Det traditionella försörjningssättet hos mi’kmaqindianer i östra Kanada var jakt och fiske. Bosättningens sammansättning och loka-lisering varierade under de olika årstiderna. På hösten delade större grupper upp sig i mindre för att jaga älg och caribou. När våren kom gick de åter samman för att fiska längs kusten eller floderna. Grup-perna ingick i olika distrikt med en hövding i varje. Under somma-ren brukade de olika banden med sina lokala ledare samlas till möten för att diskutera angelägenheter som rörde stammen. Dessa sammankomster omgärdades med ceremonier och festligheter.
I början av 1500-talet spreds snabbt rykten i Europa att det fanns ett överflöd av fisk att hämta utanför Nova Scotias kuster. Fiskare från Frankrike, Portugal och England korsade årligen Atlanten för att ta hem de rika fångsterna. Under 1600-talet intensifierades handeln.
Fransmännen etablerade goda handelsförbindelser med mi’kmaq och grundlade 1604 en handelsstation på Sainte-Croix Island. Nu började också de första missionärerna anlända till provinsen. Kolon-ins ledare, Poutrincourt, tog 1610 med sig en hugenottpräst, Jessé Fleché, från Frankrike till handelsstationen Port Royal. Prästen lät döpa flera mi’kmaq samma år, bland dem provinsens mäktige höv-ding Membertou.4 Eftersom Membertous grupp vid denna tidpunkt var i konflikt med andra grupper i området är det högst troligt att det primära motivet hos den gamle hövdingen mer var ett sätt att skapa en strategisk allians med den växande kolonin än det var ett uttryck för en stark omvändelse. De historiska källorna vittnar om hur alli-ansbygget kunde gå till:
4 Lescarbot i Jesuit Relations 1959, I:77.
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm
They accepted baptism as a sort of sacred pledge of friendship and al-liance with the French. As regards Christ, the Church, the Faith and the Symbol, the commandments of GOD, prayer and the Sacraments, they knew almost nothing; nor did they know the sign of the cross or the very name of Christian. So, even now, whenever we ask any one, ‘Are you a Christian?’ every one of them answers that he does not under-stand what we are asking them. But when we change the form of our question and ask, ‘Are you baptized?’ he assents and declares himself to be already almost a Norman, for they call the French in general Nor-mans.5
Missionärskällor från 1600-talet som beskriver den lyckade missio-nen måste dock tas med en nypa salt, eftersom missionärerna inför sina överordnade ville framstå som framgångsrika i sitt arbete. För de mi’kmaq som samlades runt handelsstationerna och blev bero-ende av de europeiska varorna, var detta också början till en föränd-ring i deras traditionella livsvärld. Men de flesta av dem levde fort-farande som nomader och det var inte förrän det blev en ökad konkurrens om landet och jaktmarkerna som kollisionerna mellan de två kulturerna blev kännbar.
Om fransmännen hade en önskan om att monopolisera handeln med mi’kmaq och assimilera dem till den franska kulturen, såg mi’kmaq i fransmännen främst en möjlighet att skapa en viktig politisk och ekonomisk allians. När romersk-katolska kyrkan under 1600-talet påbörjade sin mission fanns i mi’kmaqs sommarmöten en lämplig tradition att anknyta till. Eftersom mötesplatserna sam-lade stora skaror av mi’kmaq kunde många av dem samtidigt få del av prästernas missionerande. Prästerna gav mi’kmaq ett skyddshel-gon, den heliga Anna, som så småningom traditionsenligt skulle firas den 26 juli. Det första kapellet, Ste-Anne au Cap-Breton, bygg-des på Cape Breton 1628 av missionärerna Vimont och Vieuxpoint.
De uppfyllde med detta ett löfte till sin beskyddarinna, Anna av Österrike, Frankrikes drottningmoder, genom att dedicera kapellet till Ste-Anne d’Apt.6
St. Anne är det engelska namnet för den heliga Anna, jungfru Marias mor. Eftersom det var franska präster, som förde över hel-gonkulten, var det franska Annakulter (Sainte Anne d’Auray och
5 Jesuit Relations 1959, II:89.
6 Wallis & Wallis 1955: 83.
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm
Sainte-Anne du Carrefour) som stod modell för Annafirandet hos mi’kmaq. Som mi’kmaqs speciella skyddshelgon flätas olika berät-telser om henne samman i en synkretistisk väv av mi’kmaq och kristna traditioner. I berättelserna om Kluskap, mi’kmaqs kultur-hero, har en kvinna som Kluskap tilltalar ”Grandmother” en viktig funktion. Hon kallas också för Moin, Björnkvinnan, äger extraordi-nära krafter och är en av de två mytiska gestalter som delar wigwam med Kluskap. Björnen var ett viktigt jaktbyte för mi’kmaq och omgärdades med en rad jakttabun och benceremonialism. Att föra samman mi’kmaqs föreställningar om den kraftladdade björnen och Kluskaps Grandmother med Jesus mormor Anna visade sig vara ett lyckat sätt för fransmännen att vinna framgång med sin mis-sion.7 Kvinnorna framställdes i båda traditionerna som kraftfulla personer med helande egenskaper. Björnkvinnan var liksom Anna en ”Elder”8 och hennes bistånd till mi’kmaq i nöd kunde liknas vid det kristna helgonets som gav sitt beskydd åt små barn, åldringar eller kvinnor i barnsäng. I Wilson och Ruth Sawtell Wallis etnogra-fiska sammanställning av mi’kmaqs muntliga tradition vid sekel-skiftet framställs Anna som mi’kmaqs kvinnliga kulturhero. Berät-telser visar hur den europeiska helgontraditionen har inplanterats i ett nytt, lokalt sammanhang och får sin förklaring utifrån detta per-spektiv:
Moose-hair weaving was taught by an old Indian woman, St. Anne. At that time there was no iron in use here, only wood. Her husband’s name was Swasan. St. Anne was not born here, but somewhere else.
This was three or four hundred years ago, when the French first came.
They gave the Indians implements, tools, clothes of modern style, also blankeets [elabicit], worn by both men and women, which were doubled, thrown over the shoulders, covering the right arm, and pinned under the left arm and in front.9
7 Chute 1992:52. I sin not s. 53 tackar Chute Harold McGee för att han gjort henne uppmärksam på jämförelsen Anna och Björnkvinnan. I Rands Legends of the Micmacs (1894) finns ett flertal texter i vilka Björnkvinnan figurerar. Enligt Elsie Parsons (1925: 86) informant Mrs. Poulet, var Kluskaps Grandmother den-samma som Bear Woman.
8 Eftersom vi bara har tillgång till engelska översättning av mi’kmaqberättelserna från 1800-talet känner vi inte till det ursprungliga mi’kmaqordet som ersattes med Grandmother. Ordet Grandmother kan tyda på att kvinnan och Kluskap var släkt, men det kan också vara ett ord för en ”Elder”, en högt respekterad per-son i mi’kmaqsamhället.
9 Wallis & Wallis 1955:399.
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm