Hur kan man då lägga upp ett boksamtal kring homosexualitet med utgångspunkt från de bilderböcker jag analyserat i den här uppsatsen? Jag är medveten om att säkerligen finns många olika boksamtalsformer att utgå ifrån och den jag väljer behöver inte vara den bästa att utgå ifrån. Ett förslag på en annan författare som skriver om boksamtal är Aidan Chambers i sin bok Böcker inom och omkring oss (2014) där han ger förslag på hur man kan leda
boksamtal och hjälpa andra utvecklas som läsare. Men i denna uppsats kommer jag utgå ifrån Agneta Edwards boksamtalsform. Edwards går i sin bok Boksamtal med bilderböcker (2017) igenom hur man kan ha boksamtal och hur man kan lägga upp det. För att förstå principen har jag läst igenom de boksamtal som hon haft utifrån boken Jag rymmer! (Edwards, s. 74-83), men även läst igenom hennes exempelfrågor och de olika kategorierna av frågor hon har (Edwards, 2017, s. 42-44). Hon börjar sina samtal med en förförståelse av boken vilket sker genom att tillsammans med barnen diskutera fram och baksida på omslaget och diskutera titeln (Edwards, s. 74). Edwards (2017, s. 75) nämner att hon då tar upp frågor som vilken känsla boken ger, hur man kan beskriva bilderna och vad man tror den kommer handla om. Dessa är mer allmänna frågor och mer specifika frågor för boken man har kan med ställas. Tittar vi på Prinsessan som inte tyckte om prinsar kan vi börja med de allmänna frågorna och även lägga till frågor som: Vart tror ni de är någonstans? Varför tror ni prinsessan gäspar? Vad tror ni dom gör på bilden? Vad tror ni det kan betyda att hon inte tycker om prinsar? Tittar vi istället på Prinsen & Pojken kan vi även där börja med de allmänna frågorna, men lägga till: Vad tror ni pojken och prinsen gör? Varför tror ni de tittar på varandra? Vad är en hjärtevän tror ni? Varför tror ni pojken är där nere på bilden och prinsen där uppe?
Efter att ha diskuterat framsidan förespråkar Edwards (2017, s. 75) att man sammanfattar gruppens tankar för att sedan läsa boken en första gång. Efter det ställs någon/några av
grundfrågorna som Edwards tar upp på sidan 42 (Edwards, 2017, s.42). Grundfrågorna är som nämnts under rubriken Samtalets viktiga roll frågor som ger en mjukstart in i boksamtalet. De handlar mer om vad man gillade och inte. Utifrån de sex exempelfrågor som Edwards (2017, s. 42) nämner har jag valt ut fyra som passar till båda böcker jag analyserat, dessa är:
Var det något särskilt du gillade i boken? Var det någon bild du gillade extra mycket?
Var det något du tyckte var konstigt, eller inte förstod?
Var det något särskilt i boken som du vill prata mer om? (Edwards, 2017, s. 42)
Efter dessa grundfrågor menar Edwards (2017, s. 76) att man först ska sammanfatta samtalet för att sedan gå vidare med en andra läsning som kommer ske uppslag för uppslag. Då kan man ställa frågor för varje uppslag och kanske lösa frågor man tidigare undrat över (Edwards, 2017, s. 76). Edwards förespråkar att man vid varje nytt uppslag diskuterar bilderna och ställer några frågor innan man läser och om inte barnen ser något kan man själv dra uppmärksamheten dit genom en undrande fråga (Edwards,
2017, s. 76-77). Eftersom mitt huvudsyfte i den här uppsatsen är analysen och
boksamtalet mer är ett sätt att påvisa hur det kan användas i pedagogiskt syfte kommer jag inte gå igenom uppslag för uppslag vilka frågor som kan ställas utan jag kommer gå igenom två uppslag från varje bok för att ge exempel.
Till båda böckerna kommer frågor som rör karaktärerna och handlingen att ställas. Dessa är två kategorier under specialfrågorna som Edwards (2017, s. 43-44) nämner. Jag har valt dessa kategorier därför att det är specifikt homosexualitet som vi vill diskutera genom boksamtalet och det är personerna och handlingen som då blir mest relevanta. Till båda böckerna tänker jag att man kan ställa frågorna om vem i
berättelsen som de tyckte var viktigast och om de har varit med om något liknande som hände i boken. För att gå in mer specifikt på ett uppslag så har jag valt uppslag tre i
Prinsessan som inte tyckte om prinsar där prinsessan tar emot prinsarna som kommer
nära ifrån med låtsashanden på pinne. Till detta uppslag kan vi ställa frågor som: Varför tror ni prinsessan har en låtsashand? Hur känner sig prinsessan tror ni? Hur skulle du ha gjort om du var prinsessan? På uppslag elva ser vi istället kungen som hoppar på
handen och brevet han skriver till fen. Här kan vi ställa frågor som: Varför tror ni kungen är arg? Varför tror han att fen kan hjälpa tror ni? Har ni varit sådär riktigt arga någon gång? Tittar vi sedan i Prinsen & Pojken har jag valt uppslag tre. Vi ser prinsen som tar emot alla flickor från staden och kungen och drottningen står bredvid. Här kan vi ställa frågor som: Hur tror ni prinsen känner sig? Hur tror ni prinsens föräldrar känner sig? Vad skulle ni ha gjort om ni var prinsen/prinsens föräldrar? På uppslag fyra ser vi sedan prinsen skriva brev till fen. Då kan vi ställa frågor som: Varför tror ni inte prinsen vågar berätta för sina föräldrar att han vill ha en pojke som hjärtevän? Har ni varit rädda för att berätta något för era föräldrar någon gång?
