Diskussion och analys

I dokument Läsläxan – hur viktig är den? (sidor 29-40)

I detta kapitel diskuteras och analyseras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning som presenterades i kapitel två och tre.

6.1 Resultatdiskussion

Samtliga lärare som intervjuats menar att en nackdel med läsläxan är att elever som inte har stöd hemma riskerar att hamna i kläm. Detta stämmer överens med den forskning som Strandberg (2013, s. 103), Skolverket (2009, s. 21) och Cooper (2007, s. 8) belyser om att läxor kan leda till minskad likvärdighet på grund av elevers olika tillgång till stöd hemifrån.

25

Samtidigt lyfter två av de intervjuade lärarna att läsläxan också kan vara ett sätt att försöka minska skillnaden mellan elevers studieresultat. De menar att många elever från starka hemförhållanden får mycket språklig stimulans på sin fritid oberoende skolans arbetssätt. Andra elever kanske inte har tillgång till någon direkt språklig stimulans annat än läsläxan utanför skoltid, vilket innebär att ett arbete utan läsläxan skulle kunna göra

kunskapsskillnaden elever emellan ännu större. Om lärarna väljer att ge läsläxan bör de också ge eleverna förutsättningar att lyckas med den, vilket exempelvis kan innebära att de erbjuder eleven någon form av extra stöd och läxhjälp. På så vis får elever som saknar stöd hemma kanske mer stöd och övning än de fått utan läsläxa, förklarar en av lärarna. Även lärarna som arbetar utan läsläxa menar att det finns en chans att en del av de elever som har läsläxa läser mer än de skulle gjort utan läxan. Detta kan kopplas till Hattie (2012, s. 27–32) och

Gustafsson (2013, s. 288, 291–293) som betonar att läxor inte har någon särskild effekt på elevers lärande, vilket skulle kunna tala för att läsläxan har försumbar effekt även när det gäller att minska kunskapsskillnaderna mellan elever från starka respektive svaga

hemförhållanden. Dock menar Lundberg (2009, s. 50) och Myrberg med flera (2003, s. 4, 9, 34) att det krävs mycket mängdträning för att bli en väl förtrogen läsare, vilket då skulle kunna tala till läsläxans fördel. Den forskning som jag tillägnat mig berör tyvärr inte specifikt läsläxan utan läxor i allmänhet, vilket försvårar möjligheten att dra en slutsats kring detta. Emellertid ställer jag mig frågande till hur likvärdigheten påverkas när det är upp till varje enskild skola och lärare att besluta om eleverna ska ges läxor eller inte. Utan tillgång på explicit forskning rörande läsläxans effekt finns en risk att elever som har läsläxa får en fördel i sin utbildning jämfört med elever som inte har läsläxa. Samtidigt är förhållandet det

omvända om läsläxan inte har någon effekt, då elever som inte har läsläxa får mer tillgång till fritid där Coopers (2007, s. 8) studie förklarar att lärande också sker.

Westlund (2004, s. 42–49) konstaterar i sin studie att tid är en faktor som är starkt kopplad till läxor. Detta visar även resultatet i min undersökning. Precis som i Westlunds studie berättar flera av mina informanter hur tidskrävande arbetet med läsläxan kan vara för dem som lärare. Lärarna menar också att det krävs att eleverna ägnar tid åt läsning även utanför skolan för att bli väl förtrogna läsare, då undervisningstiden i skolan inte räcker till. Westlund (2004, s. 42– 49) har ett elevperspektiv i sin studie som visar att eleverna kan uppleva stress på grund av läxor, samt att läxorna kan begränsa deras fritid på ett negativt sätt. Bland lärarna som jag

26

intervjuat lyfter de lärare som arbetar utan läsläxa hur läxorna kan ta tid från elevernas fritid och skapa stress i familjen. Bland lärarna som arbetar med läsläxa tycks dock uppfattningen vara att läsläxan tar så pass lite tid i anspråk och är så pass viktig att den alltid bör prioriteras. De kan dock tänka sig att göra anpassningar för elever och familjer som upplever större eller återkommande problem kring läxläsningen. Vikten av individanpassning gällande läxor poängterar också Skolverket (2014, s. 17–21, 31). Oavsett om man arbetar med eller utan läsläxa menar jag att det är viktigt att ha en dialog med elever och vårdnadshavare om

möjligheten till anpassningar för att optimera elevernas kunskapsutveckling, skolsituation och mående.

