7. ANALYS
7.4 Den svenska styrelsekonstruktionen i jämförelse med andra rättsordningar
I avsnitt 6 har redogjorts för hur andra rättsordningar i länder med framgångsrika ekonomier, närmare bestämt Storbritannien, Tyskland och USA, har utformat sina respektive styrelser i bolag som motsvarar det svenska aktiebolaget. Avsikten med den framställningen är att i detta avsnitt diskutera hur de problem som uppstår i svensk rätt har handskats med i andra länder.
Brittiska styrelseledamöter kan både vara anställda och icke-anställda i bolaget men har likväl samma ansvar mot bolaget i egenskap av ledamöter i bolagsledningen. Det finns ingen lagreglering kring hur styrelseledamöterna utses eller vilken tid uppdraget ska vara. I det tyska aktiebolaget finns två typer av styrelseledamöter; Vorstand som har hand om bolagets förvaltning och Aufsichtsrat som övervakar Vorstand och utser ledamöterna i Vorstand. Ledamöterna får enligt tysk rätt inte ha en uppdragstid som överstiger fem år. De amerikanska styrelseledamöterna består både av inside directors som även har andra förvaltningsuppdrag i bolaget och outside directors som inte är delaktiga i den vardagliga förvaltningen av bolaget. De amerikanska styrelseledamöterna utses likt svensk rätt av bolagsstämman. Alla dessa länder har två olika typer av styrelseledamöter, vissa som utöver styrelseuppdraget också har
en anställning i bolaget eller en styrelseledamot med övervakningsansvar över en annan styrelseledamot som har hand om förvaltningen.
I svensk rätt finns endast en typ av styrelseledamot vilket utesluter arbetsrättsliga anspråk och överväganden och hur makten ska fördelas mellan de olika styrelseledamöterna. En fördel med en styrelseledamot som är mer involverad i bolaget, t.ex. genom en anställning, ger givetvis bättre förutsättningar för insyn i bolagets verksamhet och även större incitament att vara lojal mot sin arbetsgivare tillika uppdragsgivare. Däremot har den svenska styrelse-konstruktionen en fördel genom att styrelseuppdraget är renodlat och det att därmed inte uppstår frågor kring vilka skyldigheter som hör till anställningen eller uppdraget. Den svenska styrelsen har även plikter, såsom en lojalitetsplikt, mot bolaget vilka sanktioneras genom skadestånd vilket inte med nödvändighet motiverar ändringar av den svenska utformningen av styrelsen i just detta hänseende. I svensk rätt utövar även bolagsstämman kontroll av styrelsen vilket också motiverar en viss grad av inblandning i styrelseangelägenheter, vilket inte är lika angeläget i det tyska AG där Vorstand som sköter bolagets förvaltning övervakas av Aufsichtsrat. Den svenska bolagsstämmans möjlighet till kontroll och insyn rimmar med syftet med den nordiska bolagsmodellen som tror på att aktieägarna därmed ges incitament och verktyg till att långsiktigt agera för bolagets bästa.
Den brittiska motsvarigheten till den svenska bolagsstämman har likt den svenska bolags-stämman rätt att lämna direktiv till styrelsen i alla typer av frågor, även i frågor som hör till styrelsens område. Den tyska bolagsstämman har likt den svenska bolagsstämman exklusiv rätt att fatta beslut i vissa typer av frågor men får inte lämna direktiv i frågor som tillhör bolagets förvaltning. Av detta följer att det inte föreligger någon skyldighet för Vorstand att verkställa sådana beslut. Om ledamöterna dock följt direktiv från bolagsstämman är de inte ansvariga. I USA har bolagsstämman endast möjligheter att göra inskränkningar i styrelsens arbete i ringa grad, men styrelsen är dock inte bunden av bolagsstämmans direktiv. Svensk rätt erbjuder således jämförelsevis generösa möjligheter för bolagsstämman att beblanda sig med bolagets angelägenheter genom dess möjlighet att fatta beslut i nästan alla frågor som rör bolaget och att styrelsen endast i vissa fall har rätt att avvika från de direktiv som bolags-stämman lämnat. En nackdel är självfallet att styrelsen inte ostört får sköta de uppgifter som ankommer på dem. Troligtvis är styrelsen det mest lämpade organet att fatta beslut som gynnar bolaget vilket talar för att de i största möjliga utsträckning också ska få göra detta. I det amerikanska bolaget har detta betonas genom styrelsens stora makt att besluta i alla frågor
