• No results found

Detaljerad beskrivning av workshop med jordbrukare

In document Ekologiska fokusarealer i samverkan (Page 100-103)

I denna bilaga beskrivs först hur workshopsdeltagarna rekryterades. Där­ efter beskrivs workshopens upplägg som ett spel bestående av fem övningar. Det sista och avslutande avsnittet beskriver hur typgården (spelplanen) och pappers representationer av ekologiska fokusarealer (spelpjäser) har konstruerats.

Rekrytering av deltagare

Deltagarna rekryterades via en person som forskningsgruppen har god kon­ takt med och även i andra sammanhang använt som ingångsport till kontak­ ter gentemot skånska jordbrukare. Varje jordbrukare som rekryterades till workshopen ombads att ta med en granne eller annan nära bekant från den skånska slättbygden. En deltagare bjöds in genom personlig kontakt på annat håll. Samtliga deltagare var aktiva jordbrukare.

Spel med fem övningar

Totalt medverkade nio jordbrukare. Under workshopen delades de in i två grupper med fyra respektive fem personer, för att varje deltagare skulle få mer utrymme i gruppdiskussionerna.

Workshopen genomfördes i form av ett spel bestående av fem diskus­ sionsövningar. Övningarna tog sin utgångpunkt i ett fiktivt jordbruksland­ skap bestående av typgårdar (spelplan). Typgården hade producerats specifikt till denna workshop (se avsnitt om typgårdar nedan). De ekologiska fokus­ arealerna representerades med hjälp av urklippta pappersformer i olika färger (spelpjäser).

Övningar 1­4 utgick från de fyra scenarierna (Nuläge, Nuläge+, Sam­ verkan och Samverkan +). För varje scenario hade ett antal regler definierats som deltagarna fick förhålla sig till, när det gäller val och placering av eko­ logiska fokusarealer (se tabell B5.1 nedan). I övning 5 (Jordbrukarnas bästa) uppmuntrades deltagarna att fundera fritt kring hur, en från jordbrukar­ perspektiv optimal utformning av reglerna rörande ekologiska fokus arealer borde se ut.

Till varje scenario delades nya papperslappar (fokusarealer) ut enligt det nya scenariots regler. Jordbrukarna fick för varje nytt scenario lägga ut ”fokusarealerna” på sina typgårdar eller i landskapen. Därefter diskuterade och motiverade de sina val av fokusareal och dess placering dokumenterades genom fotografering.

Varje grupp leddes av en moderator, som också sammanfattade de viktigaste budskapen på ett blädderblock. På det sättet gavs deltagarna direkt möjlighet att förtydliga eller rätta eventuella missuppfattningar. Förutom moderatorn fanns två bisittare i varje grupp, varav en hade huvudansvaret att ta löpande anteckningar i diskussionerna samt fotografera placeringarna av ekologiska fokusarealer.

Övning 1 Nuläget, inleddes med att deltagarna fick varsin typgård och blev ombedda att lägga ut den i ett gemensamt landskap. Det var fyra jord­ brukare i ett ”landskap” och fem jordbrukare i det andra. Därefter fick de var för sig lägga ut de ekologiska fokusarealerna de fått inför övning 1. Deltagarna fick sedan motivera och diskutera sina respektive placeringar inom gruppen.

Innan övning 2 (där scenariot Nuläget+ behandlades) hölls en presenta­ tion om pollination och biologisk kontroll samt hur pollinatörer och natur­ liga fiender kan gynnas av mer blommande resurser i landskapet.

I övningen två introduceras ett krav på att trädor och obrukade fältkan­ ter måste vara insådda med blomblandningar för att öka kvalitén av dessa fokus arealer som livsmiljö för främst pollinerande insekter och naturliga fiender. Efter en inledande presentation om nyttan med blomremsor och hur man kan anpassa remsorna för att gynna olika nyttodjur, diskuterades en del allmänna frågor.

