Didaktiska konsekvenser & slutsatser - Arkitekter resonerar om barnet och förskolans fysisk

Denna studie har undersökt hur arkitekter resonerar om den fysiska miljön och hur de anser att den påverkar barnet, känslomässigt och psykologiskt, för att på så sätt få en större kunskap om vad som påverkar utformningen av förskolor.

I inledningen av uppsatsen, så beskrevs hur barnet inte alltid får möjlighet att vistas i en genomtänkt, inbjudande och estetiskt tilltalande förskolemiljö. Vad är resultatet av arkitekternas resonemang? Har barnet uppgraderats till första klassen medborgare och får barnet vistas i en genomtänkt, inbjudande och estetiskt tilltalande miljö, om den fysiska miljön kommer att utformas som resultatet beskriver?

Resultatet visar att de tillfrågade arkitekterna uttrycker en tydlig önskan om att miljön ska vara sådan att den på olika sätt stärker barnet. Resultatet visar att flertalet av de tillfrågade arkitekterna anser att miljöns utformning ska vara varierad och tillgänglig för att barnet ska ha valmöjlighet och känna sig inkluderade och välkomna. Resultatet visar även att de flesta av de svarande arkitekterna anser att barnet ska få vistas i en välbyggd och estetiskt tilltalande förskolemiljö, som får barnet att känna sig viktig och betydelsefull. På olika sätt visar resultatet av arkitekternas resonemang att de försöker se världen ur barnets perspektiv och vill utforma en fysisk miljö utifrån barns behov och intressen.

Resultatet i undersökningen, som visar de nio arkitekternas resonemang, får här ligga till grund för hur en tänkt förskola i morgondagens Sverige kan komma att utformas och hur den miljön kan tänkas påverka barnet känslomässigt och psykologiskt. Resultatet ger att konsekvensen för barnet är att utformningen av denna morgondagens förskola är god. Den fysiska miljön som kan tänkas utformas i förskolorna, leder till att barnets känslomässiga och psykologiska påverkan är positiv.

Då en fysisk förskolemiljö formas, som påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt på ett positivt sätt, så påverkas barnets utveckling positivt. Den tänkta formade fysiska förskolemiljön kan på så sätt vara en del i det som stödjer barnet i sin utveckling och i sitt formande av sitt jag. En god och

genomtänkt fysisk miljö på förskolan kan vara en del i stöttandet av utbildningens subjektifiernade funktion, den tredje delen i undervisningen som tidigare också beskrevs som person formation ^(Van Poeck & Östman, 2019, ss 59, 62-67; Biesta. 2011, ss 28, 78-95).

Kunskap har genom undersökningen skapats kring vad som påverkar utformningen av den fysiska miljön, genom arkitekternas resonemang om den fysiska miljöns påverkan på barnet. Det finns

emellertid andra aspekter som också kan påverka utformningen av en förskolemiljö. En sådan är aspekt är hur samarbetet mellan användarna och arkitekterna ser ut vid formandet av en ny förskola. Arkitekter och pedagoger är två yrkesgrupper som kan komplettera varandra i syftet att stärka barnet i sin

utveckling. Kennedy, krönikören som nämndes i inledningstexten beskriver att “När arkitektur, pedagogik och design bildar en helhet kan det skapa en stark känsla av välkomnande i de fysiska rummen”. Hon beskriver vidare att just i mötet mellan olika yrkesgrupper med olika erfarenheter och infallsvinklar kan en bra förskola formas. En god förutsättning för att miljön ska bli bra är att de som ska “bebo” är med i processen, då nya förskolor ska formas (Kennedy, 2011, sidnumrering saknas).

I utformandet av den fysiska förskolemiljön så behöver även användarna, de som ska bebo ^förskolan vara delaktiga. I resultatet framförs liknande tankar av arkitekterna. Resultatet visar att arkitekter anser att barn ska göras delaktiga och att miljön ska vara utformad som ett stöd för pedagogiken. Detta är frågor som ej har studerats i denna undersökning, men det är tankar som är mycket viktiga och relevanta för vad som påverkar utformningen av den fysiska miljön på förskolor och hur barnet påverkas. Kanske är samarbetet mellan arkitekter och pedagoger och barn på förskolan, något för fortsatta studier.

Med studiens resultat kan jag som barn, förälder och pedagog känna att förskolan anses som viktig. Jag kan känna att en skola för små barn är viktig.

