• No results found

Delstudie 1 - Intervjuenkäter för att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet

7. Resultat & analys

7.1 Delstudie 1 - Intervjuenkäter för att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet

språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18

Av: Sara Ulriksson

Intervjuenkäterna har besvarats av det som valts att kallas för pedagoger. Pedagoger i denna studie är både barnskötare och förskollärare. De teoretiska begreppen formulering och realisering kommer att användas i analysarbetet. Begreppet förskollärarens relation till miljön utifrån den didaktiska pyramiden kommer visas i denna delstudie som pedagogens relation till miljön.

Frågeformulering 1: Vilka uppfattningar har pedagogerna kring det språkutvecklande arbetet?

Barnens utveckling

I detta tema synliggörs pedagogers syn på språkutveckling som att “Det är grunden till allt lärande” men även att det handlar om ett lärande som pågår under barnets hela förskoletid.

Formuleringen kan tolkas som vad samhället vill att barnen ska lära sig, målet från politiskt håll utifrån formuleringsarenan, hur vårt samhälle formulerar styrdokumenten.

Sammanfattningsvis syns en röd tråd i de insamlade svaren som alla handlar om att barnen ska ges möjlighet till en språkutveckling som är anpassad efter sin individuella förmåga samt att det är en förmåga som behövs i livet och i all kommunikation som barnen kommer att möta under sitt liv. En respondent uttrycker sig så här ”Vi ska hjälpa dem att utveckla sina förmågor.” Pedagogerna realiserar läroplanens riktlinjer om den individuella förmågan, att varje barn ska kunna utvecklas utifrån sin förmåga.

“Barnet får lära sig och utveckla sitt språk på ett lekfullt och roligt sätt. Att barnen på ett bra och enkelt sätt ska kunna förmedla sig med omvärlden.”

22 Utifrån citatet kan man tolka pedagogens relation till miljön i att lärandet ska ske på ett lekfullt sätt för att förstås men också att barnen ska kunna anpassa sig socialt med sin omvärld.

Verktyg

“Att kunna ge barnen verktyg för att utveckla sitt språk och göra sig förstådd i sin omgivning.”

Utifrån citatet så innefattar barns språkutveckling en mängd olika saker. Bland annat så handlar det om att barnen ska få de språkliga nycklarna för att kunna göra sig förstådda i samspel med sin omgivning. Pedagogerna anser att det handlar om det verbala språket, dess uppbyggnad rent grammatiskt men även att det handlar om fonologin och prosodin vilket innefattar delar som exempelvis intonation och rytm i språket. “[…] det vi gör ska vara skriv- och läsförberedande.” Vidare framkom det att pedagogerna ansåg att språkutvecklingen även innefattar saker som alternativ kommunikation “Att man kommunicerar på det sätt man har förmåga till både verbalt, med bilder och tecken.” Respondenterna tar upp mimik, kroppsspråk, gester och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).

Skapande i olika former togs också upp som språkutveckling. Respondenterna nämner drama, dansa, måla och att skapa i lera som olika former av detta. Om barnen erbjuds olika material ges barnen möjlighet att prova olika sätt att uttrycka sig på. En respondent uttrycker sig “[…] med hjälp av olika material ger vi dem chansen att hitta sin grej att uttrycka sig på och sin väg till lärandet.” Verktygen kan ses ifrån det som pedagogen realiserar utifrån formuleringarna i läroplanens strävansmål för att kunna erbjuda barnen att använda olika material i utbildningen. Pedagogens relation till miljön kräver att pedagogen har didaktiska kunskaper så att barnen erbjuds olika verktyg, olika material för att stimulera sin språkutveckling. Barns språkutveckling finns hela tiden närvarande i förskolans dagliga arbete vilket citatet nedan belyser.

“[…]. Språkutveckling är med andra ord något som pågår hela tiden och på många olika sätt.”

Språkstimulering

I detta tema blev det synligt hur viktigt pedagoger upplever det är att stimulera barnens språkutveckling i alla situationer. Dels det planerade undervisningstillfället men även de spontana stunderna. “[…] Att planera så att dagen erbjuder barnen olika utmanande situationer, en till en, mindre och lite större grupper.” Det framkommer även att en viktig aspekt i det språkstimulerande arbetet blir hur barngrupperna organiseras. Utifrån respondenternas svar kan det utläsas att de anser det viktigt att använda sig av både stora och små barngrupper i arbetet kring språkutvecklingen hos barnen.

