Detaljplaneprocessen

Detaljplaneringsprocessen regleras i Plan- och Bygglagen (PBL) som syftar till att planeringsarbetet ska ske med öppenhet, insyn och med ett starkt medborgarinflytande. På så sätt fås ett bra underlag för besluten och de får även bättre stöd och fäste. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra och samråd skall ske med dem som berörs av förslaget, även fackinstanser av olika slag skall ges tillfälle att bedöma förslaget. (Länsstyrelsen 2009); (Stockholm 2009)

Annat viktigt mål vid upprättande av detaljplaner och områdesbestämmelser, förutom att garantera de berörda reellt inflytande, är att ha en effektiv planläggning. Det vill säga att ärendena behandlas så enkelt och snabbt som möjligt. Förfarandereglerna är desamma vare sig kommunen upprättar nya, ersätter, ändrar eller upphäver detaljplaner eller områdesbestämmelser. (Boverket, 2002, s.21)

Normalt och enkelt planförfarande

Detaljplaneringen kan antingen ske med ”normalt planförfarande” eller ”enkelt planförfarande”.

Enkelt planförfarande används bara då planförslaget inte är av stor betydelse och saknar intresse för allmänheten samt följer översiktsplanen. Kommunen kan även göra mindre ändringar i detaljplan genom enkelt planförfarande istället för att göra om en hel plan. Enkelt förfarande är mindre tidskrä-vande då den inte innefattar alla moment i planprocessen som ett normalt förfarande har. Som ex-empel kan detaljplanutformningen i Stockholm användas, där tiden för normalt förfarande vanligtvis är cirka 18 månader i jämförelse med 6 månader för enkelt förfarande. (Boverket 2002, s.21, 35);

(Stockholm 2009); (Arvidsson 2007, s.18)

Vid detaljplanansökan för flerbostadshus görs alltid med normalt planförfarande, d.v.s. inte med enkelt förfa-rande. Av den anledningen behandlar inte undersökningen något djupt i vad enkelt förfarande innebär, utan endast de största skillnader mellan normalt och enkelt förfarande reflekteras.

Figur 3.8 nedan illustrerar skillnaden mellan normalt planförfarande och enkelt planförfarande i gro-va drag.

Normalt Förfarande

Enkelt förfarande

Figur 3.8 Olika steg i normalt och enkelt förfarande (figur avbildad från Boverket 2002, s.21).

INITIE-RINGG

Program-skede

Plan-skede Utställning Antagande Prövning LAGA KRAFT

INITIERING Samråd/

Underrättelse Antagande Prövning LAGA KRAFT

Planprocessens olika steg

Nedan presenteras en sammanfattad beskrivning planprocessen i ett normalt förfarande. Därefter beskrivs och förklaras processens olika skeden var för sig.

Programskede

Planskede

Utställning

Antagande av planen

Prövning

Figur 3.9. Sammanfattning av planprocessens olika skeden (sammanställd av författaren).

o Upprätta program o Programsamråd

o Bearbetning av programförslaget o MKB (ifall det krävs)

o Politiskt ställningstagande

o Ev. justeringar av detaljplaneförslag

 Godkännande o Utställning av förslag

 Kungörelse (på kommunens anslags-tavla och lokaltidningar)

o Synpunkter lämnas till kommunen

o Sker ifall någon väljer överpröva beslut, länsstyrelsen prövar då planen o Ev. överklagande till regeringen

o Upprätta planförslag

o Beslut med justerat protokoll anslås på kommunens anslagstavla

 Berörda intressenter meddelas se-nast en dag efter

Planbeställning

Laga kraft

(Översiktligt dokument som redovisar utgångspunkter och mål för planen)

(Samråd med olika intressenter för att ge möjlighet till påverkan och insyn)

(Utställning av detaljplanförslaget så allmänhet och intressenter informeras)

(Detaljplaneförslaget skall antas av kommunfullmäktige)

(Prövning av planbeslut sker ifall intressenter väljer att överklaga)

3.2.4.1 Initiering av detaljplan/uppdrag

En detaljplan kan initieras på olika sätt men sker oftast genom att markägaren eller exploatören an-söker om att en detaljplan ska upprättas. Det kan också hända att detaljplaner initieras från politiskt håll för att åstadkomma en förändring eller lösa frågor som till exempel utbyggnad av skolor mm.

(Ronneby 2009)

Vid ansökan om detaljplaneläggning så presenteras projektets syfte och förutsättningar för bygg-nadsnämnden. Nämnden fattar sedan sitt beslut om de skall gå vidare med detaljplaneläggning ut-ifrån det underlag som presenterats. (Ängelholm 2009)

3.2.4.2 Programskedet

Vid framtagande av ny detaljplan eller vid omfattande och/eller komplicerade projekt inleds planpro-cessen med ett planprogram som detaljplanen skall grundas på. Planprogrammet utreder övergri-pande förutsättningar för en idé inom ett planområde och anger utgångspunkter och mål för planen.