Cooper (2007, s. 7–9) menar att läxor kan syfta till att befästa kunskaper, öka förståelse och ge eleverna ökad mängdträning. Han redogör också för att läxor kan öka elevernas förmåga att planera och ta ansvar, samt leda till att vårdnadshavare får en större inblick i sitt barns kunskapsutveckling. Detta stämmer väl överens med de svar som lärarna ger på frågan om varför de ger läsläxa. Gällande att läxan tränar elever i ansvar och planering kan man dock ifrågasätta om detta inte kan övas på andra sätt också, exempelvis genom att eleverna ansvarar för att ta med idrottskläder till idrotten. Jag ser också ett visst dilemma i att ett syfte med läxan kan vara att ge vårdnadshavarna inblick i elevens kunskapsutveckling. Det gäller möjligen inte för elever som kommer från svaga hemförhållanden, eller för de elever som alltid gör läxorna på skolans läxhjälp. Samtidigt inser jag att det kan fungera väl om

vårdnadshavarna är engagerade och om eleven gör läxan hemma. Mina tankar styrks också av Strandbergs (2013, s. 103) forskning om att läxan kan öka orättvisorna mellan elever.

En faktor som uppkommit och som tycks påverka arbetet med läsläxan är traditionen och kulturen på skolan. Både lärarna som arbetar utan läsläxa och en av lärarna som arbetar med läsläxa lyfter detta. Lärarna som inte ger läsläxa menar att skolan ofta fastnar i gamla hjulspår och att många lärare gör som de alltid gjort. Samtidigt menar samtliga informanter som ger läsläxa att de funderat och reflekterat kring läxans vara och icke vara, men att deras erfarenhet är att den har så pass stor betydelsen för läsutvecklingen att de väljer att fortsätta. En av informanterna som ger läsläxa lyfter dock att hen eventuellt hade arbetat på andra sätt om traditionen kring läxor sett annorlunda ut på hens arbetsplats. Hellsten (1997, s. 215) påtalar också hur skolan styrs av traditioner. Han menar att det krävs mer forskning, ökad

27

ofta tas för givet trots motstridig forskning. Detta instämmer jag i då min egen erfarenhet under utbildningen och som vikarie är att läxor och i synnerhet läsläxan på lågstadiet inte reflekteras över eller diskuteras särskilt mycket. Enligt skollagen (SFS 2010:800, kap.1 15§) ska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kanske är det möjligt för läxor att passera som beprövad erfarenhet, men när forskningen pekar åt olika håll är det min uppfattning att det finns stor anledning att forska vidare i frågan.

Informanterna som deltagit i intervjuerna är överens om att läsläxan skiljer sig från andra läxor. Bland annat är läsningen grunden för att kunna tillägna sig kunskap i andra skolämnen, och därför skulle läsläxan kunna anses vara den läxa som är viktigast och har högst status på lågstadiet. Läsläxan verkar enligt resultatet också vara den läxa som lärarna uppfattar att eleverna ägnar mest tid åt. Två informanter uttrycker att läsläxan är den läxa som de upplever har störst effekt på elevernas lärande. Behovet av att kunna sitta med enskild elev för att öva avkodning när eleverna just börjat läsa lyfts också som en anledning till varför läsläxan kan ses som extra viktig. Det finns inte mycket tid och möjlighet till enskild undervisning i skolan, men genom läsläxan kan eleverna förhoppningsvis få en enskild stund med en vuxen hemma, menar lärarna som ger läsläxa. Forskarna i konsensusprojektet (Myrberg, 2003, s. 4, 9, 34) menar att skolan bör få ökade resurser för att ha möjlighet till enskild läsundervisning med varje elev, varje vecka. De lyfter också betydelsen av en stimulerande språkmiljö hemma. Även lärarna som inte ger läsläxa lyfter vikten av att elever får tillgång till en stimulerande språkmiljö även utanför skolan. Samtidigt kan man fråga sig i vilken utsträckning skolan kan påverka en elevs hemförhållanden? Eleverna har dessutom en språklig bakgrund med sig när de kommer till grundskolan. Den bakgrunden kan skolan inte förändra utan bara bemöta och arbeta utifrån. Förskolan, skolan och andra

samhällsinstitutioner kan se till att lyfta och informera om vikten av språklig stimulans för att påverka språkmiljön i hemmen, men trots det torde det vara inom skolverksamhetens ramar som möjligheten att stötta elevernas kunskapsutveckling är som störst.

I relation till det sociokulturella perspektivet på lärande och Vygotskijs proximala

utvecklingszon (Säljö, 2012, s. 185–197) kan man se att informanternas resonemang kring läsläxan rör just elevernas behov av rätt stöd och socialt samspel kring en text. Om elever som just börjat läsa eller har svårigheter med läsningen får sitta tillsammans med en vuxen kan de klara av att ta sig igenom en text, men utan stöd riskerar det att bli för svårt. Lärarna menar

28

sedan att när eleverna lärt sig läsa på egen hand kan de öva läsningen mer självständigt och kräver då mindre stöd, vilket underlättar undervisningen i helklass. Således kan jag se att läsläxan skulle kunna möjliggöra läsning där eleverna befinner sig i den proximala utvecklingszonen vid fler tillfällen, även om de enbart läser i skolan.

Samtidigt lyfter fyra av lärarna att det finns ett dilemma i att vårdnadshavare, utan utbildning i läsinlärning, förväntas ansvara för en del i elevernas läsutveckling. Detta lyfter även

Skolverket (2014, s. 32) som problematiskt. En av lärarna menar dock att det i läsläxans fall framförallt handlar om att sitta ner lyssna på eleven som läser, vilket de flesta vårdnadshavare har förmågan att klara av. Samtidigt kan man fråga sig hur en elev som inte har

vårdnadshavare som förmår att lyssna upplever situationen kring läsläxan. Även om man som elev erbjuds stöd genom läxhjälp kan jag tänka mig att det finns risk för utanförskap. Det kan också leda till att eleven hamnar efter i kunskapsutvecklingen, jämfört med de elever som kommer från hemförhållanden med tillgång på god språklig stimulans. Hattie (2012, s. 38–39) och forskarna i konsensusprojektet (Myrberg, 2003, s. 7–9) är eniga om att lärarens

kompetens är av största betydelse för elevers studieresultat. Om läraren är kompetent, motiverar och skapar goda relationer till sina elever, samt ser till att planera undervisningen med fokus på kunskapsmålen har valet av läsinlärningsmetod ingen vidare betydelse. Kanske kan man tänka sig att detta gäller även frågan om att ge eller inte ge läsläxa? I så fall skulle det kunna betyda att så länge lärarna gör aktiva och medvetna val samt ser till att skapa de bästa förutsättningarna för sina elever spelar det mindre roll vilka metoder de använder. Samtliga lärare i studien är eniga om att eleverna behöver läsa både på och utanför skoltid. Således uppfattar jag att även lärarna som arbetar utan läsläxa ställer ett mer eller mindre underförstått krav på elever och i förlängningen deras vårdnadshavare att även utanför skoltiden. Lärarna som arbetar utan läsläxa menar att de bland annat uppmuntrar elever och vårdnadshavare att besöka biblioteket och kommer med förslag på passande böcker. De strukturerar också undervisningen för att eleverna ska få öva mycket läsning i skolan. Detta skulle kunna gå att koppla till pragmatismen och forskaren Deweys tankar om vikten av att koppla samman skolan och samhället (Säljö, 2012, s. 175–185). Genom att eleverna uppmuntras till att läsa utanför skolan skapas utrymme för dem att inse att de har nytta och glädje av sina kunskaper också utanför lektionstiden. Läsläxan skulle också kunna skapa utrymme för detta, men då den inte är frivillig kan jag tänka mig att risken är större att

29

eleverna upplever att de gör den för någon annans skull än för sin egen. Samtidigt tänker jag att det finns en risk att elever som inte har stöd i läsningen hemma, eller som inte har

motivationen och intresset, aldrig läser på sin fritid.

