Det arkeologiska källmaterialet visar på olika funktioner, platser och personer som indicerar olika arkeologiska fenomen. Många gånger kan samma arkeologiska källmaterial ges flera tolkningar och därmed indicera olika feno-men. Därför måste materialet sorteras efter 42 BERTILHELGESSON
olika grundkriterier. Ett första kriterium är materialet i sig, där en kruka är en behållare, ett dräktspänne är till för att hålla dräkten på plats och en hornskena är till för att tillverka en kam.
En stor del av det arkeologiska materialet har givits symboliska tolkningar utöver de rent funktionella. Ett svärdsbeslag i guld är visser-ligen en funktionell del av ett vapen, men kan också vara en symbol för ägarens värdighet.
Den slutliga deponeringen eller fyndkontexten är också viktig, eftersom ett föremål kan komma att spela en helt ny roll. Här kan ett vapen bli ett gudaoffer genom avsiklig förstöring eller de-ponering i en mosse. Vid sidan av dessa tolk-ningar kan ett arkeologiskt material ha haft ytterligare betydelser, som kan vara svårare att bestämma. En sådan kan vara den symbolik som ett föremål har, eller får, vid tillverkning eller när det byter ägare. Många källmaterial har idag vedertagna och/eller troliga tolkningar, medan andra framledes måste ges alternativa tolkningar.
Som utgångspunkt för att sortera upp det arkeologiska materialet kan två modeller av Margrethe Watt resp. Charlotte Fabech & Jytte Ringtved ligga till grund (Watt 1991; Fabech
& Ringtved 1995). I dessa modeller sorteras
det arkeologiska källmaterialet upp efter vil-ken typ av aktivitet det speglar på Sorte Muld-boplatsen på Bornholm resp. under yngre järn-ålder generellt.
Margerete Watt delar in fynden från Sorte Muld i tre kategorier, var och en speglande olika funktioner på boplatsen. Dessa katego-rier är vanligt boplatsmaterial, hantverksfynd och speciella fynd (handel och kult). Till varje kategori finns en förteckning över de fynd som indikerar de olika funktionerna (Tab. I) (Watt 1991:93).
Charlotte Fabech och Jytte Ringtved gör ett förslag till en nivåindelning av boplatsmaterial från yngre järnålder och beskriver vilken typ av arkeologiskt källmaterial som hör ihop med de olika nivåerna. Som grund ligger fynd från de senaste årens metalldetektorundersökningar.
Detta material sorteras upp och föreslås repre-sentera centralplats med överregional bety-delse, centralplats med regional betydelse och vanlig boplats (Tab. I) (Fabech & Ringtved 1995:14).
Fabech & Ringtved vidareutvecklar sitt resonemang med en genomgång av vilken typ av källmaterial som kan indikera en central-plats i germanertid. Dessa källor kategoriseras till fem typer, nämligen arkeologiska fynd,
arkeologiska anläggningar, placering i land-skapet, ortnamn och strukturell kontinuitet ( vi-kingatid och tidig medeltid) (Tab. I) (lbid: 19).
De modeller av Watt respektive Fabech &
Ringtved som skisserats ovan är inte heltäck-ande. Exempelvis samlar Watt handel och kult under samma kolumn vilket man måste ställa sig tveksam till. I Fabechs & Ringtveds modell kan kolumnen "Arkeologiska fynd" verka för-virrande eftersom de arkeologiska fynden
re-Tabell I. Fyndkategorier som visar på olika arkeologiska företeelser ( efter Watt 1991; Fabeck & Ringtved 1995) och vilka kategorier som finns representerade på Uppåkraboplatsen (X).
Vanligt boplatsmaterial (Watt 1991) boplatskeramik X
diverse redskap (knivar m.m.) X slipstenar X
kvarnstenar X sländtrissor X vävtyngder X synålar X
"vantenålar"
benkammar X pincetter X
fibulor (lokalformer) X smyckenålar X
glas-och bärnstenspärlor X spelbrickor
djurben X
Hantverks.fynd (Watt 1991)
järnluppar och slagg X järnbarrar
förarbeten (knivar) smältdeglar X gjutformar gjutavfall X metallskrot (brons) X metallstämpel matris (metallbleck) X ? guldbleck
rågranat obearbetad bärnsten glas (sk.rot) X ?
