Vi förstår efter vår undersökning att det handlar om hur man tolkar vissa begrepp som gör att det mynnar ut i olika arbetssätt. Ibland skulle begrepp som inflytande och demokrati som exempel behöva lyftas i arbetslagen för att på så sätt kunna komma fram till ett gemensamt sätt att förhålla oss till våra styrdokument. Eftersom tolkningar gör att det skiljer sig åt skapas svårigheter i arbetet med barnen. Vi anser att mer reflektions tid i arbetslaget skulle underlätta förskollärarnas arbete med barns inflytande. I våra samtal med förskollärarna märker vi tydligt att mer reflektionstid är något som efterfrågas då man sällan har tiden tillsammans. Vad som också framkommer är hur olika förskollärarna arbetar och hur man tänker vid betydelsen av hur man tolkar olika begrepp. Genom gemensamma diskussioner skulle förskollärarna i sina arbetslag också komma närmare varandra i sitt sätt att tänka kring förhållningssätt, arbetssätt, regler, rutiner. Diskussioner behöver bli ett kontinuerligt arbetssätt för att inte fasta i gamla rutiner och vanor som ibland har en förmåga att ”sitta i väggarna”. Målet måste vara att ständigt försöka föra arbetet med barnen framåt.
Barns inflytande beskrivs som att barnen skall få utforma sin dag i förskolan och bli sedda och hörda. För att underlätta arbetet är en förutsättning att förskollärarna är lyhörda för barnens tankar och uttryck. Detta ser vi genom att förskollärarna är mycket tillsammans med barnen på golvet, är medupptäckande och för samtal med barnen, lägger sitt fokus på vad barnen riktar sin uppmärksamhet på för att kunna utgå från barnens intresse vid planeringar av aktiviteter.
Arbetet med barns inflytande ger sig uttryck på olika sätt en del av förskollärarna anser att ett gott exempel är när barnen får välja mellan olika leklådor. I efterhand ställer vi oss frågan hur leklådorna finns tillgängliga för barnen. Kan barnen välja dessa lådor på en nivå som passar dem? Då får barnen ett ökat inflytande men är det så att förskolläraren plockar fram till exempel två lådor att välja på är inflytandet begränsat. Andra pratar mer om tillåtande material som barnen kan ta själva och en frihet att ta sig runt som man vill i lokalerna. Miljön kan påverka barnens möjlighet till inflytande och genom att göra miljön tillåtande får barnen större påverkan på sin dag. Förskollärare i vår undersökning ser sig själva som tillåtande på olika sätt genom att barnen får välja rum och aktiviteter. Däremot skiljer sig deras syn på vilka regler och hur de ska förhålla sig till olika situationer.
28
Att tänka på när förskollärare arbetar med barns inflytande är att göra det möjligt för barnen i många olika situationer inte endast vid beslut. Att arbeta med barns inflytande kräver flexibla förskollärare som låter hela dagen influeras av att barnen får vara med och påverka sin dag i verksamheten. Ett gemensamt sätt att förhålla sig till barnen är naturligtvis önskvärt och skulle underlätta arbetet. Medans ett arbetslag där man inte har samma barnsyn och förhållningssätt försvårar arbetet avsevärt.
Det som framkommer i vår studie är att förskollärare ofta blir nejsägare. Detta beror på olika faktorer så som brist på tid, personalsammansättningen, rutiner, regler och stora barngrupper.
Är det rätt att det går ut över barnen och att arbetet blir mer styrt på grund av personalbrist och stora barngrupper. Vi har en förståelse och känner igen oss i förskollärarnas situation det finns en hopplös känsla. Detta kan vi inte påverka när det till exempel fattas personal. Det vi däremot kan påverka är upplägget för mottagandet av vikarie. Tar vi emot vikarien och ger den tiden när vi har som mest att göra? Det kan vara svårt men om förskollärarna hade en tydlig plan för vad vikariens arbetsuppgifter är skulle det underlätta för resten av dagen. Vi anser också att förskollärarna måste vara flexibla och sänka kraven för vad som hade planerats den dagen och istället anteckna en förklaring om varför det inte gick att genomföra. För att sedan kunna ta med sig till sin reflektionstid.