I vissa familjer är det kanske större chans att man läser om eleven får med en läsläxa hem från skolan än om man själva behöver gå till biblioteket och välja en bok. Lärarna som arbetar utan läsläxa menar att läsläxan kan riskera att leda till att eleverna tycker att läsning är ett tvång, samtidigt menar en av lärarna som arbetar med läsläxa att det först är när man kommit relativt långt i sin läsutveckling som man kan känna riktig läsglädje. Jag kan således konstaterat att undervisningstiden i skolan inte tycks räcka till, men ställer mig också frågande till hur det påverkar de elever som varken läser läsläxa eller andra texter utanför skolan? Hur når skolan dem så att de inte riskerar att hamna efter i kunskapsutvecklingen?

Lärarna som arbetar utan läsläxa lyfter att det är ett stort uppdrag att få eleverna att vilja läsa på sin fritid. De är dock övertygade om att läsläxa inte är rätt väg att gå för att främja elevers läsutveckling eftersom det bland annat riskerar att sätta eleverna i kläm, tar för mycket tid och enligt forskning visat sig inte ha så stor effekt på lärandet. Bland informanterna som arbetar med läsläxa lyfts längre skoldag och frivillig läsläxa med information om vikten av läsning fram som eventuella alternativ till obligatorisk läsläxa. Med andra ord är informanternas svar, precis som forskningen om läxor, motstridiga. Lärarna har samma mål men ser olika vägar att nå fram till målen. Återigen kan Hatties (2012, s. 38–39) ord om vikten av kompetenta, medvetna lärare vara av större betydelse än valet av undervisningsmetod.

6.2 Slutsats och vidare forskning

Syftet med min undersökning har varit att beskriva vilken betydelse lärare anser att läsläxan har för läsutvecklingen på lågstadiet. Jag ville bidra till att skapa en mer nyanserad bild av varför lärare ger respektive inte ger läsläxa, samt vilka för- och nackdelar som lärare ser med läsläxan. Jag ville också undersöka om de upplever att läsläxan skiljer sig från andra läxor. Utifrån undersökningen kan jag dra slutsatsen om att det råder delade meningar om vilken betydelse läsläxan har för elevernas läsutveckling på lågstadiet. Lärarna som arbetar med läsläxa menar att den har stor betydelse för läsutvecklingen, medan lärarna som arbetar utan läsläxa hävdar motsatsen. Även forskningen är motstridig och eftersom det inte finns någon forskning direkt på läsläxan är det svårt att dra slutsatser om huruvida tidigare forskning om

30

läxor är giltig även gällande läsläxan. Dock är både lärare och forskare eniga om att det krävs mycket övning för att bli en god läsare.

De för- och nackdelar med läsläxan som informanterna tagit upp stämmer väl överens med den tidigare forskning som finns. Informanterna är dessutom eniga i att läsläxan skiljer sig från andra läxor och de har likartade tankar om varför den skiljer sig från andra läxor. Därmed kan man dra slutsatsen att det finns ett behov av mer forskning gällande just läsläxan. Här kan min studie ses som ett litet bidrag till att öka medvetenheten och visa på olika aspekter

gällande läsläxan.

Under arbetet med min studie har jag tillägnat mig mycket ny kunskap, men också fått flera nya frågor att fundera över. Jag har under arbetet med studien saknat forskning som undersökt just läxor i ämnet svenska på lågstadiet. Det hade varit intressant att se mer sådan forskning. Dessutom hade det också varit intressant att forska vidare på hur olika lärare bedriver sin undervisning när de väljer att inte ge läsläxa, i synnerhet på lågstadiet. Ytterligare en intressant fråga att undersöka skulle vara elevernas syn på läsläxan.

31

Referenser

Alm, P. (2014) Läxfritt – för en likvärdig skola. Stockholm: Hoi förlag.