8. Referenser

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1 uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm. Liber AB

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i Fokus nr 25. Myndigheten för skolutveckling.

http://www.skolhusgruppen.se/Homepage/Download-File/f/1002820/h/282b0c096834a1b67b3a2c65bfe 6bdaf/L%C3%A4rande%2Boch%2Bfysisk%2Bmilj%C3%B6

Bonnes, Mirilia & Gianfranco. Secchiaroli. (1995) Environmental psychology a psycho-social introduction. London: SAGE.

https://ebookcentral.proquest.com/lib/boras-ebooks/detail.action?docID=1023985.

Brandi-Hansen, Sissel (2015). Hverdagsliv i nybyggede og nyrenoverede daginstitutioner, ^Rapport, FOA, Köpenhamn. https://www.foa.dk/~/media/876C64AB8F564FCAA4D739C594FCE262.ashx Claesdotter, Annika (2005). Miljön sänder budskap. Förskolan,^{6, s 35.}

Christensen, Lars. Engdahl, Nina. Grääs, Carin & Haglund Lars. (2016 uppl. 4). Marknadsundersökning – en handbok. Studentlitteratur: Lund

de Jong, Marjanna (2010). Förskolans fysiska miljö. I Riddersporre, B., & S, Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur, ss 253-272.

Dimenäs, Jörgen (2008). Enkät som redskap. I I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.).

Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik^. Stockholm: Liber, ss. 83-97.

Egidius, Henry (2020). Psykologi. Natur & Kulturs Psykologilexikon. Psykologiguiden.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykologi [2020-06-02]

Egidius, Henry (2020). Emotion. Natur & Kulturs Psykologilexikon. Psykologiguiden.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=emotion [2020-06-02]

Eriksson-Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. DISS. Umeå. Umeå universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67667

Hjalmarsson, Maria. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, Annica. Hjalmarsson, Maria. Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss 157-165.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande; några perspekt^{iv. 1.}

uppl. Stockholm: Liber.

Johansson, Eva (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan.

Kunskapsöversikt. 2. uppl., Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2694 Kennedy, Birgitta (2011). Krönika: Modefluga eller rättighet. Förskolan, 2, sidnumrering saknas.

Kihlström, Sonja (2008). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.).

Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik^. Stockholm: Liber, ss. 47-57.

Kihlström, Sonja (2008). Uppsatsen - examensarbetet. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik^. Stockholm: Liber, ss. 227-242.

Kirkeby, Inge-Mette (2017). Skolens rum - begreber og fysisk materialitet: Om samspillet mellem pædagogik og arkitektur. I Suzanne de Laval (red.), Skolands nya rum: En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur. Klippan: Arkus Förlag, ss. 73-85.

Laike, Thorbjörn (2017) Skolans ljus - dagsljusets och belysningens inverkan på upplevelse och beteende.  I Suzanne de Laval (red.), Skolands nya rum: En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur.Klippan: Arkus Förlag, ss. 103-112.

Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Lindberg, Malin. Schaeffer, Jennie & Heikkilä, Mia (2018).Socially Innovative Reconstruction of Preschool Premises. European Public & Social Innovation Review, 3 (2), ss 1-13.

https://doi.org/10.31637/epsir.18-2.1

Lundahl, Gunilla (2008) Arkitekturen som MEDspelare. Pedagogiska magasinet, (1), ss. 47-51.

http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/pm-teman/2008-1.pdf

Lundahl, Gunilla (1995). Hus och rum för små barn. Stockholm. Arkus Läroplan för förskolan Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18 Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica.

Hjalmarsson, Maria. Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm:

Liber, ss.32-38.

Malmqvist, Johan (2012) Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.Stockholm: Liber, ss. 122-132.

Nationalencyklopedin (u.å.). Fysisk. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. Nationalencyklopedin,^fysisk.

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/fysisk [2020-06-02]

Nationalencyklopedin (u.å.). Miljö. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/miljö [2020-06-02]

Nordtømme, Solveig (2016) På vei mot en rom(s)lig pedagogikk – En fortolkende studie av barns lekeerfaringer med rom og materialitet, Doktorsavhandling: Fakultet for Humaniora og

utdanningsvitenskap Høgskolen i Sørøst-Norge Kongsberg http://hdl.handle.net/11250/2373513 Pramling Samuelsson, Ingrid, Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (red.) (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

Read, Merilyn A. & Upington, Deborah (2009). Young children's color preferences in the interior environment. Early Childhood Education Journal, 36(6), ss. 491-496.

https://doi.org/10.1007/s10643-009-0311-6

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, Annica.

Hjalmarsson, Maria. Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm:

Liber

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019-07-02). Fysisk miljö.

https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell /fysisk-miljo/

Studente, Sylvie, Seppala, Nina Nina & Sadowska, Noemi (2016). Facilitating creative thinking in the classroom : investigating the effects of plants and the colour green on visual and verbal creativity.