Förskollärarna menar att i situationer när de måste säga nej måste bli bättre på att förklara för barnen varför de inte kan uppfylla deras önskningar. I diskussionerna är de överens om att de behöver bli bättre på att säga ja. Vi anser att förskollärare behöver bli mer medvetna om i vilka situationer de säger nej. Ett sätt kan vara att utmana sig i arbetet genom att säga ja där man i regel säger nej och får förskollärarna positiv respons av barnen blir klimatet på förskolan roligare att arbeta i.
I alla resultatdelar uppkommer återkommande om det olika hinder som finns så som brist på tid till reflektion som är faktorer som förskollärarna inte kan påverka. Det vi ställer oss lite undrande till är att förskollärarna har en läroplan att följa, samtidigt upplever vi att de inte alltid har förutsättningar att leva upp till målen. Är det rättvist mot barnen att deras möjlighet till inflytande begränsas på grund av yttre faktorer som inte förskollärarna råder över till exempel som ekonomi, organisationens upplägg eller personalbrist?
Vidare forskning
Utifrån vår studie har vi kommit fram till att det skulle vara intressant att vinkla undersökningen till lite äldre barn. Vi skulle vilja höra hur barnen tänker kring deras inflytande i förskolan och hur de anser att de har möjlighet att påverka. Detta skulle förslagsvis kunna ske genom samtalsgrupper eller intervjuer. Vi hade valt att i fortsatt forskning luta vår studie mot barndomssociologin då den talar för barns sociala samspel i förskolan.
Tack
Vi vill tacka samtliga förskollärare som valt att delta i våra fokusgruppssamtal. Det gav oss ett intressant och givande underlag. Vi vill också tacka de två förskolechefer som skapade bra förutsättningar för att vi skulle kunna utföra vår studie. Slutligen vill vi även tacka vår handledare Richard Baldwin och examinatorn Kristina Bartley som delat med sig av sina kunskaper.
REFERENSER
Arnér, Elisabeth. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Arnér, Elisabeth & Sollerman, Solveig. (2013). Kan barn förstå vad demokrati är?: inspiration och utveckling i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Arnér, Elisabeth. (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna:
En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2006. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf Hämtad 180305.
Bae, Berit. (2012). Children and Teachers as Partners in Communication: Focus on Spacious and Narrow Interactional Patterns, International Journal of Early Childhood, Vol. 44, no.1, pp.
53–69. DOI: 10.1007/s13158-012-0052-3 Hämtad 180129.
Bartley, Kristina. (2001). FN:s konvention om barns rättigheter: Om perspektiv och innehåll med relevans för skolan. Utbildning och demokrati, vol. 10, nr 2, ss. 25–37. Tillgänglig på internet:
http://dspace.hb.se/bitstream/2320/13585/1/Kristina%20Bartley%20BK%20i%20U%26D.pdf Hämtad 180203.
Berger, Susan J. (2006). The children´s advocate: Janusz Korcsak, American Educational History Journal; Charlotte, vol. 33, no. 2, pp. 137–142. Tillgänglig på internet:
https://search.proquest.com/openview/5587d2cd3f675b5b5c260b8897063759/1?pq-origsite=gscholar&cbl=29702. Hämtad 171022.
Biteus, Jenny & Engholm, Teres. (2016). Utveckla barns inflytande: verktyg för förskolan. 1.
uppl. Stockholm: Gothia fortbildning.
Björkdahl Ordell, Susanne. (2014). Kvantitativ metod – ett annat sätt att tänka. I Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 192–197.
