Vilka demokratiska värderingar och vilken demokratikunskap lyfts fram i

I skollagens portalparagraf är de demokratiska värdena inte särskilt konkret uttryckta. Värdena konkretiseras något i läroplanen även om de också här är formulerade övergripande. Så här lyder första avsnittet i Lpf 94:

Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985: 1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 och 9 §§).

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lpf 94, Skolans värdegrund och uppgifter).

Läroplanen hade föregåtts av en utredning (SOU 1992: 94 Skola för bildning) och en proposition (Prop. 1992/93: 250) där demokratiska värden och skolans roll för dessa värden diskuteras men inte ges en lika framträdande roll som sedan blir fallet i läroplanen. I propositionens avsnitt ”Den gymnasiala utbildningens värdegrund” betonas att eleverna ska lära sig bakgrunden till likaväl som innehållet i de grundläggande värdena. Det är här som det första gången direkt sägs att skolans värdegrund är förankrad i kristen etik och västerländsk humanism (Prop. 1992/93: 250 sid 20f). I citatet från läroplanen ovan räknas följande värden upp: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män,

samt solidaritet med svaga och utsatta. De dygder som nämns som mål är: rättskänsla, generositet, tolerans, ansvarstagande och en vilja till att själv vara aktiv i samhällslivet.

Ämnet samhällskunskap och kärnämneskursen Samhällskunskap A (kärnämneskurs innebär att samtliga program på gymnasiet läser denna kurs) ges en särskild roll för den demokratifostrande rollen enligt kursplanen för samhällskunskap. Men denna kursplan ger knappast någon konkretisering jämfört med läroplanen om vilka de grundläggande demokratiska värdena är. Så här heter det beträffande ett av målen att sträva mot i samhällskunskap:

Skolan skall i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att eleven:

• omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället,

(Kursplan Samhällskunskap, Mål att sträva mot)

Målen för kärnämneskursen samhällskunskap A lyder i sin helhet:

Eleven skall

• ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt,

• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället,

• kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv,

• kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor, • kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor, • känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och

ställningstaganden formas. (Kursplan: Samhällskunskap A)

Skolverket slår fast att värdegrunden har sin tydliga utgångspunkt i demokratiska värden och gör ett försök till konkretisering av dessa värden som till stor del liknar det som står i Lpf 94:s första avsnitt:

Värdegrunden konstitueras av demokratiska värden. Demokrati skall genomsyra all verksamhet. Alla aktiviteter och beslut skall bedrivas med hänsyn till demokratiska principer. Värdegrunden i läroplanerna tar alltså sin utgångspunkt i de värden som tillskrivits demokrati, till exempel människors lika värde, människolivets okränkbarhet, frihet solidaritet och respekt. Dessa värden är fasta och kan inte kompromissas bort (Skolverket 2000a:10).

Sökandet efter vilka demokratiska värden som lyfts fram i gymnasieskolans styrmedel leder till slutsatsen att det är tämligen allmänna värden på en hög abstraktionsnivå som beskrivs. Det finns en samstämmighet genom de olika styrmedlen men utan en ökad konkretisering. Betoningen vad gäller de demokratiska värdena ligger i hur man förhåller sig till andra människor vilket bland annat innebär att respektera människors lika värde, att inte kränka andra och att vara solidarisk med svaga och utsatta människor. Men det finns också en betoning på att det är ett demokratiskt värde i att ha deltagande medborgare och att det är en dygd att vara en ansvarstagande samhällsmedborgare.

Den demokratikunskap som i styrmedlen lyfts fram som mål för eleverna kan ses som en följd av vilka demokratiska värden som betonas. För det första handlar det om att eleverna ska känna till de grundläggande demokratiska principerna och hur demokratin vuxit fram. För det andra ska man utifrån denna kunskap också utveckla färdigheten att ”kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt”, som det står i det första målet för Samhällskunskap A. Som tredje del ska eleven skaffa sig kunskap och förmåga för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare: ”utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen…” (Kursplan Samhällskunskap, Mål att sträva mot). Det är utifrån detta en tolkningsfråga vilken konkret kunskap som dessa tre delar förutsätter. Men det är rimligt att anta att ett antal kunskapstyper och kunskapsområden avses:

1. Demokratiska värderingar. De grundläggande principer som kan tillskrivas demokrati och vad som skiljer dessa från andra värderingar.

2. Demokratiska idéer. Hur de demokratiska värderingarna omsätts i konkreta idéer om beteende och samhällsstruktur.

3. Demokratiska processer. Hur det går till när politiska beslut formas i ett demokratiskt samhälle och vilka kanalerna är för politiskt deltagande. Vad dessa tre punkter innebär i konkret undervisningsinnehåll lämnas öppet i styrmedlen. Att de ofta tolkas som diskussioner om vad som är demokratiska värderingar och beskrivningar av den svenska demokratiska beslutsprocessen med betoning på den nationella nivån är rimliga gissningar. Jag menar också att det demokratiska uppdraget enligt gymnasieskolans styrmedel innebär att skolan ska ge kunskap om samt även bidra till positiva orientationer gentemot det som uttrycks i de tre punkterna. Vilka demokratiska värderingar och idéer som är

grundläggande i ett demokratiskt samhälle är tydligt överordnade men kunskap om och en positiv inställning till de rådande demokratiska beslutsprocesserna ingår också i det demokratiska uppdraget.