En försumbar andel av flyttningarna har skett i omvänd riktning. Mätningar under samma period visar däremot en tydlig flyttningsriktning från Rosengård till Fosie eller om man så vill från öster till söder (Andersson, 2007: 55-56). Flyttningarna visar att vissa delar av Rosengård, mer än andra bostadsområden med liknande socioekonomisk karaktär, fungerar som en form av transitboende. Man flyttar in, flyttar ut och ersätts av nya inflyttare som kommer från andra platser än Malmös övriga bostadsområden.

Under åren har dessa omflyttningar visat sig förändra den etniska sammansättningen i Herrgården. Från 1970-talets in- och utflyttning av svenskar har ett flertal etniska befolkningsgrupper passerat revy. Iraniernas in och utflyttning kan nämnas som exempel. Under 1992 registrerades 351 personer från Iran vara boende i Herrgården. De var en av de största befolkningsgrupperna. Med en tidsmässig förflyttning till 1994 tillhör ira- nier inte längre de fem största grupperna utan registrerades under kategorin ”övriga länder”. Utflyttningen av iranier kan jämföras med inflyttningen av hushåll från Libanon. Under 1992 registrerades 190 personer från Liba- non vara boende i Herrgården. Ungefär hälften var naturaliserade svenskar.

År 2008 har personer med ursprung i Libanon växt till 858 personer och är den näst största befolkningsgruppen. Den största befolkningsgruppen har ursprung i Irak och det arabiska inslaget dominerar idag bilden av området (Områdesfakta för Malmö 1992, 1994, 2008). Under 1990-talet kunde en större romsk bosättning noteras i Herrgården, men under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet tycks den romska andelen av befolkningen minskat. Befolkningsväxlingarna har sin motsvarighet i köp och försäljningar av de fastigheter som de ut- och inflyttade hyresgästerna härbärgerar, vilket har visat sig kunna ha en viss bäring på vartannat.

Herrgården är och har under en lång tid varit privatägt. Fastighetsä- garna och förvaltarna har skiftat under åren. För att visa på några drag i historien finns anledning att göra en uppdelning mellan von Rosens väg och Ramels väg, eller kanske rättare sagt mellan ägarskapen i dessa olika delar av Herrgården19.