“[…]. Att planera så att dagen erbjuder barnen olika utmanande situationer, en till en, mindre och lite större grupper.”

Även pedagogers roll belyses i det språkfrämjande arbetet. Det handlar om att som pedagog anpassa sin roll utifrån individen och gruppen. Dessutom behöver pedagogerna skapa en trygghet hos barnen men även vara intresserade för det barnen vill förmedla.

I denna empiri visar resultatet tydligt att pedagogens relation till miljön blir viktig då miljön utifrån min tolkning även kan innefatta storleken på barngrupp. Miljön handlar även om att alla barn ska ges möjlighet till ett lärande samtidigt som det utifrån empirin ska göras

23 under trygga förutsättningar för barnen. “Allt pedagogiskt arbete på förskolan ska stödja barnens språkutveckling i det dagliga arbetet. Ett av de viktigaste uppdrag som man har när man jobbar i förskolan.” Vidare anses det att förskolan är den verksamhet där barnen utvecklar sitt språk allra mest. Därför blir det viktigt att från allra första början stödja dem i att hitta sitt språk som de sedan kan ta med sig och vidareutveckla genom hela livet. Detta bidrar till att ge barnen en möjlighet till kommunikation.

“Att bada barnen i språk i dagens alla situationer, både rutinsituationer och planerade. Samtala med barn under hela dagen. Använda utvecklat språk dvs. inga tomma ord, utan så beskrivande som möjligt.

Använda språket i konkreta situationer.”

Detta citat kan kopplas till formuleringsarenan som i detta fall blir förskolans läroplan. I läroplanen står det att pedagoger inom förskolans verksamhet ska arbeta med att ge barnen språket på en mängd skilda sätt. Exempelvis står det att pedagogerna ska ge barnen ett brett talspråk samt ordförråd. Barnen ska även exempelvis ges möjlighet till att lära sig att leka med orden och få ett språk för att lära sig kommunicera med sin omgivning. Utifrån detta läroplansmål så uppstår realiseringen i pedagogens tolkning om hur detta ska ske.

Kunskaper

“Ja absolut! Har även arbetat i skolan och vet hur viktiga grunderna i barns tidiga språkutveckling är för det livslånga lärandet och läs- och skrivinlärningen.”

Citatet kan kopplas till formuleringen i läroplanen och att pedagogerna ska realisera utbildningen efter läroplanens strävansmål. För att barnen ska ges möjligheter i olika aktiviteter att lägga en grund till det livslånga lärandet. Under detta tema syns att huvuddelen av respondenterna anser att de har de kunskaper som behövs för att ge barnen deras språkutveckling inom förskolans verksamhet. Dessa kunskaper uppfattar pedagoger sig ha genom utbildningar som exempelvis berör Bornholmsmodellen (en språkmodell för barn i förskoleåldern), flerspråkighet, språkstörningar och TAKK. Även kompetensutveckling i form av läslyftet syns i svaren. “Jag har gått flera kurser som fokuserar på språkutveckling, vi har en arbetsplan med tydliga mål. Vi inspirerar och lär av varandra.” Detta citat är bara ett av alla som speglar vikten av det kollegiala lärandet. Att som pedagog lära av kollegor i det språkutvecklande arbetet. Analysen visar att pedagogens relation till miljön uppstår i det kollegiala lärandet för att utveckla sig själv och för att kunna ge barnen rätt kunskaper.

Formuleringen i styrdokumentet upplyser till att pedagogerna ska få den kompetensutveckling som de behöver. Tolkningar utifrån hur läroplanen realiseras kan se ut på olika sätt i olika verksamheter vilket kan ses i respondenternas svar. En del av respondenterna anser sig inte ha tillräcklig kunskap inom barns språkutveckling. Här blir det tydligt att det man önskar är utbildningar och kurser för att få en chans att utveckla de små kunskaper man trots allt upplever sig ha. Pedagoger upplever även att de behöver få inspiration kring barns språkutveckling. Här vill respondenterna få kunskap kring olika metoder som kan bidra till att pedagogens relation till miljön möjliggör att barnen utmanas i sin språkutveckling. De vill känna att de vet hur de ska kunna ge barnen ett bra språk. Det syns även i svaren från respondenterna att man skulle vilja ha lite kunskapsuppdateringar kring språkutvecklingen.

“[…] det blev lite nytt i ju med Lpfö18 så lite uppdateringar inom ämnet vore bra.”

24 Även kunskaper kring det fonetiska, det vill säga det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet, efterfrågas.

Frågeformulering 2: Hur beskriver pedagoger att de arbetar med språkutveckling?

Litteratur och andra metoder

Respondenterna uppger att de använder många olika metoder för att arbeta språkutvecklande med barnen inom förskolans verksamhet. En metod som används är högläsning där verktyget blir litteraturen. Både den analoga högläsningen och den digitala via olika appar som exempelvis Polyglutt och Ugglo. Det uppges även att den digitala högläsningen är någonting man använder sig mycket av när det finns barn i barngruppen som har ett annat modersmål än det svenska språket. Pedagogerna använder sig också av boksamtal och olika former av sagolådor. Metasamtal är också något som eftersträvas. ”Läsa böcker, flanosagor, gå till biblioteket […]” Att gå till biblioteket för att barnen ska få bekanta sig med litteratur är ett annat sätt för att främja barnens språkutveckling. Flanosagor är också något som pedagogerna använder sig av i sitt arbete med barnens språkutveckling.

Pedagogerna uppmuntrar barnen till att själva skapa en berättelse och sedan berätta sagan.

Detta kan ses i följande svar från respondenter. ”[…] när de använder deras teckning för att berätta en saga och de lägger deras teckning i ordning.” Sagorna som skapas ska ha en början, en mitt och ett slut, allt i ett språkutvecklande syfte. Sagorna gestaltas även genom teater samt att pedagoger använder sig av konkreta material. Siffror och bokstäver är andra delar som kommer in i arbetet.Andra metoder som används för att arbeta med att stärka barnens språk är TSS (tecken som stöd), olika former av bildstöd samt TAKK. Här lyfts även att det är viktigt som pedagog läsa av kroppsspråk då det är en väg till kommunikation.

Pedagogerna använder sig även av språksamlingar eller språkgrupper. Vid dessa tillfällen är det övningar som är språkutvecklande som är i fokus. Exempelvis arbetar respondenterna med praxis alfabetet (ett alfabet som fokuserar på språkljuden istället för bokstäverna). I detta arbete så övas det mycket på bokstävernas utseenden och dess språkljud.

Bornholmsmodellen är också en arbetsmetod som syns flertalet gånger i den inhämtade empirin.

“Jag arbetar med språkutveckling i dagens alla situationer tex påklädning och vid matsituationen. Inte använda tomma ord som “dom” utan beskriva tydligt vad du gör eller vad barnet ska göra. Läsa böcker, sjunga, ramsor, konkret material - bildstöd.”

En del av respondenterna uppger att de använder sig av de små figurerna Babblarna i sitt språkutvecklande arbete med barnen. Babblarna ska stimulera barnens språkutveckling och symboliserar dessutom de olika ämnesområdena utifrån förskolans läroplan. Babba är den som står för det språkliga i förskolans arbete. Utifrån respondenternas svar så är pedagogens relation till miljön för att stimulera barns språkutveckling många. Analysen visar att den didaktiska kompetensen kring hur man ska gå tillväga då pedagogerna beskriver olika metoder finns. Pedagogens relation till miljön beskrivs både i olika verktyg och material som barnen erbjuds att arbeta med och delta i. Men den syns också i den vardagliga miljön i de olika rutinsituationerna kring barnens språkutveckling. Alla de metoder som respondenterna uppgett att de använder för att arbeta med barns språkutveckling kan ses vara en form av realiseringsarena då det benämns i strävansmålen i förskolans läroplan. Däremot

25 är strävansmålen formulerade i förskolans läroplan. Förskolans läroplan ger ramarna för att pedagogerna i förskolan ska arbeta för att stödja barnen i sin språkutveckling men det står ingenstans hur detta ska göras.

Utveckling och behov

”Svårigheter är ex stora barngrupper som kan göra det svårt att hinna med och lyssna. Ibland om barnet inte pratar någon svenska alls och inte föräldrarna heller kan det vara svårt.”

Citatet visar att pedagogers uppfattningar kring de utmaningar som de möter i det språkutvecklande arbetet med barnen handlar en del om barngruppens storlek.

