En uttalad målsättning då forskningscirklarna startade var att de bara skulle fortsätta så länge deltagarna upplevde nytta av dem. I båda fallen har de pågått i närmare tre år vilket talar för att de utöver forsknings- cirkelns syfte har fyllt någon form av behov av att skapa kontaktytor och gemensam kunskapsproduktion kring sina frågor. Inom forskningscirklarna har det förts en diskussion kring hur deltagarna sett på dem. Ett första positivt resultat är att deltagarna upplever att cirkelmötena utgör en arena mellan aktörer i ett bostadsområde som annars inte hade mötts. I flera fall träffas några deltagare i andra sammanhang men då är det andra frågor som står i fokus. Eftersom forskningscirklarna alltid startar med en genomgång från varje deltagare om vad som hänt sedan sist blir informations- och kunskapsutbytet ofta stort. Det sker en avstämning av tillståndet i områdena och i vissa fall har det också lett till fortsatt kontakt efter mötet för genomförande av konkreta åtgärder. Förutom en arena för informations- och kunskapsutbyten pekar flera deltagare på det positiva med att föra en dialog med forskare. Många gånger upplevdes forskarna komma tillbaka efter ett möte och hade då strukturerat erfarenheter eller idéer på ett nytt sätt eller satt in frågorna i ett forskningssammanhang. Särskilt viktigt var arbetet med att utveckla gränsobjekt och att förankra frågor och erfarenheter i aktuell forskning.
Poängen är, jag brukar beskriva det så här, att det faktiskt är en grupp som jobbar i ett om- råde som träffar forskare och det är grupper som normalt inte träffas. Och då tycker jag att poängen är, liksom att när vi berättar om vår verklighet, så sätter ni in det i någon form av vetenskapligt perspektiv och tittar på… men OK. Och det är ju oftast så att vi har berättat, och sedan har ni gått hem och funderat och sedan har ni kommit med ett schema och presen- terat och så har man fått struktur på det.
Deltagare 1 Helsingborg 2014-08-20
Arbetet öppnar upp för samverkan mellan olika aktörer. Det ger oss även en möjlighet att reflektera över vad vi arbetar med, vilket det ofta inte finns tid för i vanliga fall.
Deltagare 1 Malmö 2014-10-13
Även betydelsen av att gränsobjekt utvecklades och att idéer formulerades i forskningscirkeln betonades.
Det kommer bra idéer. Jag tänker att vi har haft det som tema med skolan som språngbräda i stadsutveckling. Och det ju liksom varit bra. … rent konkret så tror jag det här med skolan. Det är ett resultat av forskarcirkeln. För det hade man inte kommit på själv. Sedan tror jag inte att (namn) tänker att det här med skolan kommer från forskarcirkeln.
Det har varit lärorikt att träffas och högskolan har bidragit med att ”lyfta” diskussionerna genom att presentera modeller, forskning, mm. Vi har även haft möjlighet att sammanfatta vårt arbete i modeller tillsammans med högskolan, vilket varit lärorikt. Forskningscirkeln har bidragit till att vi alla fått upp ögonen för varandras utmaningar och möjligheter, vilket skapar en bra grogrund för framtida samverkan.
Deltagare 1 Malmö 2014-10-13
Ett genomgående drag i båda forskningscirklarna är hur fokus förändrats från gång till gång. De olika teman som nämndes tidigare återkommer men samtidigt dyker nya frågor upp och behandlas. Till viss del beror det på händelser i området. I andra fall kan det bero på förändringar i det politiska sammanhanget. Det har hela tiden funnits en stor osäkerhet kring vilka åtgärder som skall genomföras samtidigt som det kan komma politiska beslut som förändrar eller starkt påverkar förutsättningarna för utvecklingsarbetet.
Intressant att se hur fokus svänger från olika frågor i en sådan här förändringsprocess. Alltså för den här frågan, varför skall vi överhuvudtaget förändra ett område? Vad är det som gör att man får för sig att, nej det där är inte bra nog eller vi vill göra det bättre…vad blir den förändringen då i förhållande till oss som jobbar här och dom som bor här?
Deltagare 3 Helsingborg 2014-08-20
Att bara fokusera på vissa bostadsområden kunde också ses som en brist och det stora sammanhanget riskerar att glömmas bort. Det borde ha funnits en tydligare koppling till stadens övergripande utveckling och som kunde sättas i relation till vad som hände i de studerade områdena.