som rör bolagets ”bussiness and affairs” och bolagsstämmans ringa inflytande över styrelsen. En bolagsstämma utan den genomslagskraft som den har i det svenska aktiebolaget skulle undvika att skapa osäkerhet när bolagsstämmans vilja ska åtlydas eller ej. I avsnitt 7.3.2 har det argumenterats för att styrelseledamöterna kan ha svårt att med säkerhet avgöra om verkställande eller vägran att verkställa kan leda till skadeståndsansvar eftersom undantagen från lydnadsplikten inte alltid är enkla att fastställa. Föreligger ingen lydnadsplikt eller tydligare undantag från lydnadsplikten såsom t.ex. i det tyska AG där bolagsstämman endast har rätt att få igenom sin vilja där de har exklusiv beslutanderätt, behöver styrelsen inte fundera på om det föreligger ett undantag eller ej utan kan fokusera på om beslutet är fördel-aktigt för bolaget eller ej. Att avhända bolagsstämman makt kan därför göra styrelsearbetet enklare. De tyska ledamöterna är inte heller ansvariga om de verkställt bolagsstämmans direktiv vilket också bidrar till en förenkling av styrelsearbetet. Vidare om styrelsen inte har en så utbredd lydnadsplikt mot bolagsstämman som den har idag kanske bolagsstämman i mindre mån anser det motiverat att entlediga styrelseledamöter som inte agerat på det sätt bolagsstämman önskat.
Även formerna för entledigandet ser inte likadan ut i de aktuella länderna. I brittisk rätt är det möjligt, precis som i svensk rätt, att entlediga styrelseledamöter när som helst önskas så länge vissa formaliteter har iakttagits. Däremot har styrelseledamöterna i vissa fall rätt till skadestånd om deras uppdrag bringar att upphöra i förtid enligt section 168(5) CA 2006. I Storbritannien är det heller inte ovanligt att styrelseledamöterna också är anställda i bolaget vilket gör det svårare för bolagstämman att utesluta dessa från bolagets verksamhet. Styrelse-ledamöter som även innehar en anställning i bolaget behöver även avskedas. De amerikanska styrelseledamöterna kan entledigas med eller utan skäl av aktieägarna om inte annat anges i stiftelseurkunden eller om bolaget har kumulativt röstningssystem. I det tyska AG kan inte ledamöter i Vorstand entledigas om det inte föreligger en betydande grund. Vidare har dessa ledamöter rätt till ersättning om entledigandet utgör ett brott mot anställningsavtal. Ledamöter av Aufsichtsrat kan likt svenska styrelseledamöter entledigas när som helst och utan att skäl behöver anges.
Den svenska regleringen av formerna för entledigande av styrelseledamöter är fördelaktig för bolagsstämman eftersom den när som helst och på vilken grund som helst kan göra sig av med styrelseledamöter. Detta gör styrelsen väldigt beroende av bolagsstämman vilket också kan påverka kvaliteten på styrelsearbetet. Det kan t.ex. innebära att styrelsen väljer att
verkställa ett bolagsstämmobeslut trots att det finns en rätt eller till och med skyldighet att vägra verkställandet i rädsla för att förlora uppdraget. För att situationer som denna ska undvikas är det intressant att titta på hur entledigandeformerna ser ut i andra länder. I främst tysk och brittisk rätt finns förslag på hur man kan göra det svårare för styrelseledamöter att förlora sina uppdrag. I tysk och brittisk rätt har styrelseledamöter som entledigas möjlighet till skadestånd vilket leder till att det inte blir lika enkelt och smärtfritt att göra sig av med styrelseledamöter. Det innebär även en trygghet för styrelsen eftersom de trots avtalets uppsägning har rätt till ekonomisk kompensation. Ledamöterna i Vorstand kan heller inte entledigas om det inte föreligger en betydande grund för entledigandet. Även en sådan reglering kring formerna för entledigandet skulle bidra till en viss stabilisering av det svenska styrelseuppdraget och därmed kanske innebära att styrelseuppdraget kvalitetssäkras genom att bolagsstämmans vilja inte utan undantag får genomslagskraft.
Även om styrelsekonstruktionen inte ser helt likadan ut i svensk rätt som i nämnda länder skulle sannolikt någon form av stabilisering av styrelseuppdraget och även minskad makt för bolagsstämman bidra till att styrelsen i större utsträckning agerar på det sätt de finner mest lämpligt.