Thinking Skills and Creativity, 19, ss. 1–8. https://doi.org/10.1016/j.tsc.2015.09.001.

Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin. (2015). Grundad teori.. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. 3 uppl. Stockholm. Liber, ss. 44-69.

Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. 3 uppl. Stockholm: Liber.

Van Poeck, Katrien & Östman, Leif. (2019). Sustainable development teaching in view of qualification, socialisation and person-formation. I. Van Poeck, Katrien, Östman, Leif & Öhman, Johan. Sustainable Development Teaching Ethical and Political Challenges. London: Routledge. ss. 59-69.

https://doi.org/10.4324/9781351124348

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Westberg Bernemyr, Emelie (2015). Ljud som samarbetspartners- En intra-aktiv studie om yngre barns ljudutforskande i förskolan. Lic.-avh. Stockholm. Stockholms universitet. urn:nbn:se:su:diva-124075

9 Bilagor

9.1 Bilaga I - Tabell över tidigare forskning

Titel Källa Författare Ursprungs

Norge 2016 observation rummets storlek, ytans användning

Rum, barn och pedagoger Doktors- avhandling

Sofia Eriksson Bergström

Sverige 2013 observationer, och intervju

Danmark 2015 observationer och intervju

Thorbjörn Laike Sverige 2017 resultat av tidigare forskning

Sverige 2018 Observationer utformning &

material norm,

2015 Undersökning växter och färgen grön och dess

Read, Marilyn A USA 2009 Intervju och samtal med barn

Publikation Pia Björklid Sverige 2005 Insamling av olika forskningsmaterial

Samspel mellan pedagogik och fysisk miljö

9.2 Bilaga II - Enkäten

Enkäten - utformningen (Enkätens frågor presenteras tydligare på nästkommande sida)

Enkätens text och frågor

Hur påverkar den fysiska miljö barn?

Vi är tre studenter på Högskolan i Borås, som går förskollärarprogrammet, för yrkesverksamma pedagoger, där vi skriver två uppsatser om den fysiska miljöns påverkan på barnet, med fokus på den fysiska miljön i förskolan och är därför mycket intresserade av att få veta dina tankar om detta.

I denna enkät vill vi undersöka vad du som arkitekt, anser om den fysiska miljöns påverkan på barnet. Ert arkitektkontor har valts ut då vi sett att ni arbetar med förskoleprojekt och vi vill därför undersöka vad och hur du som arkitekt, som formger förskolor anser om och resonerar kring fysiska miljöns påverkan på barnet.

Enkäten består av 12 frågor, där vi önskar höra dina tankar och åsikter. Frågorna är så kallade öppna frågor. Du väljer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva som svar.

Fråga 1

På vilka sätt tror du att barnens lek i ett litet rum blir annorlunda än i ett stort rum?

Fråga 2

Hur kan rummets form och placeringen av dörrar och fönster i ett rum, påverka vilka aktiviteter som passar?

Fråga 3

Hur kan den fysiska miljön på en förskola utformas så att olika slags aktiviteter och lekar uppstår?

Fråga 4

På vilka sätt tror du rummets utformning och inredning påverkar barns möjlighet att själv välja lekar och handlingsutrymme.

Fråga 5

Hur tror du att den fysiska miljön och rummets utformning kan hindra barns fria lekar?

Fråga 6

Ge gärna fler exempel på hur du anser att den fysiska miljön kan påverka barns aktiviteter, lekar och Fråga 7

På vilka sätt tror du barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön i förskolan?

Fråga 8

Hur tror du miljön i sin utformning kan skapa olika stämningar hos barnet (t ex lugn, kreativitet och leklust)?

Fråga 9

Vilken påverkan tror du färger, i den fysiska miljön, har på barn känslomässigt?

Fråga 10

Hur kan den fysiska miljön utformas så att barn känner sig välkomna och inkluderade?

Fråga 11

På vilka sätt tror du barns självbild och barns föreställningar och normer om världen, kan påverkas av miljön på förskolan?

Fråga 12

Ge gärna fler exempel på hur du anser att den fysiska miljön i förskolan, kan påverka barn känslomässigt och psykologiskt

TACK

för att du tog dig tid att svara ! Dina svar är oerhört värdefulla för oss.

9.3 Bilaga III - Mejlutskick/Missivbrev

Studentundersökning - om fysiska miljöns påverkan på barn (ämne på mejlutskicket) Till arkitekter som arbetat med förskoleprojekt

Ert arkitektkontor har valts ut då vi sett att ni arbetat med förskoleprojekt och vi vill därför undersöka vad och hur du som arkitekt, som formger förskolor anser om och resonerar kring den fysiska miljöns påverkan på barn.