I övning 3 (Samverkan) skulle lantbrukarna samarbeta kring en del av sina EFA­arealer. I övningen införde vi en ”arealrabatt” som incitament för samarbetande lantbrukare. Enligt den rabattregeln skulle varje lantbrukare avsätta 2,5 % av EFA­arealen på sin egen mark, och resten av de 2,5 % kunde gruppen söka om tillsammans. Totalarealen av EFA inom gruppen skulle alltså för en 100 ha gård bli: x antal lantbrukare * 2,5 ha + 2,5 ha.

Innan övning fyra (där scenariot Samverkan+ behandlades) hölls en presentation om hur åtgärder för att gynna naturliga fiender och pollinatörer bör placeras optimalt i landskapet och hur olika nyttodjur använder land­ skapet, hur de rör sig och varför, införs ytterligare en aspekt i samverkan. Förutom att trädor och obrukade fältkanter nu återigen måste vara insådda med blommande växter, tillkommer ett krav på att placeringen ska vara opti­ malt ur miljösynpunkt.

I övning fem fick deltagarna diskutera fritt och föreslå en utformning av ekologiska fokusarealer som de upplevde som positivt och realistiskt utifrån deras perspektiv.

Nedan sammanfattas de kriterierna deltagarna fick förhålla sig till under respektive övning.

Tabell B5.1 Sammanfattning av förutsättningarna som deltagarna under workshopen fick förhålla sig till under respektive övning.

Övning Motsvarande

scenario Typ av fokusareal Placering Rabatt

1. Dagens läge Nuläget Förutbestämd: 40% kvävefix. grödor 27% vallinsådd 25% träda 7% obruk. Fältkanter (2% salix)* Individuellt Nej 2. Insådda

blommor Nuläget+ Som ovan, men med krav att träda och obrukade fältkanter måste vara insådda

Individuellt Nej, insådd av blommor påverkar ej viktningen

3. Samverkan Samverkan Fritt val; 2.5% individuellt 2.5% i grupp

Individuellt & i

grupp Ja, samverkansrabatt 4. Bäst för

nyttodjuren Samverkan+ Som ovan, men med krav att träda och obrukade fältkanter måste vara insådda

Individuellt & i

grupp Ja, samverkans-rabatt. Insådd av blommor påverkar ej viktningen

Typgårdarna (spelplanen) och EFA pappersformer (Spelpjäser)

Typgårdarnas storlek, fältstorlek och ungefärliga utseende i landskapet togs fram baserad på hur en genomsnittsgård i det undersökta produktionsområdet (Götalands södra slättbygder, Gss) ser ut enligt Jordbruksverkets blockdatabas. Åkerarealen av typgårdarna motsvarade 100 hektar och fältstorleken varierade mellan 2 och 24 hektar. På varje typgård fanns dessutom en gårdsbyggnad med trädgård, vägar, ett vattendrag och ett mindre skogsområde. Alla typgårdar var disponerade exakt likadant.

Deltagarna disponerade var sin typgård (förutom två deltagare som valde att ”driva” typgården tillsammans). I grupper om fyra respektive fem lant­ brukare, lades typgårdarna ihop som fiktiva landskap. Deltagarna fick sedan individuellt bestämma, på vilka fält de skulle odla vilka grödor. Även grödor och deras relativa fördelning var baserad på en verklig genomsnittssituation i slättbygden enligt följande: 45 hektar höstvete, 20 hektar höstraps, 20 hektar vårkorn och 15 hektar sockerbetor vilket baseras arealen och fördelningen av fokusarealerna på de val som lantbrukarna i slättbygden de facto har gjort under 2015 och 2016.

Storleken på spelpjäserna, de ekologiska fokusarealerna var skalmässigt anpassade till typgårdens storlek med hänsyn tagen till viktningsfaktorerna för de respektive fokusarealerna. Varje typ av fokusareal hade en specifik färg.

Bilaga 6

Sammanfattning av gruppdiskussionerna under

In document Ekologiska fokusarealer i samverkan (Page 100-103)