Respondenterna upplever att det är för stora barngrupper och att detta kan vara svårt när det kommer till barnens språkutveckling. Stora barngrupper kan bli en utmaning både för barn och pedagoger. Stora grupper kan bli jobbiga för barn som tycker att det är jobbigt att prata.

Pedagoger upplever att det är svårt att hinna se alla barn, ge alla talutrymme samt göra dem delaktiga. ”Den största utmaningen är att barngrupper är stora. Man hinner inte ge lika mycket tid till alla barn, lyssna på alla barn och ge extra tid till barn som behöver extra mycket tid.” Som pedagog upplever man att individerna i barngruppen är på så olika utvecklingsnivåer. Följande citat innefattar flera respondenters svar kring just den utmaningen då man arbetar med språkutvecklingen för barnen i förskolan. ”Barns olika förutsättningar och utvecklingar. Vissa gånger extra svårt när man har en blandgrupp från 1–5 år.” Intervjuenkätens respondenter upplever att det finns en utmaning i språkarbetet att nå de uppsatta målen samt att det finns utmaningar i att se, höra och hitta det som behövs för varje enskilt barn. Det upplevs också finnas en utmaning kring att det språkutvecklande arbetet inte bara ses innefatta det verbala språket utan att språkområdet är mycket större än så. En annan faktor som uppfattas vara en utmaning i det språkutvecklande arbetet är tiden.

Pedagogerna känner att tid är en bristvara och att språkarbetet i förskolan tar mycket tid.

“Tid för reflektion och diskussion är viktigt och det är det ibland brist på. Då gör man mycket på tidigare erfarenhet men missar ibland samarbetet med sina kollegor.”

Utifrån citatet tolkas det att pedagogens relation till miljön kan bli påverkad av för stora barngrupper och det som upplevs som tidsbrist. Men pedagogerna försöker ändå realisera aktiviteterna utifrån deltagandet av barn i de olika lärtillfällena och utifrån det som formuleras i läroplanen.

Modersmål

I respondenternas svar hur de arbetar med språkutveckling finns vissa utmaningar. ”[…]

Barnen delar orden och bygger ett nytt gemensamt språk” De respondenterna antyder är att de är svårt var olika barn befinner sig i sin utveckling och barns olika modersmål. ” Var barn ligger i sin utveckling, barnens modersmål och liknande kan i vissa fall ställa till det lite.”

Flera respondenter antyder att det är svårt att hjälpa barnen och att det kan skapa en förvirring hos barnet när barnet behärskar ett annat språk än svenska. Samt att det inte finns någon annan pedagog som behärskar barnets modersmål. En respondent beskriver utmaningen på följande sätt:

“Att barn lär sig språk i samspel med andra barn och ett barn med språksvårigheter ofta hamnar utanför p.g.a. språket. Det blir därmed en ond cirkel.”

26 Med olika verktyg försöker pedagogerna att stötta och hjälpa barnen. Formuleringen i läroplanen är att vi ska stötta barn med annat modersmål än svenska ”[…] vi erbjuder barnen appen Polyglutt” vilket pedagogerna försöker realisera. “Vi reflekterar mycket tillsammans och använder bilder samt filmer av barnen så att de lättare ska hänga med och försöka återberätta sina upplevelser” utifrån citatet så kan pedagogens relation till miljön anpassa så att en språklig miljö finns att tillgå.

Pedagogens roll

Den roll som pedagogerna förmedlar att de intar i det språkutvecklande arbetet för barnen inom förskolans verksamhet är mångfacetterad.

“Det är mitt ansvar som pedagog att ge barnen de rätta verktygen för att kunna få en fullgod språkutveckling.”

Detta citat påvisar pedagogers syn kring att de ser sig som en språklig förebild för barnen men även att ansvaret för att barnen ska utvecklas språkmässigt ligger på pedagogerna.

Respondenterna uttrycker även att de i sin roll upplever sig vara lyhörda, deltagande och närvarande. Men även nyfiken, intresserad och medforskande. Det som syns i huvuddelen av respondenternas svar är att man intar en stöttande roll i det språkliga arbetet. ”En scaffoldingstöttande pedagog.” Respondenterna anger också att de intar en roll som en delaktig pedagog men även utmanande i de situationer som det anses passa. Vidare anser de sig inta en ledande och flexibel pedagogroll vid behov. När det kommer till förskolans språkutvecklande arbete uppger pedagoger ta en roll för att vara inspirerande i barnens upptäckt av språket. Respondenterna vill utmana till barnens utveckling genom att skapa inspirerande miljöer där barnen stimuleras till språkutveckling. ”Jag skapar goda språkmiljöer för barns språkutveckling. […]”

“Att prata med barnen och sätta ord på det vi gör och det som finns runtom så de fyller på sitt ordförråd och får förståelse för ordens betydelse. Att lyssna vad barnen försöker säga och visa med gester. Att bekräfta att jag förstår att de försöker berätta något. Försöka genom att med ord säga det jag tror de säger.”

