6.1. Bourdieus kapitalformer och deras påverkan på anställningsbarhet
Då denna studies fokusområde är hur nyexaminerade juriststudenter upplever sin anställningsbarhet och vilka olika faktorer som påverkat denna, skall vi börja med att diskutera betydelsen av respondenternas sociala bakgrund och uppväxt - deras habitus.
Utifrån vår studie förstod vi att respondenternas habitus skilde sig åt, vissa hade växt upp med föräldrar som var jurister medan andra växt upp utan akademiskt inflytande inom familjen. En gemensam nämnare var dock att alla respondenter från tidig ålder hade ett intresse av att bli jurister. Tidiga händelser i livet som gjort att man kommit i kontakt med jurister, exempelvis som en av respondenterna gjort och således fick respondenten upp intresset för juridiken.
Drömmar från barndomen att bli jurist men framförallt en hemmiljö där respondenterna fått stöd och uppmuntran av föräldrarna att studera vidare vare sig föräldrarna var akademiker själva eller ej. Respondenternas erfarenheter från innan utbildningen hade därför mindre betydelse, utan samtliga var fast beslutna av att klara examen med vetskapen om att det kommer kräva disciplin och tid. Därmed kan vi se hur det inte nödvändigtvis fanns något gemensamt habitus som hade en större inverkan på studenternas val av utbildning, utan respondenterna sökte juristutbildningen trots att familjekonstellationerna såg olika ut, dock var merparten av respondenternas föräldrar positivt inställda till att respondenternas valde att studera vidare och därmed öka sitt kulturella kapital.
Samtliga respondenter beskriver tiden på universitet som krävande och till en början med stort fokus på att uppnå höga betyg, för att öka sin egen konkurrenskraftighet. I denna diskussion
kan denna konkurrenskraftighet översättas i ett ständigt jagande efter att vara mer anställningsbar än andra jurister som man konkurrerar med på det juridiska fältet. Som nyexaminerad jurist, vare sig de vill det eller inte, konkurrerar man på samma arbetsmarknad - det juridiska fältet. Som nämnt tidigare i studien är konkurrensen hög på detta fält, då antalet juristutbildningar utökats i Sverige de senaste åren och därmed finns det nu fler jurister på arbetsmarknaden. Utifrån våra resultat kunde vi urskilja hur en del respondenter haft fördelar på det juridiska fältet på grund av sitt habitus, då deras föräldrar var jurister som därmed medfört fördelar såsom sociala kontakter, vilket gör att man lättare kan socialisera sig på fältet och gynna individen i sökandet av ett jobb (Andersson, 2020). Bourdieu nämner bland annat hur personer som befinner sig nära varandra i det sociala fältet, även tenderar att göra det i den geografiska, verkliga världen. Att ha sociala kontakter från sina föräldrar kan därmed ge en ett försprång på det juridiska fältet. Däremot, de respondenter som inte fått fördelarna av ett sådant habitus strider därmed utan fördelar på det juridiska fältet, som exempelvis Jenna, som utan akademisk bakgrund började jobba redan under sin studietid för att konkurrera på likvärdiga villkor på det juridiska fältet. Har man således inte ‘rätt’ habitus med sig in på det juridiska fältet får man ta till andra vägar för att uppnå så kallade symboliska värden, för att nå anställningsbarhet, vilket Jenna gjorde.
För att lyckas väl på det juridiska fältet krävs således ett fördelaktigt habitus, som genererar fördelar, såsom kontakter, vilket enligt Bourdieu stärker en individs sociala kapital. Det sociala kapitalet utgörs, enligt Bourdieu, av ett utbyte i individens nätverk av materiella och symboliska värden, som skapas av exempelvis studiekollegor eller familj. Detta innebär att individen får det enklare att mobilisera sig inom ett stort nätverk, så som på det juridiska fältet (Bourdieu 1986, s. 9). I enlighet med detta så poängterade de flesta respondenter det sociala kapitalet som en central aspekt för deras anställningsbarhet. Exempelvis beskriver Jenna hur det idag är viktigt att göra sig ett namn under studietiden och att mycket handlar om kontakter inom branschen. Även Maja poängterar att ens sociala kontakter kan vara avgörande vad gäller att få ett bra arbete. Våra respondenter betonar därför vikten av sociala nätverk och kontakter man hunnit förvärva under studietiden. Detta gäller dels det sociala nätverk man funnit inåt, i detta fall under utbildningen, men även de kontakter man fått utåt mot juristbranschen. Jenna förklarade också att det är bra att man som student är aktiv i olika student-pooler eller föreningar, och att arbetet därför inte behöver vara särskilt kvalificerat utan själva nätverkandet är det viktigaste.
En del av en individs habitus vilar även i dennes ekonomiska kapital, vilket utgör, precis som det låter, en persons ekonomiska makt. Vad gäller det ekonomiska kapitalet kunde vi inte utläsa att detta skulle ha påverkat respondenterna särskilt mycket. Ingen av respondenterna nämnde att deras eller familjens ekonomiska styrka ska ha påverkat valet av antingen lärosäte eller utbildning. Dock förklarade vissa av respondenterna att de har behövt flytta till en annan stad för att påbörja sin utbildning, men att detta inte ska ha varit några problem ekonomiskt.