Corsaro, William A. (2005). The sociology of childhood. 2. ed. Thousand Oaks: Pine Forge Press
Dahlin Ivanoff, Synneve & Holmgren, Kristina. (2017). Fokusgrupper. Upplaga 1 Lund:
Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta. (2014). Fokuserade gruppintervjuer. I Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 63–69.
Emilson, Anette. (2007). Young children´s influence in preschool. International journal of early childhood, vol. 39, no. 1, pp. 11–38. Tillgänglig på internet:
file:///C:/Users/User/Documents/ARTIKEL%20om%20barns%20inflytande.pdf Hämtad 171002.
Emilson, Anette. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf. Hämtad 180420.
Engdahl, Karin. (2014). Förskolegården – En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. ISSN: 1650-8858. Umeå: Umeå Universitet.
Eriksson Bergstrand, Sofia. (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. ISSN: 0281-6768 Hämtad 180327
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf. Hämtad 180118.
Hännikäinen, Marita & Rasku – Puttonen, Helena. (2010). Promoting children´s paticipation:
the role of teachers in preschool and primary school learning sessions. Early years vol. 30, no.2, pp. 147–160. ISSN: 0957-5146.
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Katz, Lillan G. (1995). The Benefits of Mixed-Age Grouping. ERIC Digest. ERIC Clearinghouse on Elemtery and Early Childhood Education Urbana IL. Tillgänglig på internet:
http://www.ericdigests.org/1996-1/mixed.htm Hämtad 180425.
Korczak, Janusz (2002). Barnets rätt till respekt [Elektronisk resurs]. 1. e-boksutg. Stockholm:
Natur och kultur.
Korczak, Janusz (2016). Hur man älskar ett barn. 3. uppl. Stockholm: Lärarförlaget
Lindahl, Marita (2005). Children’s right to Democratic Upbringings. International Journal of Early Childhood, vol. 37, no 3, pp. 29-37. Tillgänglig på internet:
https://link-springer-com.lib.costello.pub.hb.se/article/10.1007/BF03168344 Hämtad 180129 Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningsed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Helena (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 33–43.
Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria
& Franzen, Helena. Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 144–156
Malmqvist, Johan. Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen (red), Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1 uppl.
Stockholm: Liber, ss. 122–132
Mathiasson, Leif (red.) (2004). Janusz Korczak och barnens värld. Lund: Studentlitteratur Pramling, Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2001). Children´s conceptions of participation and influence in preschool: a perspecitive on pedagogical quality, Contemporary issues in early childhood, vol. 2, no. 2, pp. 169–190. Tillgänglig på internet:
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2001.2.2.4 Hämtad 171002.
Pramling, Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 8, nr. 1–2, ss. 70–84. ISSN: 1401-6788 Hämtad 180327
Pramling, Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic early childhood education research jounal, vol. 9, nr. 7, ss. 1–14. ISSN: 1890-9167 Hämtad 180402
Pramling, Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Annette Hellman (2016).
Swedish preschool teachers’ ideas of the ideal preschool group. Journal of Early Childhood Research, vol. 14 no. 4, pp. 444–460. DOI: 10,1177/1476718X14559233 Hämtad 180403 Ribaeus, Katarina. (2009) Den politiska förskolan- uppdrag delaktighet och inflytande. Det politiska barnet: Bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier. ss. 17–
26. Karlstad University studies, 2009.
https://scholar.google.se/scholar?hl=sv&as_sdt=0,5&as_vis=1&q=Det+politiska+barnet Hämtad 180330
Ribaeus, Katarina. (2014) Demokratiuppdrag i förskolan. [Elektronisk resurs]. Diss. Karlstad:
Karlstads universitet, 2014. Karlstad.
https://scholar.google.se/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=Demokrati+uppdrag+i+f%C3%B 6rskolan&btnG= Hämtad 180330
Saar, Tomas, Hägglund, Solveig & Löfdahl, Annica (2009). Det politiska barnet: Bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier. Karlstad University studies, 2009.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:228531/FULLTEXT01.pdf
Sandberg, Anette & Eriksson, Anette (2010). Children´s participation in preschool – on the conditions of the adults? Preschool staff´s concepts of children´s participation in preschool every day life. Care Early Child Development and Care, vol. 180, no. 5, pp. 619–631. DOI:
10.1080/03004430802181759. Hämtad 171003
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm:
Skolverket.
