Diskussion & slutsats

Studiens resultat indikerar att tidigare forskning kring stakeholder salience stämmer någorlunda väl överens med samma fenomen inom småbolag. Attributet power visas vara viktigast för småbolagen, framförallt utilitarian. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som applicerats på stora organisationer. Att småbolag värderar utilitarian power högst kan sammankopplas med den affärsmässighet som krävs för att på egen hand starta och driva ett bolag. Företagsledarens tänk verkar cirkulera kring kapitalbehov och intäktsmaximering, därav cirkulerar stakeholder-värderingen kring detsamma.

Legitimacy som är en slags konstruktion på social eller individuell basis spelar stor roll även hos småbolag. Personliga värderingar är svåra att ta avstånd ifrån och sociala regler likaså.

En stakeholder som anses vara legitim av beslutsfattaren blir onekligen högre värderad än någon som bedöms agera tvivelaktigt. Legitimacy visar sig vara uppdelat i två distinkta delar. Denna typ är stakeholder legitimacy, vilket tillskrivs stakeholdern som sådan, och den andra delen består av en bedömning av kravets legitimacy som sker vid varje enskild kravställning.

Ursprungsmodellens tredje attributet urgency verkar inte höja en stakeholders prioritet hos småbolag. Det kan kopplas till den ovan nämnda affärsmässigheten hos småföretagaren.

Genom att bedöma affärsmässigt värde hos stakholders förbises urgency eftersom det inte genererar något direkt värde för bolaget. Däremot visas urgency spela roll vid specifika kravställningar.

Ett nytt attribut introduceras: utbytbarhet. Med ett negativt förhållande, till skillnad från de andra attributen, spelar utbytbarhet stor roll vid värdering av en stakeholder. Dock kan en stakeholder inte besitta endast låg grad av utbytbarhet utan något av de andra attributen, då definieras denna som non-stakeholder. Utbytbarheten verkar bestå av två delar. Den första innebär att det inte finns något annat jämförbart alternativ som kan ersätta berörd stakeholder om relationen bryts. Den andra delen handlar om tidsaspekten, hur lång tid det skulle ta att ersätta stakeholdern. Tidsaspekten är viktig för småföretagare, eftersom de beskriver sig själva ha ont om tid i och med deras breda ansvarsområde. I stora bolag med många anställda förväntas inte tidsaspekten spela lika stor roll som för småbolagen.

Däremot skulle även den första typen av utbytbarhet kunna visas vara gällande även för stora organisationer.

Eftersom attributet urgency ersätts med det nya attributet utbytbarhet presenteras en ny typologi med sju olika typer av stakeholders. De stakeholders som innehar en kombination av attribut som innefattar power ges högre prioritet, och ju fler attribut desto högre salience.

Fler stakeholders än tidigare identifieras som Definitive i den nya modellen, vilket leder till att fler definieras som väldigt viktiga för bolaget.

Neville et al’s (2011) argument om att stakeholder salience bör delas upp i två distinkta processer finner stöd i denna studie och verkar gälla för småbolag. En helt ny två-stegmodell introduceras: en som avgör stakeholder salience, och en annan som är gällande vid enskild kravhantering och prioritering. I denna andra modell inkluderas tre stycken faktorer. Störst roll spelas av stakeholder salience, som har avgjorts i tidigare modell om värdering av själva stakeholdern. Dessutom inkluderas i modellen om kravhantering den andra typen av legitimacy som innebär bedömning av det enskilda kravets legitimacy, vilket frekvent beskrivs som avgörande vid kravhantering. Slutligen ingår även attributet urgency, som i sin helhet flyttas från att bestämma stakeholder salience till att beröra kravhantering i fallet för småbolag.

5.1 Framtida forskning & praktiska implikationer

Framtida studier rekommenderas genomföra en deduktiv, kvantitativ studie i syfte att säkerställa denna undersöknings resultat och testa, samt om fastställt, göra det generaliserbart för hela populationen av småbolag.

Den reviderade modell som presenterats i studien är deskriptiv och ger ökad förståelse för hur relationen till stakeholders hanteras av ledning och vilka bakomliggande attribut samt faktorer som ligger till grund för detta. Den förståelsen är värdefull för både praktiker och teoretiker. För att ämnet ska kunna ge ännu mer hjälp till ledare av småbolag rekommenderas framtida forskare att skapa en normativ modell. En som påvisar hur de mest framgångsrika småbolagen hanterar relationen samt vilka attribut och därmed stakeholder-typer som de ger högst prioritet. På så vis kan nystartade småbolag eller de befintliga som önskar förbättras hämta inspiration och kunskap från dessa framgångsrika, normativa exempel. Resultatet i denna studie är baserat på intervjuer, vilket innebär att all data är beroende av vad intervjupersonerna sagt vilket inte nödvändigtvis speglar verkligheten. För att uppnå ännu större reliabilitet, skulle en framtida kvantitativ studie som förutom intervjuer eller enkäter även inkluderar observationer över tid anses lämplig. Det andra steget i modellen skulle behöva mer stöd från framtida forskning och skulle uppnå större reliabilitet genom observationer av verkliga beslut vid specifika kravställningar.

