en digital applikation
Lena Petersson1, Gudbjörg Erlingsdóttir1, Christofer Rydenfält1, Björn Ekman2
1Institutionen för Designvetenskaper, Lunds universitet, 2Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet
Bakgrund
Framväxten av hälsoapplikationer som gör det möjligt för patienter att kontakta och kommunicera med vårdpersonal digitalt kan förändra hur patienter ser på sin vård och hur de kontaktar vårdpersonalen (WHO, 2011). Digitala system kan också, utifrån sin design, ge förutsättningar för relationscentrerad vård genom att patienterna ges möjlighet att, i samverkan med vårdpersonalen, vara aktiva i sin egen vård (Qudah & Luetsch, 2019).
LifePod är ett digitalt system som möjliggör informationsutbyte och kommunikation mellan vårdpersonal och patient via en applikation. I applikationen registreras patientens hälsoutveckling över tid. LifePod ger möjlighet till monitorering av patientens hälsa via patientrapporterad data samt till att feedback och rekommendationer skräddarsys efter patientens behov och tillstånd. För vårdpersonalen betyder tekniken att deras arbete förändras och i idealfallet att vissa personliga mötena med patienten kan ersättas med digital kommunikation och monitorering. Denna typ av digital vård är ett växande fenomen och syftet med den är att minska avståndet i tid och rum mellan vårdpersonal och patient och att vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv.
Syfte
Syftet med presentationen är att beskriva resultat från ett pågående forskningsprojekt som undersöker på vilket sätt digital vård påverkar relationen och kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter och hur dessa förändringar påverkar vården och personalens arbete.
Metod
Arton semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal och andra intressenter genomfördes på tre sjukvårdsmottagningar som använder LifePod. Intervjuguiden var uppdelad i följande teman: en inledning som berör yrkesroll och arbetets organisering, en del som handlar om det egna arbetet och kommunikation/relation med patienter och kollegor, den sista delen berör användandet av LifePod och slutligen ett avsnitt med några avslutande frågor av mer övergripande karaktär. Det teoretiska ramverket, som används, tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2005) samt relationscentrerad vård (Qudah & Luetsch, 2019).
111
Resultat
Analysen av intervjuerna visar bland annat att LifePod upplevs som en social plattform som skapar kommunikation och bygger relationer mellan vårdpersonal och patienter. Systemet kan således beskrivas som ett medierat verktyg som utbildar patienterna och lär dem mer om sin hälsa. LifePod bidrar också till att skapa en relationscentrerad vård genom att medierar relationer och kommunikation mellan patienter och vårdpersonal, systemet erbjuder dessutom en enkel kontaktväg för kommunikation och interaktion mellan patienterna och vårdpersonalen. Samtidigt visar resultaten att personalen behöver förändra sitt arbetssätt när de har patienter som använder LifePod och att deras arbete styrs av när patienterna rapporterar och vilka värden som de rapporterar. Digitaliseringen av vården ger också en distansöverblick av patienterna som i vissa fall ökar personalens kontroll och i andra fall minskar deras kontroll över sitt arbete.
Kontaktinformation: Lena.Petersson@design.lth.se
Qudah, B & Luetsch, K (2019). The influence of mobile health applications on patient - healthcare provider relationships: A systematic, narrative review. Patient Education and Counseling. Volume 102, Issue 6, June 2019, Pages 1080-1089
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
WHO (2011). mHealth: New Horizons for Health through Mobile Technologies: Based on the Findings of the Second Global Survey on eHealth (Global Observatory for eHealth Series, Volume 3). http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241564250_eng.pdf
112
“No vet bills, just love”: Ideas of animality and humanity in digitized dementia care work
David Redmalm1, Marcus Persson2, Clara Iversen3
1Mälardalen University, 2Linköping University, 3Uppsala University
The paper can be presented in either English or Swedish.
Bakgrund
Social robots in the shape of cats, dogs and seals are increasingly used in dementia care. The robots are built to respond to users’ touch and talk for diverging purposes such as calming, activating or entertaining patients. Previous research has raised concerns that patients as well as staff members risk being dehumanized when robots replace human-to-human interaction.
Syfte
In the paper we take a closer look at the ideas of animality that shape the robots and their application in care organizations. Adopting a posthumanist perspective on news articles, marketing materials, and ethnographic work in dementia care, we argue that the robots’
animality is constructed through the use of culturally rooted conceptions of nonhuman animals.
We also show how these conceptions affect the way the robots are perceived and deployed.
Metod
The paper is first and foremost a theoretical argument based on existing work put in relation to empirical examples. The paper presents preliminary results from an ongoing qualitative study of robots in dementia care, drawing on observations of dementia care homes and nursing homes, and interviews with care workers and key persons working with the implementation of technology in elderly care.
Resultat
We suggest that robotic animals can be seen as materializations of the care organizations, as expectations on encounters between patients and caregivers, as well as conceptions of other animals and of basic human needs, are hard-wired into their construction. We show how questions about work environment and human dignity are raised in relation to the
implementation of robotic animals. We conclude that while robotic animals may reproduce an anthropocentric understanding of human-animal relations, the manufacturing and
consumption of robotic animals can also be seen as a testament of the importance of nonhuman animals in the lives of humans.
Kontaktinformation: david.redmalm@mdh.se
113