Bell, J. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Björkdahl Ordell, S. (2007) Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Dimenäs J. (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metod. Stockholm: Liber.

Cooper, H. (2007) The battle over homework: Common ground for Administrators, Teachers

and Parents. 3 uppl. Thousand Oaks: Corwin Press. [Elektronisk resurs]

Cooper, H., J. C, Valentine. (2001) Using Research to Answer Practical Questions About

Homework. Missouri, Colombia: Department of Psychological Sciences University of

Missouri–Columbia. [Elektronisk resurs]

Dovemark, M. Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs. (red). Lära till lärare: att utveckla

läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. Stockholm: Liber.

Epstein, J. L. (1988) Homework practices, achivements and behaviors of elementery school

students. Baltimore: John Hopkins University. [Elektronisk resurs]

Gustafsson, J.E. (2013) School Effectiveness and School Improvement: An International

Journal of Research, Policy and Practice. Göteborg: Göteborgs universitet. [Elektronisk

resurs]

Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hellsten, J.O. (2000) Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala: Uppsala universitet.

Hellsten, J.O. (1997) Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(3) s. 205- 220. http://docplayer.se/424789-Laxor-ar-inget-att-orda-om-laxan-som-fenomen-i-aktuell-pedagogisk-litteratur.html [Hämtad 2017-03-03].

Khilström, S. (2007a) Intervju som redskap. I Dimenäs. (red). Lära till lärare: att utveckla

32

Khilström, S. (2007b) Uppsatsen – examensarbetet. I Dimenäs. (red). Lära till lärare: att

utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. Stockholm:

Liber.

Khilström, S. (2007c) Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs. (red). Lära till

lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod.

Stockholm: Liber.

Liberg, C., Säljö, R. (2012b) Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I Lundgren, U., Säljö, R., Liberg, C. (red). Lärande skola bildning: grundbok för lärare. 2 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I. (2009) Att lära sig läsa är en mental revolution. I Hedström, H. (red.). L som i

läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Kristianstad:

Lärarförbundets förlag.

Myrberg, M. (2003) Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och

skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.

Nationalencyklopedin (2017) Läxa. http://www.ne.se [hämtad 2017-03-09].

Patel, R. Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. SFS 2014:144. Förordning om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför

ordinarie undervisningstid. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014) Läxor i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

33

Skolverket (2016a) PISA 2015 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och

matematik. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok% 2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3725.pdf%3Fk%3D3725 [Hämtad 2017-06-06]. Skolverket (2017) Statsbidrag för läxhjälp. https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/2.8944/laxhjalp-1.220304 [Hämtad 2017-03-02]. Skolöverstyrelsen (1980) 1980 års läroplan för grundskolan.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30910/1/gupea_2077_30910_1.pdf [Hämtad 2017-03-24].

Strandberg, M. (2013) Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter

som resurs – några kritiska aspekter. Stockholm: Stockholms Universitet.

Säljö, R. (2012c) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U., Säljö, R., Liberg, C. (red). Lärande skola bildning: grundbok för lärare. 2uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Taube, K. (2013) Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2014) Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [hämtad 2017-04-17]

Westlund, I. (2004) Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköping universitet. [Elektronisk resurs]

Bilaga 1.

Information till deltagare

Mitt namn är Sandra Skulstad och jag läser sista terminen på grundlärarutbildningen F-3 på Karlstad universitet och skriver just nu mitt examensarbete i ämnet svenska.

Jag har valt att skriva mitt arbete med fokus på läsinlärning och närmare bestämt läsläxan. Syftet med studien är att undersöka varför lärare på lågstadiet väljer att arbeta med, respektive utan läsläxa. Min förhoppning är att studien kan bidra till en mer nyanserad bild av arbetet kring läxor, samt stärka argumenten för att arbeta med eller utan läsläxor.

Jag vänder mig därför till dig som verksam pedagog på lågstadiet för att be dig berätta om din syn på och arbete krig läsläxa. Ditt deltagande kommer att bestå av en kvalitativ intervju och

I dokument Läsläxan – hur viktig är den? (sidor 29-40)