Metalldetektorn kommer nog att fortsätta, för att använda Peter Vang Petersens ord, "att fung-era som en veritabel vitamininjektion för dansk arkeologi" (Petersen 1994). I Sverige är ut-vecklingen mer osäker. En bättre detektor-kompetens hos arkeologer och en stön-e insikt om dess potential hos antikvariska myndighe-ter kan leda till ett mer professionellt utnytt-jande av redskapet. I Sverige har vi nu den fördelen att vi kan ta del av de erfarenheter man har fått i Danmark och på ett kontrollerat sätt utveckla metalldetektering inom det arkeolo-giska arbetet. Fältarbete, dokumentation och konservering kan samplaneras. Metalldetek-tering bör alltså på ett mer samordnat sätt ingå i det antikvariska arbetet, och på så sätt ha möj-ligheter att även bli en "vitamininjektion:' för svensk arkeologi.
Det vore önskvärt med mer riktade insatser på matjordsarkeologin från antikvariskt håll, då fyndmaterialet vid fortsatt kringplöjning allt-mer förlorar i arkeologiskt informationsvärde och att materialet ute i åkrarna är under accele-rerande destruktion. Metalldetektering borde ingå som ett självklart moment vid många exploateringsgrävningar innan matjorden bort-schaktas. Dagens "rationella" jordbruk hotar också att beröra "orörda" eventuellt underlig-gande stratigrafier och anläggningar. Tunga jordbruksmaskiner, konstgödsling, begränsad humusbildning och nerbrytning av organiskt material i kulturlagren gör att åkrarna idag sjun-ker ihop eller kompakteras. Iakttagelser vid de arkeologiska utgrävningarna på Uppåkra visar på att en försänkning av markytan på ungefär 20 cm. har skett sedan 1930-talet, det mesta av detta troligtvis under de senaste decennierna (Larsson 1998:106 f.). Mycket nyupplöjt fynd-material ligger följaktligen oskyddat i åkrarna.
För att bättre kunna tolka detektorfynden från Uppåkra handlar det om att så långt som möjligt förstå deras existens. En grundläggande
METALLDETEKTERING OCH UPPÅKRA 55
fråga är hur mycket i spridnings bilden som beror på depositionella respektive postdepositionella processer. När det gäller de postdepositionella processer som ägt rum på Uppåkra kan den kulturgeografiska forskning som Mats Ridder-sporre utför ligga till grund för en förståelse. Till exempel kan man jämföra de kulturgeografiska kartorna med spridningskartorna för fynden och se om det finns mönster i detektor-fynden som kan bero på kulturhistoriska faktorer.
Det finns flera sätt att på, i och under matjordsskiktet försöka komma åt information som kan leda till en bättre tolkning. En mikro-topografisk ytkartering kan korreleras till fynd-spridningen för att se om fyndsamrnansättningar eller koncentrationer sammanfaller med topo-grafiska avvikelser. När det gäller i matjorden liggande information kan möjligen en noggran-nare fosfatanalys av Uppåkra vara ett menings-fullt bidrag. Vidare skulle ett system av prov rutor, där matjorden vattensållas, ge ett fyndmaterial med en kompletterande information som nog skulle vara det viktigaste bidraget till tolkningen av metallfynden. Arkeologiska utgrävningar, av under matjordsskiktet existerande kulturlager, kan ge bidrag till att förstå i vilket ekonomiskt, socialt och religiöst sammanhang detektorfynden skall tolkas. Utgrävningsytorna kan lokaliseras till platser som i fyndspridning eller fynd-sammansättning anses vara intressanta. Kartor med resultaten från utförd magnetisk suscepti-bilitetsmätning på Uppåkra kan också mer ingå-ende jämföras med metallfyndens spridning och sammansättning.
Den största arbetsinsatsen vad gäller metall-föremålen på Uppåkra kommer givetvis att vara en fortsatt metalldetektering av fornlämningen.
Om nu erfarenheter visar att det tar omkring 10 år att med detektor "tömma" ett matjordsskikt på metallfynd så har vi på Uppåkra tidsmässigt genomfört en tredjedel av arbetet. Viktigt är också att få jämförande detektormaterial till Uppåkramaterialet. Inte minst bör det göras detekteringsinsatser på exempelvis agrara bosättningar och kustboplatser lokalt och region-alt. Resultaten av dessa skulle bidra till förståel-sen av Uppåkras funktion i regionen.
Referenser
Allen, M. J. 1991. Analysing the Land cape. Scho-field, A. J. (red.). lnterpreting Artefac/ &atters.
Contributions to Ploughzone Archaeology. Oxbow Monograph 4.
Ammerman, A. J. 1985. Ploughzone experiments in Calabria, Italy. Jouma/ of Field Archaeology 12.