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Sundell, Knut (1995). Åldersindelat eller åldersblandat?: forskning om åldersammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.]
Uppl. Lund: Studentlitteratur
Sundgren, Gunnar (2011). John Dewey - reformpedagog för vår tid? I Forsell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, ss.103-129.
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin. (2015). Grundad teori. I Fejes, Andreas &
Thornberg, Robert. (red.), Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 48–
49.
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö Högskola, 2011. Tillgänglig på internet: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf Hämtad 180401.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Sandberg, Anette. (2014) Preschool – an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge, Early Years, vol. 34, no. 3, pp. 226–240. DOI:
10.1080/09575146.2013.872605 Hämtad 171003
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2. uppl. Stockholm: Liber
Unicef (2017). Gör barnkonventionen till lag. Tillgänglig på Internet:
https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag Hämtad 180117
Rosenqvist, Annika (2014). Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorlekar i förskolan.
Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37516/1/gupea_2077_37516_1.pdf Hämtad 180320 Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter, Godhetsmaximering eller kunskapsbildning. Pedagogisk forskning i Sverige, vol 8, nr 1–2, ss. 101–113.
ISSN:14016788 Hämtad 171003
Qvarsell, Birgitta (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordisk barnehageforskning, vol. 4, no. 2, ss. 65–74. ISSN: 1890-9167 Hämtad 171002
BILAGA 1
Information om fokusgruppsamtal
Härmed inbjudes du till att delta i vår studie om små barns inflytande 1–3 år. Vår studie kommer innefatta två stycken fokussamtal varav 8 stycken förskollärare blivit tillfrågade att delta. Detta kommer att ske vid två tillfällen. Du kommer att närvara vid ett tillfälle och beräknad tid för studien kommer vara i max två timmar inklusive fika. Vi hoppas med hjälp av er att det kan bli en givande stund. Fokussamtal ger deltagarna möjligheter att utveckla och delge varandra kunskap och vidare utvecklande tankegångar.
Syftet med studien är att få tillfälle att ta del av förskollärarens synpunkter och tankar kring små barns inflytande.
Fokusgruppsamtalet kommer ske i en avslappnad miljö och det är självklart upp till var och en hur aktiv man vill vara i samtalet och vilka tankar och åsikter man vill dela med sig av. Varje grupp kommer ledas av en samtalsledare och vid sidan av kommer också finnas en observatör.
För att få med alla era kommentarer och underlätta analysarbetet ber vi om tillstånd att spela in och ev. filma diskussionen. Resultatet av studien kommer ni sedan finna i vårt examensarbete.
Forskningsetik
I undersökningen kommer vi att förhålla oss till vetenskapsrådets fyra huvudkrav nyttjandekravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och samtyckeskravet (1990).
Informationskravet har vi tagit hänsyn till genom att ta kontakt med din förskolechef och tillfrågat om godkännande för vår undersökning. Du som deltagare har också blivit kontaktad via telefon eller ett personligt möte. Under samtalet har informerat dig hur vi skall ta hänsyn till de forskningsetiska reglerna. Med denna information får du också tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen en gång till. Deltagandet i fokussamtalet är helt frivillig och du som deltagare kan avsluta din medverkan när som helst oavsett anledning. Vi har en önskan om att få filma samtalet om alla deltagare godkänner det för att få med gester och framförallt kunna urskilja vad som sägs. Godkänner alla videoinspelning före och någon ändrar sig under tiden eller efter samtalet kommer inte videon att användas i vårt examensarbete. Däremot kommer ljudinspelning äga rum och godkänns genom att du väljer att delta i fokussamtalet.