Efter att byggnadsnämnden godkänt förslaget på planprogrammet skickas den ut på samråd till de som berörs så att de får möjlighet att påverka innan något beslut tas av kommunen. Därefter kan de berörda skicka in synpunkter, vilka sammanfattas och utvärderas i en samrådsredogörelse, som se-dan används i det fortsatta arbetet. (Ängelholm 2009); (Boverket 2002, s.22)

Ett planprogram behövs inte om detaljplanen stämmer överens med översiktsplanen. Detaljplanen tas då fram med enkelt förfarande. Detta gör att planprocessen för detaljplaner som är av mindre betydelse kan genomföras snabbare. (Boverket 2002, s.22)

Miljökonsekvensbeskrivning

För detaljplaner som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsa eller på hushållningen med mark krävs det dessutom att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) görs. Dock bör endast ett fåtal av alla detaljplaner som tas fram varje år leda till särskilt omfattande miljöpåverkan. I miljökonsekvens-beskrivningen identifieras och beskrivs de effekterna (positiva och negativa) på miljön av föreslaget byggprojekt. Dess syfte är att få fram ett beslutsunderlag för att kunna avgöra om projektet kan tillå-tas eller inte. MKB kan således sägas vara både en process och ett dokument. Normalt så redovisar miljökonsekvensbeskrivningen vilka åtgärder som kan genomföras för att minska risker och negativa konsekvenser. (Boverket 2002, s.22); (MKB-centrum 2010)

3.2.4.3 Planskedet

Efter att ett program upprättats så arbetar kommunen fram ett första detaljplaneförslag. Efter att planförslaget godtagits så skickas den ut på samråd till olika intressenter. Kommunen skall samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och ev. andra kommuner som berörs av förslaget. Utöver dessa så skall även berörda fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och enskil-da i övrigt som har väsentligt intresse av förslaget bjuenskil-das in till samrådet. Syftet är främst att i ett

tidigt skede få ett brett beslutsunderlag med de berördas erfarenheter och synpunkter. (Boverket 2002, s.23)

Vid samrådet är det viktigt att motivet till planförslaget och dess följder tydligt framkommer, samt eventuella alternativa lösningar. Samrådet anordnas vanligtvis som ett möte där planarkitekten sammanställer synpunkter och kommentarer i en samrådsredogörelse. Alla synpunkter skall vara skriftliga eftersom endast skriftliga synpunkter kan ligga till grund för att ha rätt att överklaga efter att planen antagits, ifall synpunkterna inte skulle blivit tillgodosedda. Samrådsredogörelsen skall för-utom förslag och synpunkter från intressenterna även innehålla kommunens motiverade ställnings-tagande till dessa. (Boverket 2002, s.24-26)

3.2.4.4 Utställningsskedet

Eventuellt görs ändringar i detaljplaneförslaget utifrån de inkomna förslagen från samrådet. Kommu-nen ställer sedan ut plaKommu-nen för granskning i minst tre veckor innan den antas. Ett färdigt förslag skall innehålla:

 Program

 Miljökonsekvensbeskrivning (om sådan finns)

 Grundkarta

 Fastighetsförteckning

 Plankarta med bestämmelser

 Planbeskrivning

 Genomförandebeskrivning

 Samrådsredogörelse

 Illustrationer

Kungörelse om utställningen annonseras i lokaltidningar och i kommunens anslagstavla samt hemsi-da. Underrättelse om kungörelsens innehåll skall snarast (och senast samma dag den anslås) skickas till berörda intressenter. Synpunkter på förslaget kan lämnas till kommunen under utställningstiden.

Även här ska synpunkterna vara skriftliga för att kunna ge rätt att överklaga kommunens antagande-beslut, dock behöver inte skriftliga synpunkter som kommunen mottagit i samrådet upprepas under utställningstiden. (Ängelholm 2009); (Boverket 2002, s.27-30)

Efter att utställningstiden löpt ut sammanställer kommunen de synpunkter som kommit in och redo-visar sedan sina förslag tillsammans med dess grunder i ett utlåtande. (Luleå 2010)

3.2.4.5 Antagandet

Efter att byggnadsnämnden godkänt detaljplaneförslaget antas det av kommunfullmäktige. Ifall de-taljplanen är av mindre intresse från allmän synpunkt så kan kommunfullmäktige överlåta den rätten till byggnadsnämnden som då kan anta planen direkt.

När planen antagits ska beslut med tillhörande protokoll anslås på kommunens anslagstavla. Sakäga-re och intSakäga-ressenter med skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda skall meddelas om beslu-tet senast dagen efter. Även protokollsutdrag med beslubeslu-tet och besvärshänvisning skickas till dessa, som anger hur överklagande ska ske, inom vilken tid och vart överklagandet ska sändas. Tiden för att överklaga är tre veckor från den dag det justerade protokollet anslagits. (Boverket 2002, s.31-32);

(Luleå 2010)

3.2.4.6 Prövning och laga kraft

Ifall länsstyrelsen inte väljer att överpröva detaljplanen och ingen överklagar den inom överklagande-tiden (vilket är tre veckor efter antagande) så vinner planen laga kraft och blir en juridisk gällande handling.

Om fallet skulle vara så att länsstyrelsen beslutar att överpröva planbeslutet eller att det kommit in överklagande så verkställs inte beslutet om detaljplanen förrän frågorna är avgjorda. Överklagan görs till regeringen vars beslut vinner laga kraft omedelbart. (Boverket 2002, s.35)