Resultatet visar att formuleringen i läroplanen framhäver att pedagoger inom förskolans verksamhet genom undervisningen bland annat ska utmana barnen i sitt lärande precis som framgår i svaren från respondenterna. Realiseringen uppstår då hela arbetslaget utmanar barnen i deras språkutveckling vilket kan bekräftas utifrån citatet ovan. Pedagogens relation till miljön blir synlig i de olika roller som pedagogerna anser att de intar exempelvis som en scaffolding stöttande pedagog. Pedagogens roll skapar en trygghet för barnen och något som belyses i förskolans läroplan.

Frågeformulering 3: Hur mäter pedagogerna barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål?

Mätning

En del av respondenterna anser att de inte mäter barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål.

“Nej, det är svårt att mäta men noterar utveckling och delar med kollegor.”

27 Pedagoger anser att de inte riktigt vet hur denna mätning ska gå till och därför har man uppfattningen om att man inte mäter språkutvecklingen i relation till strävansmålen i läroplanen. Samtidigt visar det sig att barnskötare inte anser att det är deras ansvarsområde.

“Nej. Då jag bara är barnskötare så är det inte mitt ansvarsområde.”

Då respondenterna anser att de inte mäter språkutvecklingen men uppger att en medvetenhet om barnens språkutveckling finns. Utifrån medvetenheten ser pedagogerna hur barnen kan utmanas och stöttas i sin språkutveckling. Pedagogens relation till miljön genom att stötta och utmana med olika verktyg kan verkställas.

Huvuddelen av de tillfrågade pedagogerna anser att de mäter barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål. Det anser respondenterna då de utgår från läroplanens mål när det exempelvis planerar språkliga aktiviteter för barnen. Som pedagog anser man att barnens språkutveckling är väldigt individuell.

“Vi följer ju barnen dagligen i all deras utveckling och lägger märke till saker de lär sig inom alla olika områden, varav språket är en stor del då barnen är så små som 1–2 år. Vi går igenom läroplanen och ser vilka mål vi jobbar med och vilka aktiviteter barnen erbjuds som kan härledas till de olika målen och sen följer vi upp hur varje enskilt barn tagit sig an målen och lärandet.”

I respondenternas svar syns barnens delaktighet som en mätbar parameter i barnens språkutveckling. Respondenterna menar även att mätningen kring språkutvecklingen sker via olika former av dokumentation men även genom reflektion med kollegor. “Ja o nej, vi utvärderar vårt arbete med barnen på olika sätt, barnets språk och språkutveckling finns ständigt i våra diskussioner kring barnen (som grupp och enskild) och hur vi kan utmana/stötta vidare.” Det systematiska kvalitetsarbetet lyfts genom flera av respondenternas svar i intervjuenkäten. Detta är en metod som förskolorna använder sig av för att mäta förskolebarns språkutveckling. Det är genom det systematiska kvalitetsarbetet som fördjupningen kring språkmålen görs samt utvärderas. “Ja, genom vårt systematiska

I respondenternas svar syns barnens delaktighet som en mätbar parameter i barnens språkutveckling. Respondenterna menar även att mätningen kring språkutvecklingen sker via olika former av dokumentation men även genom reflektion med kollegor. “Ja o nej, vi utvärderar vårt arbete med barnen på olika sätt, barnets språk och språkutveckling finns ständigt i våra diskussioner kring barnen (som grupp och enskild) och hur vi kan utmana/stötta vidare.” Det systematiska kvalitetsarbetet lyfts genom flera av respondenternas svar i intervjuenkäten. Detta är en metod som förskolorna använder sig av för att mäta förskolebarns språkutveckling. Det är genom det systematiska kvalitetsarbetet som fördjupningen kring språkmålen görs samt utvärderas. “Ja, genom vårt systematiska