Informationen från fokusgruppsamtalet kommer behandlas så att inte obehöriga kan ta del av den och inga uppgifter kommer heller kunna spåras till er som individer i vår uppsats.
Informationen vi får del av kommer endast användas i vårt examensarbete.
Vid frågor kontakta gärna oss.
Ort 22 januari 2018
_________________________________ _______________________________
Theres Rantatalo Carina Carlström 070 xxxxxx 070 xxxxxxx
BILAGA 2
Frågeställningar till fokusgruppsamtalet
Vi kommer att sätta igång samtalet med att använda korta texter tagna ur boken Barns inflytande i förskolan.
Två pojkar, fyra år gamla kommer studsande till en ny vikarie som nyss kommit till förskolan, och med lysande ögon frågar de om lov att få gå ner i källaren för att leka. Det hör till saken att källaren nyligen är omgjord och inredd för barnens aktiviteter och barnen har lärt sig att fråga om lov innan de går ner. Pojkarna är inspirerade och kan knappt stå still medan de väntar på ett jakande besked från fröken. Innan tre sekunder har gått svarar fröken: ” Nej, det får ni inte.” Pojkarna ler stort och förklarar: ”Jo men vi ska bara leka!”
”Nej, har jag sagt”, säger fröken. Pojkarna blir allvarliga och förklarar att de ska sköta sig och att de brukar få gå dit om de säger till först. Fröken är dock klar och svarar, nu med sträng ton: ” Nej, nu går ni och gör något annat.” Pojkarna tittar på varandra. De som nyss var fulla av liv och glädje har tappat kraften. Axlarna åker ner och de tittar på varandra som om de fått ett sorgebud. De går båda in i tamburen och sätter sig på varsin stol och tittar ut genom fönstret. (Arnér, 2009, ss. 15–16).
– Vad händer när jag som lärare ger barnet utrymme att forma sin dag, sin situation? Vad händer när jag säger ja i stället för nej? Vad händer när jag som vuxen tar ett steg tillbaka och ger barnets initiativ utrymme? Vad händer när vi som lärare tar mer hänsyn till barnen i stället för vuxna som finns runtomkring? (Arnér, 2009, s. 83)
Vad innebär små barns inflytande?
Hur ser ni på små barns inflytande i förskolan?
Hur arbetar ni med små barns inflytande i förskolan?
Hur gör ni barnen medvetna om att de har inflytande?
Hur ger du som förskollärare de små barnen möjlighet till inflytande?
Är de tydligt hur förskollärare skall arbeta med barns inflytande enligt Läroplan för förskolan?
Om det finns utrymme så fyller vi ut med en sista text (Arnér 2009, s. 9). Det handlar om när Arnér kommer till en förskola och ska börja forska. Där hör hon hur en liten kille cirka 2 år gammal gråter tröstlöst och vill ha sin napp från sin hylla. Men på den här förskolan har man en regel om att nappen skall ligga på barnets hylla. Barnen får bara ha den när de kommer till förskolan och sedan skall den ligga på barnets hylla tills de går hem?
Hur ställer ni er till det?
BILAGA 3
Regler inför fokusgruppsamtalet
Det är av vikt att informera respondenterna om att det är de som är experterna och inte vi. Att vi inte heller lägger någon värdering i det som sägs.
Detta förväntas av dig som deltagare i Fokusgruppsamtalet:
• Att inte tala i mun på varandra
• Att vara ärlig och säga vad man tycker och tänker
• Det finns inga felaktiga svar
• Alla tankar och kommentarer är viktiga
• Allt som sägs stannar i gruppen
Frågor för att vidare utveckla diskussionen kan vara:
Hur tänker du nu?
Kan du utveckla/ förklara det?
Jag vill veta mer?
Vad tänker ni/du i på när ni/du säger?
Tänka på att inte använda varför frågor
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se