Det sociala samspelet i språkutvecklingen

Kantaridou (2015:19–20) förklarar att det sociala samspelet spelar en ledande roll vid språkinlärning. När eleven får använda sina språkliga förmågor muntligt sker det en mental process i hjärnan som är stimulerande och resulterar i att eleven hamnar i en kontinuerlig lärprocess. Kantaridou skriver att lärare bör skapa situationer där eleverna har möjlighet att delta i muntliga interaktioner med andra individer.

Utifrån Flyman Mattsons (2017:38) förklaring på Krashens monitormodell ser vi ett sammanband mellan Kantaridous och Krashens teorier. Krashen hävdar att undervisningen ska bygga på interaktion och samspel utan att det ska finnas någon bestämmelse om hur och vad. Eleverna ska alltså vara med i olika sociala situationer där de får möjlighet att integrera och kommunicera i tal med varandra. Både Kantaridou och Krashen hävdar att det är med hjälp av sociala samspel individer utvecklar sina språkkunskaper och blir goda talare som kan använda språket i spontan produktion. Efter att ha utfört denna studie anser vi att Kantaridou och Krashen har betydelsefulla teorier, då vi anser att individen lär sig genom att vara med i nya sociala situationer där individen utmanas, stimuleras och stärks i sin språkutveckling.

Utifrån enkätresultaten kan vi se att 90 % av eleverna anser att de lär sig svenska genom att tala än att skriva och läsa. Krashen stödjer detta i sin teori när han beskriver tillägnandet (eng. acquisition) och inlärningen (eng. learning) det vill säga att individer lär sig mer genom att tala på naturlig väg än att läsa och skriva som är direkta inlärningsmetoder. LaBontee (2019:314–315) förklarar detta genom att beskriva det som direkta och indirekta metoder och att båda metoderna kan vara gynnsamma om de kompletterar varandra. L3 lyfter fram hur det sociala samspelet är betydelsefullt i undervisningen och förklarat att hon använder sig av EPA och samarbetsövningar/uppgifter. En av lärarna (L6) uppger att sociala aktiviteter är en gynnsam strategi i arbetet med SVA-elever. Hen förklarade att det är viktigt att elever får prata, lära känna och hamna i nya situationer då det är en väsentlig del i språkutvecklingen.

Det är intressant att jämföra denna information med SVA-elevernas svar på enkätfrågorna. På en av frågorna ”Tycker du att din lärare brukar skapa aktiviteter där du får tala svenska med andra?” har endast 16,7 % som motsvarar 5 av 30 elever svarat att de gör det varje dag. Det väcker en tankeställare hos oss om varför det inte är fler som klickar i att de gör det varje dag, när teori, forskning och SVA-lärare säger att det är en väsentlig faktor.

7 Metoddiskussion

I denna studie har vi använt oss av kvalitativa och kvantitativa ansatser och därigenom triangulerat vårt material, det vill säga undersökt det med hjälp av olika metoder. De datainsamlingsmetoder vi tillämpat i studien är semistrukturerade intervjuer med sex utvalda lärare och 30 SVA-elever som besvarat en enkät. Utifrån denna kombination av datainsamlingsmetoder har vi fått möjligheten att se vad som önskas tillämpas i undervisningen och om lärarna förhåller sig till det teori och forskningen förmedlar. Eleverna som besvarat enkäten är elever till dessa sex lärare och därför har vi också fått möjligheten att redogöra för om lärarnas svar överensstämmer med elevernas erfarenheter och upplevelser.