Avslutningsvis är den nya tvåstegsmodellen baserad på studie av småbolag. Möjligheten finns att kunskapsområdet inom etablerade organisationer skulle förbättras genom en liknande revidering av stakeholder salience-modellen. Forskare inom ämnet uppmanas därför genomföra framtida studier med en öppenhet inför större revideringar likt den som presenterats här.

Referenser

Agle, B. R., Mitchell R. K. & Sonnenfeld J. A. (1999); 'Who Matters to CEOs? An Investigation of Stakeholder Attributes and Salience, Corporate Performance, and CEO Values', Academy of Management Journal 42(5), s. 507-525

Ali, M. (2017); ‘Stakeholder Salience for Stakeholder Firms: An Attempt to Reframe an Important Heuristic Device’, Journal of Business Ethics, 144(1), s. 153–168.

Bryman, Al. & Bell, E. (2013); ’Företagsekonomiska Forskningsmetoder.’ Upplaga 2:3, Liber [Ursprunglig titel: Business Research Methods]

Chen, J., Harrison, G. & Jiao, L. (2018); ‘Who and What Really Count? An Examination of Stakeholder Salience in Not‐for‐Profit Service Delivery Organizations’, Australian Journal of Public Administration, 77(4), s. 813–828.

Freeman, R. E., & Reed, D. L. (1983); ‘Stockholders and stakeholders: A new perspective on corporate governance.’ California Management Review, 25(3): s. 91-94.

Friedman, M. (1970); ’The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits.’ The New York Times Magazine (September 13, 1970)

Etzioni, A. (1964); ‘Modern Organizations.’ Prentice Hall, Englewood Cliffs, NJ

Heritage, J. (1984); ’Garfinkel and ethnomethodolog.’ Cambridge: Polity

Jawahar, I. M. & McLaughlin G. L. (2001); 'Toward a Descriptive Stakeholder Theory: An Organizational Life Cycle Approach', The Academy of Management Review 26(3), s. 397-41

Jensen, M. C. (2002); ’Value Maximization, Stakeholder Theory, and The Corporate Objective Function.’ Business Ethics Quarterly 12(2): s.235–256

Miles, S. (2017); ‘Stakeholder Theory Classification: A Theoretical and Empirical Evaluation of Definitions’, Journal of Business Ethics, 142(3), s. 437–459.

Mitchell, R., Agle, B. & Wood, D. (1997); ‘Toward a Theory of Stakeholder Identification and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts.’ The Academy of Management Review, 22(4) (Oct 1997), s. 853-886.

Mitchell, R. K. Agle, BR, Chrisman, JJ & Spence, LJ (2011); ‘Toward a Theory of Stakeholder Salience in Family Firms’, Business Ethics Quarterly, 21(2), s. 235–255

Neville, B., S. Bell & G. Whitwell. (2011); ’Stake- holder Salience Revisited: Refining, Redefining, and Refueling an Underdeveloped Conceptual Tool.’ Journal of Business Ethics 102(3): s.357– 378.

Nilsson, G. (2014): ‘Can we really afford financial capitalism?’ Mercury 7/8, Department for business studies, Uppsala university

Tillväxtanalys (2019); Statistik över Nystartade företag, enkätdata samt Uppföljning nystartade företag, [Hämtad 2019-04-03]

Tillväxtverket (2019); ‘Basfakta om företag’

https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html [Hämtad 2019-04-03)

Parent, M. M. & Deephouse, D. L. (2007); 'A Case Study of Stakeholder Identification and Prioritization by Managers', Journal of Business Ethics 75

Pfeffer, J. (1981); Power in organizations. Kap 3, Marshfield, MA: Pitman

Salancik, G. R., & Pfeifer, J. (1974); The bases and use oí power in organizational decisionmaking: The case of universities. Administrative Science Quarterly, 19: s. 453—

473.

Strand, R. & Freeman R. (2015); ‘Scandinavian Cooperative Advantage: The Theory and Practice of Stakeholder Engagement in Scandinavia.’ Journal of Business Ethics 127(1): s.

65-85.

Vetenskapsrådet (2002); ’Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.’ Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1 – Intervjuunderlag

Introduktion

Intervjupersonen blir informerad enligt de tillämpade forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjuobjektet introduceras sedan till ämnet, och får förklarat vad en stakeholder är utifrån den applicerade definitionen av Freeman & Reed (1983);

En stakeholder är en grupp eller individ som kan påverka uppnåelsen av en organisations mål, eller som blir påverkad av uppnåelsen av en organisations mål.

Dessutom förklaras i korta drag vad stakeholder salience innebär, i syfte att intervjuobjektet skall få ytterligare förståelse för de frågor som ställs. Förutom frågorna nedan, ställs även många följdfrågor som varierar beroende på intervjupersonens svar.

Frågor

1. Beskriv bolaget som du sitter i ledningen för; din roll, verksamheten, antal anställda,