Speciella fynd (handel och kult) (Watt 1991)
solidi denarer X
brytguld X viktlod X glas X cloissonne X rågranat guldgubbar X brakteat
många lansar och spjut X statyettdelar X
Centra/plats med överregional betydelse (Fabech & Ringt ved 1995)
prakthjälmar X ? kontinentala guldföremål X osedvanliga fyndkombina-tioner X
föremål av hög konstnärlig kvalitet X
Centra/plats med regional be-tydelse (Fabech & Ringtved 1995)
solid i denarer X brak.teater guldgubbar X glas X brytguld X vapen X statyettdelar X rågranat metallskrot X gjutformar smältdeglar X
järnbarrar järnslagg X förarbeten X
Vanlig boplats (Fabech &
Ringtved 1995)
boplatskeramik X redskap X slipsten X eldslagningssten X kvarnsten X sländtrissor X vävtyngder X fibulor X smyckenålar X glaspärlor X bämstenspärlor X spelbrickor djurben X
Arkeologiska.fynd (Fabech &
Ringtved 1995)
kontinentalt framställda guldföremål X ? guldbrak.teater guldgubbar X svärdsbeslag av guld verkstadsfynd (ädelmetall) X brytsilverdepäer X?
vapen X
Arkeologiska anläggningar (Fabech & Ringtved 1995)
hall byggnader
större samtidig bebyggelse X större gravplats X anlöpsplats X ?
Placering i landskapet (Fabech
& Ringtved 1995)
kommunikativ placering X fördelaktig resursmässig pla-cering
(fördelaktig= varierad eller stor ensidig potential) X bebyggelsen med dess olika funktioner spridda över en större areal X
Ortnamn (Fabech & Ringtved 1995)
sakrala X organisatoriska
Strukturell kontinuitet ( vikinga-tid/tidig medeltid) (Fabech &
Ringtved 1995)
runsten silverskatter
tidig romansk kyrka ( stormans-kyrka) X?
kapell
VAD ÄR CENTRALT? 43
Tabell II. De olika arkeologiska fenomenen som finns beskri vnai artikeln och exempel på fynd från Uppåkra.
Arkeologiska fenomen
-lokalt styre - glas, finkeramik - regionalt styre - guldgubbe, denarer - överregionalt styre - prakthjälm?, kontinentala
guldföremål
-hantverk/produktion -degel, hornavfall - varuutbyte/dristributfori - thiirinsk fibula,
romerskt glas
-kult/religion -Odin-statyett, enkolpium -försvar/krigsmakt - svärdsknapp, lansspetsar - rättsväsen -?
-kommunikation - hålväg
dan kategoriserats. Dessutom saknar båda modellerna nästan helt knytning till andra ar-keologiska företeelser som ligger utanför de speciella platserna.
- Modellerna måste alltså kompletteras med ett antal andra variabler för att ge en mera komplett bild av samhällsstrukturen. Dessa variabler håller på att utvecklas i skrivande stund och kommer att redovisas vid ett senare tillfälle. Här skall de bara nämnas i korthet.
- Modellerna av Watt respektive Fabech &
Ringtved korresponderar inte med alla de nio fenomen som beskrivits ovan. Försvar/krigs-makt, rättsväsen och kommunikation finns inte representerade. Dessutom tas inte lokalt styre upp någonstans, och detta är nödvändigt efter-som det måste ha funnits mindre självständiga områden som inte innefattades i de större re-gionerna.
- Modellerna bygger ensidigt på att de centrala fenomenen är knutna till en speciell plats. Så har det säkerligen inte varit i alla fall och de centrala fenomenen kan då vara lokali-serade till flera platser. Här blir det nödvändigt att diskutera vad som är nära och vad som hör ihop i järnålderns samhälle.
- Modellerna berör vissa avsnitt av järnål-dern men det skall vara fullt möjligt att modi-fiera dem att gälla hela perioden. Detta är viktigt för att få grepp om den avsevärda kon-44 BERTIL HELGESSON
tinuitet som gäller för vissa centrala fenomen.
Skiftningar i det arkeologiska materialet, kro-nologiskt sett, visar också på de förändringar som de centrala fenomenen genomgår.
- Modellerna måste också byggas ut att gälla annat arkeologiskt material som styrker bilden av olika fenomen av central karaktär.
Här är sambandet mellan bygderna och de centrala fenomenen viktigt. Viktigt är också sambandet mellan olika arkeologiska företeel-ser, t ex boplatser av central karaktär, rika gravar (t ex vapen, import, ädelmetall, rika smyckeuppsättningar), samlade fynd (t ex silverskatter), enstaka fynd (t ex guldbrak-teater) och fasta fornlämningar (tex runstenar, storhögar, stora iögonfallande gravfält).
De slutgiltiga modellerna över hur det ar-keologiska materialet skall knytas samman med de arkeologiska fenomen som skisserats ovan är i skrivande stund ett ostrukturerat arbetsmaterial. Ändå kan det vara av intresse att göra en första test mot fyndmaterialet (i synnerhet metalldetektorfunna föremål) från Uppåkra. Detta kan ske på två sätt. För det första görs en avstämning mot de listor med arkeologiska kategorier som publicerats av Watt respektive Fabech & Ringtved (Tab. I).
Dessutom görs en preliminär avstämning mot de arkeologiska fenomen som skisserats ovan (Tab. II).
Tabellerna visar att Uppåkra mycket väl korresponderar med den fyndbild som Watt resp. Fabech & Ringtved beskriver i sina mo-deller över centralplatser. Det förefaller också klart att Uppåkra uppfyller nästan alla de feno-men av central karaktär som beskrivits ovan.
Uppåkras roll som en viktig plats med många centrala funktioner är därmed uppenbar. Flera fyndkategorier saknas i Uppåkra, men det är ofta föremål som inte framkommer vid under-sökningar med metalldetektorer. Den struktu-rella kontinuiteten i Uppåkra kan tyckas något svag, men detta kan vara naturligt om man antar att staden Lund växer fram i tidigaste medeltid och övertar flera av Uppåkras
funk-tio ner.
Fyndmaterialet från Uppåk.ra styrker den bild av centrala fenomen som skisserats av Watt respektive Fabech & Ringtved. Därför kommer materialet från Uppåkra att användas som referensmaterial vid den vidare genom-gången av annat skånskt arkeologiskt material som visar på fenomen av central karaktär. För detta talar att materialet är stort, rikt på dyrbara och ovanliga föremål, och har en lång kronolo-gisk spännvidd.
Litteratur
Callmer, J. 1991. Territory and Dominion in the Late Iron Age in Southern Scandinavia. Jennbert, K., Larsson, L., Petre, R. & Wyszomirska-Werbart, B.
(eds.), Regions and reflections. In honour oj Märta Strömberg. ActaArchaeologica Lundensia Series in 8° N° 20.
Fabech, C. & Ringtved, J. 1995. Magtens geografi i Sydskandinavien - om kulturlandskap, produktion og bebyggelsem\,1nster. Heid Gj\,1stein R. (red.), Pro-dusjon og samfunn. Beretning fra 2. nordiske jernaldersymposium på Granvolden 7. -10- mai 1992.
Varia 30. Universitetets Oldsakssamling.
Watt, M. 1991. Sorte Muld. H1,1vdingesrede og kult-centrum fra Bornholms yngre jernalder. Mortensen, P. & Rasmussen, B. M. (red.), H~vdingesamfund og Kongemagt. Fra Stamme til stat i Danmark 2. Jysk Arkreologisk Selskabs Skrifter XXII, 2.
VAD ÄR CENTRALT? 45
Centrala Platser - Centrala Frågor, s. 47-62.