Mer allmänna frågor till båda böckerna kan vara att diskutera hur det är att vara kär och om någon av barnen har varit det. Sedan kan man också ställa frågor om man får tycka om vem man vill, om de tyckte att de gjorde rätt val och hur de tror att de alla kände i slutet sen. Blev de lyckliga? Ser de glada ut om vi jämför med tidigare? Tycker ni det blev bra i slutet? Edwards sätt att lägga upp ett boksamtal anser jag är väldigt givande då det gör att eleverna verkligen får leva sig in i någon annans situation för att sedan jämföra med hur de själva hade tänkt. Exempelvis de två frågorna till uppslag fyra i Prinsen & Pojken som gör att eleverna får fundera på hur prinsen kände för att sedan fundera på om de själva någonsin känt så. Genom
boksamtal som detta får eleverna träna på att sätta sig in i någon annans perspektiv som Edwards (2017, s. 9) och Nikolajeva (2017, s. 211-212) förespråkar. Att arbeta med
boksamtal kan kopplas till läroplanen (Skolverket, 2019, s. 257) då eleverna ska få förståelse för omvärlden och även det läroplanen (Skolverket, 2019, s. 257) uttrycker krig att eleverna ska ta ansvar för sitt språkbruk. Genom att samtala om homosexualitet kan vi hoppas på att skapa en förståelse och en medvetenhet kring hur man uttalar sig och agerar och att det kan få konsekvenser.
Referenser
Alice Briére-Haquet. (2020, 10 mars). I Wikipedia. Hämtad 2020-06-04, från
https://fr.wikipedia.org/wiki/Alice_Bri%C3%A8re-Haquet
Babelio. (u.å). Lionel Larcheveque. Hämtad 2020-04-02, från https://www.babelio.com/auteur/Lionel-Larcheveque/90256
Beischer, P. (2011). Homoadaption i Bamse. Hur skildras homosexualitet och homoadaption i
serietidningen ”Bamse” och var placerar sig resultatet mot en kort jämförelse av homohistoria, samhälle och genus? (Studentuppsats). Gotland: Institution för Historia,
Högskolan på Gotland. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:491605/FULLTEXT01.pdf
Briëre-Haquet, A. & Larcheveque, L. (2015). Prinsessan som inte tyckte om prinsar. (Stedman, H, övers.). Bromma: Opal AB. (Originalarbete publicerat 2010).
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker. Edwards, A. (2017). Boksamtal med bilderböcker. Stockholm: Natur och Kultur. Fearon, I. & Fearon, R. (2013). Prinsen & Pojken. Vombat förlag.
Hardie, A., & Bowers, W. (2012). The Gay Word in a Junior Classroom. The Clearing House,
85(2), 61-64. doi: 10.1080/00098655.2011.614290.
Haettner Aurelius, E. (2002). Litteratur och idéer. I Bergsten, S. (Red), Litteraturvetenskap –
en inledning (s. 33–50). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, A. & Leo, S. (2015). Regnbågsfamiljer i bilderböcker. En text- och bildanalys om
hur homosexuella föräldrar skildras i fyra bilderböcker. (Studentuppsats). Kalmar/Växjö:
Svenska, Linnéauniversitetet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:898258/FULLTEXT01.pdf
Kjersén Edman, L. (2002). Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Kåreland, L. (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur och Kultur.
Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur AB.
Leent, L. (2017). Supporting school teachers: primary teachers´conceptions of their responses to diverse sexualities. Sex Education, 17(4), 440-453. doi: 10.1080/14681811.2017.1303369. Nationalencyklopedin [NE]. (u.å). Motiv. Hämtad 2020-04-23. Tillgänglig: https://www-ne- se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/motiv
Nikolajeva, M. (2017). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur AB.
Norrhem, S., Rydström, J. & Winkvist, H. (2008). Undantagsmänniskor: en svensk HBT-
historia. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
OLIKA. (u.å a). Om OLIKA. Hämtad 2020-04-01, från https://www.olika.nu/om-olika/
OLIKA. (u.å b). PRIDE. Hämtad 2020-04-01, från https://www.olika.nu/produkt-
kategori/pride/
Rhedin, U. (2001). Bilderboken på väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad
2019. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Svenska Akademiens ordlista. (2015). Bilderbok. Tillgänglig:
https://svenska.se/saol/?id=0254134&pz=7
Svenska Akademiens ordlista. (2015). Homosexualitet. Tillgänglig:
Svenska Akademiens ordlista. (2015). Heterosexualitet. Tillgänglig:
https://svenska.se/saol/?hv=lnr32859
Svensk ordbok. (2009). Bilderbok. Tillgänglig: https://svenska.se/so/?id=04705&pz=7
Svensk ordbok. (2009). Hjärtevän. Tillgänglig: https://svenska.se/so/?id=20197&pz=7
Svensk ordbok. (2009). Homofobi. Tillgänglig: https://svenska.se/so/?id=20285&pz=7
Vombat förlag. (u.å). Prinsen och Pojken. Hämtad 2020-04-02, från http://www.vombatforlag.se/press/prinsen-och-pojken/
Wolf, L, V. (1989). The Gay Family in Literature for Young People. Children´s Litterature in Education, 20 (1), 51-58). doi: 10.1007/BF01128040.
Young, A, C. (2019). Interrogating the Lack of Diversity in Award-Winning LGBTQ- Inclusive Picturebooks. Theory Into Practice, 58 (1), 61-70. doi: