• No results found

5. Diskussion

5.4 Didaktiska implikationer

Vi hoppas, med vår studie, tydliggöra för verksamma pedagoger, studenter samt föräldrar hur viktigt det är att elever får möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga på olika sätt. Eftersom alla elever lär olika, borde det också vara självklart att eleven får möjlighet att träna på olika sätt förstå matematiken. Det ska också framgå tydligt för eleverna att det inte är fel att plocka med laborativa material för att förstå multiplikationstabellen. För att göra detta måste ett grundläggande arbete ligga hos läraren där individers olikheter förs fram för klassen. Det matematiska ämnet är stort och innehåller många olika moment, vilket gör att

uppfinningsrikedomen hos läraren kan vara väldigt stor. Att se elevernas olikheter och arbeta för deras skull är att anpassa undervisningen. Att anpassa undervisningen handlar om att variera undervisningssätten så att Alex och Kims förmågor kommer fram och att de får

utvecklas utifrån deras förförståelse. Med vår kvalitativa intervjustudie hoppas vi även har lett till nya tankar och idéer hos de lärare som utgör grunden för vår studie, alltså de som har intervjuats. Vi hoppas att genom en varierad matematikundervisning själva få se de positiva effekter som variation ger när vi själva står inför en klass som lärare.

44

Referenser

Berggren, Peter & Lindroth, Maria (2011): Laborativ matematik för varierad undervisning. Uppsala: JL Utbildning.

Bjerneby Häll, Maria (2006) Allt har förändrats och allt är sig likt: en longitudinell studie av

argument för grundskolans matematikundervisning. Linköpings universitet.

Björklund, Camilla (2007): Hållpunkter för lärande – små barns möten med matematik. Åbo: Åbo Akademins förlag.

Björklund, Camilla (2008/2012): Bland bollar och klossar. Lund: Studentlitteratur. Björklund Boistrup, Lisa (2013): Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers

engagemang och lärande. Stockholm: Liber.

Bruhn, Mariha (2009): Alla lär vi olika! Lärares beskrivningar om varför

matematikundervisningen bör varieras och hur de går tillväga för att göra det. Högskolan

i Borås institutionen för pedagogik.

Brändström, Anna (2005): Differentiated Tasks in Mathematics Textbooks. An analysis of the

levels of difficulty. Luleå: Luleå University of Technology Department of Mathematics.

Boaler, Jo (2011): Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber.

Clarke, Doug & Clarke, Barbara (2011): Hur arbetar duktiga lärare? I Nämnaren Tema 8:

Matematik – ett grundämne.

Cooney, Thomas J (2007): Många sätt att se på matematik och undervisning. I Boesen, Jesper; Emmanuelsson, Göran; Wallby, Anders & Wallby, Karin, red: Lära och undervisa

matematik – internationella perspektiv s.259-274. Göteborg: NCM.

Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2004): Varför ska barn inte märka att de lär sig matematik? Nämnaren 31(3), 2-5.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert red. (2009): Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Grevholm, Barbro (red) (2012): Lära och undervisa i matematik från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts.

Hagland, Kerstin; Hedrén, Rolf & Taflin, Eva (2005): Rika matematiska problem –

inspiration till variation. Stockholm: Liber.

Heiberg Solem, Ida; Alseth, Bjørnar & Nordberg, Gunnar (2011): Tal och tanke –

matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Monica (2006): Teaching Mathematics with Textbooks. A Classroom and

Curricular Perspective. Luleå: Luleå University of Technology Department of

Mathematics.

Karlsson, Tanja (2010): Varierad matematikundervisning: ”för att vi lär oss på olika sätt” -

En kvalitativ studie utav sex pedagoger som undervisar i år 4-6. Linköpings universitet.

Kilborn, Wiggo (1981/1982) Att individualisera är inte att organisera. Göteborg: Nämnaren 2 s 19-23.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009): Dyskalkyli finns det? Aktuell forskning om

svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Löwing, Madeleine (2004): Matematikundervisningens konkreta gestaltning – en studie av

kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta

45 McIntosh, Alistair (2008): Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: NCM, Göteborgs

universitet.

Persson, Elisabeth (2009): Det kommer med tiden: från lärarstudent till matematiklärare. Stockholms universitet.

Pettersson, Eva (2011): Studiesituationen för elever med särskilda matematiska

förmågor. Växjö: Linnaeus University, Dissertations No 48/2011.

Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008): Att skapa betingelser för och att följa små barns lärande. I Ingrid Pramling Samuelsson & Niklas Pramling, red: Didaktiska

studier från förskola och skola s. 7-18. Malmö: Gleerup.

Ramani, Geetha B. & Siegler, Robert S. (2008): Promoting broad and stable improvements in low-income children´s numerical knowledge through playing number board games. Child

Develompment, 79(4), 375-394.

Riesbeck, Eva (2008): På tal om matematik. Matematiken, vardagen och den

matematikdidaktiska diskursen. Linköping: Institutionen för Beteendevetenskap och

lärande Linköpings universitet.

Rystedt, Eva och Trygg, Lena (2005): Matematikverkstad - en handledning för att bygga,

använda och utveckla matematikverkstäder Göteborg: NCM.

Seo, Kyoung-Hyo & Ginsburg, Herbert (2004): What is developmentally appropriate in early childhood mathematics education? Lessons from new research. I Clements & J. Sarama (red), Engaging young children in mathematics Standards for early mathematics education (s 91-104). Mahwah: Erlbaum.

Skolinspektionen (2009): Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och

ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning rapport 2009:5. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2003): Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära – med fokus

på matematik. Skolverkets rapport 221. Stockholm: Skolverket.

Stedøy, Ingvill M (2007): Hur blir man en duktig matematiklärare?. I Boesen, Jesper; Emmanuelsson, Göran; Wallby, Anders & Wallby, Karin, red: Lära och undervisa

matematik – internationella perspektiv s.241-257. Göteborg: NCM.

Stevenson, H.W. & Stigler, J.W. (1992): The learning gap. Why our schools are failing and

what we can learn from Japanese and Chinese education. New York: Touchstone.

Säljö, Roger (2010): Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt. Taflin, Eva (2007): Matematikproblem i skolan – för att skapa tillfällen till läranden. Umeå:

Umeå Universitet.

Vetenskapsrådet (2007): Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Watson, Anne (2007): The Nature of Participation Afforded by Tasks, Questions and Prompts in Mathematics Classrooms. Research in Mathematics Education 9:1 , 111-126.

46

Bilaga 1; Intervjufrågor

Fet text beskriver att vi nu går in på nytt område, medan övrig svart text visar på huvudfrågor. Röd text markerar att det är en form av följdfrågor.

Intervjufrågor

Skulle du kunna berätta för mig hur din klass ser ut? (storlek, pojk- & flick-) Hur länge har du arbetat som lärare?

Hur mycket matematik har du i din lärarutbildning?

Hur skiljer sig dina undervisningsmetoder som du använder nu mot när du var nyutexaminerad?

Vad innebär matematikundervisning för dig? Hur arbetar du för att nå ”alla elever”?

Hur bemöter och motiverar du ”starka” elever? Hur bemöter och motiverar du ”svaga” elever?

Vi tänkte nu gå in på upplägget av lektionerna. Hur ser en vanlig lektion ut, strukturellt?

Hur använder du grupperingar i undervisningen? Vilka arbetssätt används i undervisningen? Hur motiverar du ditt val av arbetssätt?

Vad styr ditt upplägg och val av arbetssätt i undervisningen? (Praktiska, ekonomiska, resursmässiga eller lokalpraktiska)

Hur påverkar Lgr11 din planering och undervisning?

Hur påverkar åldern på eleverna valda arbetssätt och metoder?

I vilken mån får du hjälp/tillgång av andra i personalgruppen (ex. specialpedagoger, lärare eller andra resurspersoner) under matematikundervisningen och planeringen?

Av läst litteratur så är tallinjen viktig för att undvika utvecklandet av matematiksvårigheter. Vad använder du för arbetssätt/metoder för att utveckla tallinjen?

När vi har läst litteratur har begreppet varierad undervisning dykt upp. Vad får du för

tankar när du hör begreppet ”varierad undervisning”? Hur arbetar du med varierad undervisning?

Vilka för- och nackdelar ser du med ett varierat arbetssätt?

Ett sätt att skapa en varierad undervisning kan vara att byta miljö för undervisningen. Hur ser du på att använda andra miljöer än klassrummet i undervisningen?

47 Ett annat sätt att anpassa undervisningen efter eleverna är att använda laborativa material. Hur använder du dig utav laborativa material i din undervisning?

Vad har du märkt för positiva och negativa effekter vid användandet av laborativa material? På vilket sätt används matematikboken i din undervisning?

Hur motiverar du användandet av läromedel?

Vad tycker du att finns det för positiva effekter för eleverna att använda mattebok? Vad tycker du att finns det för negativa effekter för eleverna att använda mattebok?

Hur ser du på att man skulle kunna arbeta utifrån matematikboken mer praktiskt? (Ex. lyfta ut uppgifter i verkligheten)

Enlig Lgr11 är problemlösning en viktig del av undervisningen. Hur möter dina elever problemlösningar i undervisningen?

Nu går vi över till att prata om drömmar och framtid.

Låt oss säga att du skulle få planera undervisningen i matematik utan begränsningar (praktiska, lokalmässiga och ekonomiska), hur skulle din undervisning se ut? Vad skulle hjälpa dig att nå detta?

Vad av dina ”drömmar” skulle vara genomförbara idag, under rådande omständigheter? Hur ser du på din undervisning om 5 år?

48

Bilaga 2; Mejl till lärare och rektorer

Mail till lärare

Hej!

Vi läser sista terminen på lärarprogrammet på Örebro universitet. Just nu håller vi på med vårt examensarbete, C-uppsats, som berör ämnet matematikdidaktik. Vi avser att göra intervjuer med matematiklärare, med fokus på årskurs 2. Därför skulle vi vilja intervjua dig.

Intervjun kommer att handla om dig och din undervisning samt hur du ser på

matematikämnet. Intervjun beräknas ta 30-45 minuter och kommer att spelas in med ljud. Materialet kommer att användas, men varsamt i vårt arbete. Vi kommer att vara noga med att intervjun inte går att spåra varken till dig som lärare eller till din skola. Tidpunkten för

intervjun är upp till er, men vi vore tacksamma om den kunde ske under vecka 43, 44 eller 45. Vi vet att ni har höstlov vecka 44, så v.46 skulle också kunna fungera.

Vi vore tacksamma för svar så snart som möjligt, så arbetet kan komma igång.

Tack på förhand!

Sara Gustafsson, mailadress telefonnr.

Eric Ottosson, mailadress telefonnr.

Mail till rektorer

Hej!

Vi läser sista terminen på lärarprogrammet på Örebro universitet. Just nu håller vi på med vårt examensarbete, C-uppsats, som berör ämnet matematikdidaktik. Vi avser att göra intervjuer med matematiklärare, med fokus på årskurs 2. Just nu söker vi lärare som vi kan intervjua. Därför har vi valt att kontakta er om ni har någon lärare (matematik åk 2) som ni kan hjälpa oss att komma i kontakt med. Vårt intresse gäller en lärare.

Intervjun kommer att handla om lärarens undervisning samt hur synen på matematikämnet. Intervjun beräknas ta 30-45 minuter och kommer att spelas in med ljud. Materialet kommer att användas, men varsamt i vårt arbete. Vi kommer att vara noga med att intervjun inte går att spåra varken till läraren eller till din skola. Tidpunkten för intervjun är upp till er, men vi vore tacksamma om den kunde ske under vecka 43, 44 eller 45.

Vi vore tacksamma för svar så snart som möjligt, så kontakten med läraren kan ske så fort som möjligt.

Tack på förhand!

Eric Ottosson, mailadress telefonnr.

Related documents