Vi har utformat en webbenkät, med två huvudfrågeställningar, som vi önskar höra dina tankar och åsikter kring. Ditt deltagande är givetvis frivilligt, men vi skulle vara oerhört tacksamma om du har möjlighet att ta dig tid att svara på våra frågor.

Den ena frågeställningen handlar om hur du tror att den fysiska miljön påverkar barns aktiviteter, lekar och handlingsutrymme och den andra frågan handlar om på vilka sätt du tror att miljön påverkar barn känslomässigt och psykologiskt. Som arkitekt tänker vi att du har idéer och tankar kring den fysiska miljön och hur och på vilka sätt den påverkar barnen.

Det färdiga materialet kommer att behandlas konfidentiellt och det du skriver kommer vara helt anonymt. Då vi gör detta i ett webbprogram SUNET Survey som skolan tillhandahåller, så kommer vi inte veta vem som har svarat och det kan inte heller spåras till någons IP adress. Därför kommer det inte att framgå vem som besvarat frågorna. Dina svar kommer endast användas i våra uppsatser och inte till något annat.

Enkäten består av så kallade öppna frågor och du bestämmer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva i svaren.

Länken till webbenkäten följer här : (länken ej giltig längre)

Vi är oerhört tacksamma om du vill ta en stund av din tid för att besvara dessa frågor. För oss är ditt svar mycket viktigt och betydelsefullt i vår undersökning!

Sista svarsdag är måndagen den 16 mars!

Har du några frågor så hör av dig till oss.

Med vänliga hälsningar (undertecknat med utskickarnas namn)

9.4 Bilaga IV - Tackmejl

Tackmejl, mejlat efter halva tiden svarstiden

Tack till er som tagit er tid att svara på vår webbenkät!

Det betyder oerhört mycket för oss att få era svar och era tankar och åsikter kring den fysiska miljöns påverkan på barnet. Tack!

Då era svar är helt anonyma vet vi inte vilka av er som svarat.

Till er som ännu inte har svarat, om ni har möjlighet att delta i vår undersökning, så är vi oerhört tacksamma!

Undersökningen görs av oss, tre studenter på förskollärarprogrammet för yrkesverksamma, på

Högskolan i Borås, där vi skriver två uppsatser om den fysiska miljöns påverkan på barnet, med fokus på den fysiska miljön i förskolan. Genom webbenkäten som består av tolv, så kallade öppna frågor, ^vill vi undersöka hur du som arkitekt, anser om och resonerar kring den fysiska miljöns påverkan på barn.

De första frågorna i enkäten handlar om hur du tror att den fysiska miljön påverkar barns aktiviteter, lekar och handlingsutrymme och den andra delen av enkäten handlar om på vilka sätt du tror att miljön påverkar barn känslomässigt och psykologiskt.

Du bestämmer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva i svaren!

Länken till webbenkäten följer här : (ej tillgänglig längre)

Hör gärna av dig till oss om du undrar över något.

Med vänliga hälsningar (undertecknat med utskickarnas namn)

Tackmejl, mejlat några dagar före slutdatumet på svarstiden

Ett stort tack till er som svarat på vår webbenkät!

Det betyder oerhört mycket för oss att få era svar och era tankar och åsikter kring den fysiska miljöns påverkan på barnet. Tack!

På måndag den 16 mars är sista svarsdagen, därefter kommer vi sammanställa de svar vi fått i

undersökningen i vårt uppsatsarbete. Om det fortfarande finns någon av er som inte har svarat men som har möjlighet att göra det, så är vi oerhört tacksamma, det går bra fram till och med måndag.

Länken : (ej tillgänglig längre)

Tack för era svar och tack för att ni tagit er tid att svara. Tack!

Med vänliga hälsningar (undertecknat med utskickarnas namn)

9.5 Bilaga V - Tabell över resultatet

En sammanställning i tabell, av resultatet av det kategoriserade datamaterialet, utifrån svaren på: Vad i och på vilka sätt, i syftets frågeställning: Vadⁱden fysiska miljöns och rummets utformning anser arkitekterna, påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt, samt på vilka sätt sker denna påverkan?

På första raden anges vad i den fysiska miljöns och rummets utformning, som de deltagande

arkitekterna i enkätundersökningen anser påverka barnet känslomässigt och psykologiskt. I de följande raderna redovisas på vilka sätt de tillfrågade arkitekterna anser att denna påverkan sker.

Variation i

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: [email protected] · Webb: www.hb.se

In document Arkitekter resonerar om barnet och förskolans fysiska miljö (Page 35-45)