Arrhenius, 0. 1934. FosfaLhalten i skinska jordar.
Sveriges Geologiska Undersökning Ärsbok 28:3. Stockholm.
Axboe, M. 1992. Arkceologiske udgravninger i Dan-mark 1991. Det Arka:ologiske Na:vn. K!llbenhavn. Clark, R. H. & Schofield, A. J. 1991. By Experiment and Calibration: an Integrated Approach to Arch-aeology of the Ploughsoil. Schofield, A. J. (red.).
Interpreting Artefact Scatters. Contributions to Plo11ghza11e Archaeology. Oxbow Monograph 4.
Crowther, D. R. J 981. Meta! Detectors at Maxey.
C11rre111 Archaeology 77.
Dobin 011, C. & Deni on. S. 1995. Metat de1ecti11g and arclraeology in E11gla11d. English Hcritage and the Council for Brili h Archaeology. York.
Fischer, C. 1983. Den har fan den skabt. Skalk 1983: 1.
Gr!llnnegaard, T. 1997. Yngre jernalders central-pladser - infaldsvinkler til et helhedsbillede.
Hovedfagsspeciale, K!llbenhavn (opubl.).
Gustafson, B. 1999. Amatörerna som slår proffsen . Svenska arkeologer har länge arbetat med amatö·
rer från Bornholm. Populär Arkeologi 1999: 1.
Helgesson, B. 1998. Rapport Uppåkra 1998:1. Semi-narieuppgift ARK 341. Arkeologiska institutionen, Lunds Universitet. Lund.
Hårdh, B. 1998. Preliminära notiser kring detektor·
fynden från Uppåkra. Larsson, L. & Hårdh, B.
(red.). Centrala Platser · Centrala Frågor. Sam·
hällsstrukturen under järnåldern. Acta Archaeo-logica Lundensia 8:28. Lund.
Jensen, S. 1987. Pl!lljearka:ologi. Arkceologiske udgravninger i Danmark 1986.
Jensen, S. & Watt, M. 1993. Handelscentre og centralpladser. Hvass, S. & Storgaard, B. (red.). Da klinger i muld ... 25 års arkceologi i Danmark.
Aarhus.
Jonsson, K. & Östergren, M. 1988. Bote i Alskog sn-Skattfynd, boplats, metod och källkritik. Gotländskt Arkiv 1988.
J!llrgensen, L. & Pedersen, L. 1996. Vikinger ved Ti ss;. Gamle og nye fund fra e1 handels- og håndvrerkscenter. Nationalmuseets Arbejdsmark 1996.
J0rgensen, L. 1998. En storgård fra vikingetid ved Tiss0, Sjrelland - en foreli,1big prresentation. Lars-son, L. & Hårdh, B. (red.). Centrala Platser -Centrala Frågor. Samhällsstrukturen under järn-åldern. Acta Archaeologica Lundensia 8:28. Lund.
_ 1999. Fra nutidens pl(lljelag til jernalderens sam-fund - stormrend og håndvrerkere i Gudme. Jansen H.M. (red.). ÅRBOG 1998forSvendborg & Omegns Museum. Museumsforeningen, Svendborg 1999.
Kelly, E, P. 1993. Treasure-hunting in Ireland - its rise and fall. Antiquity 67:255.
Kromann, A. & Watt, M. 1984. Skattefundet fra Sm0renge. En nedgravet skat fra folkevandrings-tid på Bornholm. Nationalmuseets Arbejdsmark 1984.
Lambrick, G. 1980. Effects of modem cultivation equipment on archaeological sites. Hinchliffe, J.
& Schadla Hall, R, T. (red.). The past under the
plough. Occasional Papers 3. Department of the Environment. Archaeology Reports.
Larsson, L. 1997. Barrapport över Uppåkra. Till Länsstyrelsen, Skåne län, 970131.
- 1998. Gjort och ogjort i Uppåkra. Larsson, L. &
Hårdh, B. (red.). Centrala Platser - Centrala Frå-gor. Samhällsstrukturen under järnåldern. Acta Archaeologica Lundensia 8:28. Lund.
Larsson, S. 1993. Lunda-arkeologin i ljuset av erfa-renheterna från de senaste utgrävningarna. META 93:3-4.
Liebgott, N-K. 1988. Metaldetektorer og middel-alderens fromhedsliv. Festskrift til Olaf Olsen på 60-års dagen den 7. juni 1988. Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab. Viborg.
Lindell, M. 1999. Arkeologisk undersökning. Uppåkra 98:2. Fornlämning 5, Uppåkra 1:2, Uppåkra socken, Skåne. Arkeologiska institutionen, Lunds Universitet. Lund.
Michaelsen, K.K. 1999 .... men Vorherre hjalp til.
Jansen H.M. (red.). ÅRBOG 1998 for Svendborg
& Omegns Museum. Museumsforeningen,
Svend-borg 1999.