Vi anser att vi fått ett stort utbud av insamlat material som leder till en hög grad av reliabilitet och validitet, men vi anser däremot att studiens trovärdighet och pålitlighet skulle ökats om vi hade intervjuat lärare och elever utifrån det Denscombe (2018:33) kallar för intervjuer ansikte mot ansikte. En sådan intervju ökar enligt Denscombe studiens pålitlighet då undersökarna och informanterna får en direkt kontakt. Trots att intervjuerna inte skedde ansikte mot ansikte fick vi god kontakt med våra informanter och vi fick fylliga svar från dem. Vi skulle också kunna använda oss av observationer för att vi med blotta ögat skulle kunna se om lärarna tillämpar det de förklarar i intervjuerna. Detta hade också ökat studiens grad av reliabilitet och validitet. Vi hade inte möjlighet att utföra dessa datainsamlingsmetoder på grund av den rådande situationen med COVID-19 i samhället.

Vid valet av forskningsfrågor diskuterade vi länge om vi skulle ha fyra forskningsfrågor och inte fem. Vi diskuterade om frågan om förberedelseklass kan bli för ”mycket” och inte relevant för studien. Vi kom fram till att de fem forskningsfrågorna är relevanta för studiens ändamål och associeras med varandra och kompletterar varandra. Vid studiens start var tanken inte att diskutera för- och nackdelarna med förberedelseklasser. Under studiens gång läste vi teorier och forskning som kan relateras till förberedelseklass i skolan och att ämnet faktiskt kan relateras till studiens syfte, och därför valde vi att ta med det.

8 Avslutning

I detta kapitel redogörs för slutsatser vi har dragit och didaktiska implikationer utifrån resultatet och tidigare forskning. Vi presenterar också förslag till framtida forskning.

8.1 Slutsats och didaktiska implikationer

Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det sociala samspelet och interaktionen är de viktigaste faktorerna för en god språkutveckling där eleverna utvecklas till goda talare samt hamnar i en progressiv kunskapsutveckling. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). Vi har också kommit fram till befattningen att elever önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att eleverna ska få använda sina modersmål i undervisningen.

Teori och litteratur visar att användandet av modersmål som resurs i undervisningen är positivt och leder till en generell språkutveckling då flerspråkiga elever får en djupare förståelse för språkuppbyggnader. Baserat på det bearbetade empiriska resultatet kan vi se att det skiljer sig mellan undervisningsstrategierna beroende på om lärarna endast är utbildade i SV eller om de också har utbildning i SVA. De som är utbildade SVA-lärare använder också modersmålet som resurs. Två centrala faktorer i ett språkutvecklande arbetssätt är att lärarna har kunskaper om språk samt ser flerspråkighet som en resurs i klassrummet.

Lärares värderingar, attityder och positiva bemötande är betydelsefulla faktorer inom arbetet med inkludering, då lärarens inställning smittar av sig på eleverna och det kan resultera i att läraren kan uppnå ett inkluderande lärmiljö.

En annan aspekt som vi kan ta del av utifrån studien är att lärare som tar emot elever som kommer från förberedelseklass behöver ha strategier, planering och en stark ledning som arbetar tillsammans för att eleverna ska bli inkluderade. Lärarna ansåg att förberedelseklass ger eleverna hög och individuell stöttning som de inte får i ordinarie klass, men att det också resulterar i att eleverna hamnar i utanförskap. Utifrån det insamlade materialet och forskning kan vi summera att det finns effektiva fördelar med förberedelseklass, men att de negativa

arbetar tillsammans för att eleverna ska bli inkluderade. Lärarna ansåg att förberedelseklass ger eleverna hög och individuell stöttning som de inte får i ordinarie klass, men att det också resulterar i att eleverna hamnar i utanförskap. Utifrån det insamlade materialet och forskning kan vi summera att det finns effektiva fördelar med förberedelseklass, men att de negativa aspekterna leder till ett utanförskap, Vi anser därför att förberedelseklass ska finnas parallellt med ordinarie klass, alltså att förberedelseklassen kompletterar den ordinarie undervisningen. Då får läraren fler möjligheter till att skapa ett inkluderade klassrumsmiljö där eleverna får känna gemenskap och tillhörighet med resterande elever och förhoppningsvis inte hamna i utanförskap och samtidigt som de kan få stöttning.