Börjat där, i hela stan. Och sedan, varför fokusera här uppe?
Deltagare 3 Helsingborg 2014-08-20
Osäkerheten och svängningarna i förändringsarbetet sattes i relation till det arbete som utförts i forsk- ningscirkeln och vilket genomslag det egentligen fått, särskilt i förhållande till de politiska beslutsfattarna.
Vilken nytta och vilka resultat får vi i slutändan och vad är målet? … Jag kommer ihåg det där mötet med kommunen om byggnationen här. Om det finns intresse, tar man de här erfar- enheterna till sig eller är det politiska beslut? Nu skall vi bara bygga så här… Vi hade något möte här för ett halvår sedan då, och då kände man, jaha, lyssnar de verkligen på dem som jobbar i området?... Man kan mista gnistan ibland om det redan finns beslut tagna.
Deltagare 4 Helsingborg 2014-08-20
Problemet med kunskaps- och resultatöverföring sågs som centralt. I vissa förvaltningar kan det finnas en tradition eller kultur att inte lyssna eller samarbeta med andra. Ett annat problem är att nå de politiska men även andra beslutsfattare.
Det byggs här upp en kunskap kring helheten. Den här oerhört svåra överlämningen. Hur skall de som tar beslut förstå detta? Var är politiken? Där kan jag känna att där är ett jättes- tort jobb. Kanske med hjälp av visualisering eller sammanställning.
Deltagare 2 Helsingborg 2014-08-20
Arbetet skulle kunna utvecklas genom att knyta det närmare verksamheterna. I nuläget har det mer bedrivits som projektform, vilket skapar en sårbarhet för implementering av förslag som arbetas fram.
Hur denna kunskapsöverföring skulle kunna gå till diskuterades mycket. Ett förslag var att forsknings- cirklarna regelbundet och tydligare skulle redovisat vad de gjort till särskilda målgrupper. Ett resultat från denna diskussion var att särskilda möten skulle planeras in med ledningsgrupperna för DrottningH-pro- jektet med både politiker och tjänstemän.
Arbetet skulle framöver kanske även kunna knytas närmare verksamheter och boende genom exempelvis studiebesök, dialogsamtal, mm. I dagsläget har det varit mycket fokus på samver- kan och tjänstemännens roller och ansvar.
Deltagare 1 Malmö 2014-10-13
Att fundera på hur man skulle kunna överbrygga tänkbar glapp mellan ”verklighet” och forskning. Vilket slags kunskap är verksamheterna eller linjeorganisationerna egentligen ute efter? Krockar det med forskningens uppdrag? Hur hittar man gemensamma nämnare och win-winsituationer?
Deltagare 2 Malmö 2014-10-13
Arbetet i forskningscirkeln väckte också intresset kring hur det fungerar i andra städer och att det skulle vara intressant att träffa andra forskningscirklar.
Sammanfattningsvis otroligt bra. Tror också på ett erfarenhetsutbyte med andra forsknings- cirklar. Intressant att se hur andra räddningstjänster jobbar. I Malmö till exempel.
Deltagare 5 Helsingborg 2014-08-20
Forskningens roll
Att arbeta med forskningscirklar ställer viktiga frågor kring forskningens roll och förhållningssättet till det som studeras. Mer traditionell samhällsvetenskaplig forskning betonar åtskillnaden mellan forskaren och det som det forskas om. Även om forskaren har en förförståelse om det som skall ”beforskas” är ambitionen att denna skall redovisas samt att de resultat som kommer fram inte skall färgas av forskarens personliga åsikter. Av dessa skäl blir val av teori, urval av det som undersöks, metodval och genomförande centralt. Detta är frågor som ständigt diskuteras inom forskningen. I vilken mån resultat är opartiska, ”objektiva” eller generaliserbara är en källa till återkommande kontroverser.