Nielsen, K. H. & Petersen, P. V. 1993. Detektorfund.
Hvass, S. & Storgaard, B. (red.). Da klinger i muld ... 25 års arkreologi i Danmark. Aarhus.
Olsen, 0. 1984. Danefre idag. Nationalmuseets Arbejdsmark 1984.
Olsson, A. 1995. Relationen mellan stratigrafi och fynd, eller på spaning efter nå 't som flytt.
D-upp-sats i medeltidsarkeologi, Lunds Universitet. Lund.
Petersen, P. V. 1985. Gudme I - hidtidige under-s0gelser. Thrane, H. (reds.). Gudme Problemer:
beretning fra et bebyggelsearkreologisk symposium på Hollufgård afholdt den 24-25 oktober 1984.
Skrifter fra Historisk Institut, Odense Universitet 33. Odense.
- 1991. Nye fund af metalsager fra yngre germansk jernalder. Detektorfund og danefre fra perioden 1966-88. Mortensen, P. & Rasmussen, B. M. (red.), Hpvdingesamfund og Kongemagt. Fra Stamme til Stat i Danmark 2. Jysk Arkreologisk Selskabs Skrif-ter XXII:2. H0jbjerg.
- 1994. Metalldetektorn: Vitamininjektion eller djä-vulens påfund?. Populär Arkeologi 1994:3.
Poulsen, P. 1984. Tissi,1 1978-83. Arkreologi og geofysiskesporingsmetoder. Working Papers 14.
Nationalmuseet.
Rick, J. W. 1976. Downslope movement and archaeo-logical intra-site spatial analysis. American Anti-quity 41.
Riddersporre, M. 1996. Uppåkra - en diskussion med utgångspunkt i de äldsta lantmäterikartorna. META 1996:3.
Schiffer, M. B. 1976. Behavioural Archaeology.
Academic Press. New York.
Sjöström, A. & Pihl, H. 1993. Arkeologi från ytan.
Delrapport inom projektet: Det dolda kulturland-skapet (opubl.).
Stjernquist, B. 1996. Uppåkra, a Central Place in Skåne during the Iron Age. Lund Archaeological Review 1995.
Tornbjerg, S. Å. 1998. Toftegård- en fundrig gård fra sen jernalder og vikingetid. Larsson, L. & Hårdh, B. (red.). Centrala Platser- Centrala Frågor. Sam-hällsstrukturen under järnåldern. Acta Archaeo-logica Lundensia 8:28. Lund.
Watt, M. 1997. Overfladerecognoscering af jern-alderbopladser. Nogle kildekritiske betragtninger omkring samarbejdet mellem arkreologer og detektoramat0rer. Callmer, J. & Rosengren, E. (red.), " ... gick Grendel att söka det höga huset ... ".
Arkeologiska källor till aristokratiska miljöer i Skandinavien under yngre järnålder. Hallands länsmuseers skriftserie 9. Halmstad.
- 1998. Bopladser med bevarede kulturlag og deres betydning for studiet af bosrettelsem0nstre og centerdannelser i jernalderen. Eksempler og erfaringer fra Bornholm. Larsson, L. & Hårdh, B.
(red.). Centrala Platser - Centrala Frågor. Sam-hällsstrukturen under järnåldern. Acta Archaeo-logica Lundensia 8:28. Lund.
- 1999. Detektorfund fra bornholmske bopladser med kulturlag. Reprresentativitet og metode. Henriksen,
METALLDETEKTERING OCH UPPÅKRA 57
M. B. (red.). Detektorfund- hvad skal vi med dem?
Dokumentation og registrering af bopladser med detektorfund fra jemalder og middelalder. Rap-port fra bebygelsehistorisk seminar på Hollufgård 26-10-1998. Skrifter fra Odense Bys Museer vol:5 1999. Odense (i tryck).
Wood, W. R. & Johnson, D. L. 1978. A survey of disturbance processes in archaeological site for-mation. Advances in Archaeological Method and Theory. 1.
Yorston, R. M. & Gaffney, V. L. & Reynolds, P. J.
1990. Simulation of Artefact movement due to cultivation. Journal of Archaeological Science 17: 1, januari 1990.
Östergren, M. 1985. Metalldetektorn i praktiskt bruk.
Gotländskt Arkiv 1985.
- 1986. Silverskatter och boningshus. Skattfynd-projektet 1. En studie av gården Gannarve i Hall sn, Gotland. Riksantikvarieämbetets Gotlandsunder-sökningar/RAGU Arkeologiska Skrifter 1986: 1.
- 1989. Mellan stengrund och stenhus. Gotlands vi-kingatida silverskatter som boplats indikation. The-ses and papers in archaeology 2. Visby.
Fynden i centrum, s. 59-65.