Arbetet med forskningscirklar kan ur ett perspektiv ses som en del i denna mer traditionella vetenskapstra- dition. Forskningscirkeln blir här ytterligare ett sätt att samla in empiri som sedan analyseras med stöd av olika teorier. På så sätt liknar det mer en form av fokusgruppsintervju. Men som diskuterades i kapitel 11 innehåller arbetet med forskningscirklar betydligt fler dimensioner än så. Den kritiska inriktningen inom aktionsforskning menar att det finns risk att forskaren förlorar sin kritiska roll och involveras i det praktis- ka arbetet utan distans. Den mer pragmatiska inriktningen anser att det också finns risk för att forskaren använder praktiken till att stödja sin egen expertroll. Erfarenheterna från arbetet i Helsingborg, Landskor- na och Malmö kan ses som exempel på en gemensam och systematiserad kunskapsutveckling och lärande. Frågor och teman att diskutera har formulerats utifrån både forskarnas och ”praktikernas” olika erfaren- heter och behov. Som en av cirkeldeltagarna i Helsingborg uttryckte det har ett återkommande arbetssätt varit att forskarna efter en första diskussion kring ett tema återkommit med ett mer strukturerat och ofta teorirelaterat sätt att se på det hela. På liknande sätt har deltagarna forskningscirkeln i Landskrona upp- skattat att frågor från det praktiska arbetet på detta sätt har ”lyfts” till en strukturell nivå. Inte minst är ar- betet med att utveckla gränsobjekt ett resultat av detta dialogbaserade arbetssätt. Ur ett forskarperspektiv
har det dessutom varit en stor fördel att kunna få feedback och kommentarer på hypoteser eller analyser som presenterats om berörda områden från de mer praktiskt inriktade deltagarna i forskningscirkeln. Ge- nom att preliminära resultat i ett tidigt skede diskuteras med personer som har stor inblick i dessa om- råden kan forskarna testa hypoteser och förfina analyser för att inte missa något väsentligt. Däremot kan arbetet i forskningscirklarna knappast karakteriseras som aktionsforskning i den bemärkelsen att forskarna i samverkan med ”praktiker” försöker förändra och utvärdera åtgärder och verksamheter.5
Att se forskningscirkeln som en arena för gemensam och systematiserad kunskapsutveckling och lärande är en insikt som växt fram i slutfasen av arbetet. Därför att det viktigt att diskutera hur arbetssättet kan utvecklas. Dels handlar det om hur ny kunskap, slutsatser och resultat bättre kan dokumenteras och göras tillgängligt för andra, dels handlar det om vilken ställning och vilka relationer forskningscirkeln kan ha till andra politiska och administrativa arenor. Om dessa aspekter kan tillgodoses kan forskningscirkeln bli en arbetsform där olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter kan mötas och där forskningen på ett fördju- pat sätt kan bidra till områdes- och samhällsutveckling.
referenser
Aretun, Å (2009) Ungdomars utsatthet i bostad-
sområden: Trygghetsprinciper för fysisk planering,
Linköping University Interdisciplinary Studies. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik
och specialpedagogik, Mer om aktionsforskning. www.ips.gu.se/samverkan/natverk/nnaf/mer_om_ aktionsforskning/
Moen, A, Mørch A I & Paavola, S (red.) (2012) Col-
laborative Knowledge Creation Practices, Tools, Con- cepts, Sense Publishers.
St Jean, P K B (2007) Pockets of crime. Broken win-
dows, collective efficacy and the criminal point of view,
University of Chicago Press.
5 För en introduktion kring aktionsforskning se t.ex. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
13. när Man lyckaS – oM tillit
och delaktighet på en FritidS
gård
Tuija Nieminen Kristofersson
På ett möte i en forskningscirkel med ungdomssekreterare i Landskrona berättar deltagarna om den posi- tiva stämningen och verksamheten på den kommunala fritidsgården, eller arenan som den också kallas för, och som de har ansvar för. Vägen till detta har kantats av olika slags hinder, men idag fungerar fritidsgården väl och är den i staden som har minst problem.
Detta kapitel handlar om resultaten från den forskningscirkel som har varit igång med ungdomssekrete- rarna under två år mellan 2011 och 2013. Den intressanta frågan är vad som har bidragit till den positiva utvecklingen på arenan. Vilka händelser och processer har medverkat till en idag väl fungerande verk- samhet? Syftet med kapitlet är att redovisa för ungdomssekreterarnas erfarenheter av arenans verksamhet såsom de har framkommit i forskningscirkelns möten. Det empiriska underlaget består av anteckningar av ljudinspelningar från de 18 mötena i cirkeln sedan starten i november 2011 och av några klargörande samtal med arenans ansvariga och ledningen för verksamheten. Detta material har kompletterats med teoretiska inslag av vilka några också har presenterats i cirkeln.