Respondenterna kommer alla från olika bakgrunder med skiftande förutsättningar och ekonomiska tillgångar, men att man ändå lyckats påbörja och fullfölja utbildningen - vilket talar för att ekonomiska kapitalet i detta fall inte har avgörande roll för våra respondenter. En individs ekonomiska kapital utgör grunden för mycket annat i dennes sociala värld, och kan hjälpa eller stjälpa en person i dennes sociala utveckling (Bourdieu, 1986, s. 13). Exempelvis, vissa av respondenterna blev tvungna att flytta, exempelvis Andreas, då studieorten var en helt
annan från den han bodde i från början. På detta sätt kan därför det ekonomiska kapitalet bli avgörande för om respondenten kan flytta och påbörja studierna, och har man inte någorlunda starkt kapital kan det bli svårt att fritt välja utbildning. Dock anmärkte ingen av våra respondenter att de stött på ekonomiska svårigheter i samband med exempelvis en flytt, vilket kan bero på att i stort sett all utbildning i Sverige idag är avgiftsfri och studenter har rätt till studiemedel från CSN. Ekonomiskt kapital verkar inte heller haft någon större inverkan på jobbsökandeprocessen efter avslutad utbildning, utan respondenterna poängterade att de fått sina jobb baserat på höga och välmeriterade betyg samt sociala kontakter - utan inverkan av ekonomiska tillgångar.
På det juridiska fältet är utbildningen en förutsättning, då en person endast kan kalla sig jurist efter färdigställd examen. En utbildning platsar inom vad Bourdieu kallar för en individs kulturella kapital, som därmed utgör en avgörande faktor för anställningsbarhet på det juridiska fältet. Beroende på vilket position en individ vill jobba som på det juridiska fältet, varierar kraven på betyg och andra meriter. Respondenterna berättar hur en del juristyrken kräver särskilt höga betyg, såsom tjänster inom domstol. Där räcker därför inte endast en avklarad juristexamen för att anses vara anställningsbar utan konkurrensen och efterfrågan på dessa yrken är så pass hög att ytterligare meriter krävs. Vår respondent Andreas beskrev hur han fick sin tjänst som tingsnotarie endast på betyg och meritvärde, och i detta fall spelade varken personlighet eller sociala kontakter någon roll.
För att utöka sitt kulturella kapital, uppnå goda betyg och därmed god anställningsbarhet för de attraktiva yrkesrollerna, berättar respondenterna att det handlar om hur mycket tid man är beredda att investera i sina studier. Denna investering kan förstås enligt Bourdieus idé om det förkroppsligade tillståndet av kulturellt kapital, där individen investerar tid i sig själv för att kunna utöka sitt kapital i form av självförbättrande (Bourdieu, 1986, s. 2). Således blir många studietimmar en investering i individens framtida anställningsbarhet, ett resonemang som även Tomlinson (2007) diskuterade när han poängterar hur studenterna ägnar tid och fokus på sina studier för att uppnå högre betyg, och på så sätt vara mer attraktiva än sina konkurrenter på arbetsmarknaden. Samtliga respondenter höll med om att det krävs väldigt mycket tid och disciplin för att klara utbildningen, och de investerade stolt denna tid - vilket också i de flesta fall resulterat i ett bra jobb. Stoltheten och självbilden de har fått efter att investerat i sig själva i detta förkroppsligande tillstånd var påtaglig under intervjuerna. Respondenterna poängterar även hur de numera såg juristyrket som en del av deras personlighet, vilket också därmed blivit en del av deras habitus - som kommer forma dem livet ut. Några av respondenterna, bland annat Jenna, växte upp i en familj utan akademisk tillhörighet - men nu kommer hennes potentiella framtida familj växa upp med akademisk tillhörighet. Vilket kan komma att påverka hennes framtida familjs beteende och habitus.
Det mest relevanta och centrala tillståndet inom det kulturella kapitalet, för denna studie, är det institutionaliserade tillståndet. Detta tillstånd innebär en individs makt som denna genererar genom institutioner (Sandberg, 2007, s.114). I detta tillstånd handlar det därför om att investera i en så hög akademisk utbildning som möjligt, för att bidra till starkt kapital och framtida framgång. Givetvis kan man nå framgång och bli framgångsrik i livet på många olika sätt, men ett av många sätt kan anses vara genom att investera i just en juristutbildning. Även om samtliga respondenter fått sin utbildning från olika universitet, vissa mer anrika än andra, så uttryckte
samtliga hur lärosäte inte spelade någon större roll - utan det viktiga var betyg och kontakter.
Utöver detta meddelade samtliga respondenter att ingen hade intresse av att välja ett annat lärosäte om de fick välja på nytt, vare sig de studerande på Uppsala eller Örebro Universitet.
Därmed kunde vi dra slutsatsen, att studenterna själva inte ansåg valet av universitet spela någon roll för det kulturella kapitalet - utan examen, betyg och kontakter var mer avgörande.
Således ansåg studenterna att kulturellt och socialt kapital var av störst vikt för god anställningsbarhet. Dessa två kapitalformer anser Bourdieu som de mest avgörande i vad han benämner som det symboliska kapitalet. Här adderas individens sociala kapital, i form av sociala kontakter som insamlats under utbildningen eller på arbetsmarknaden, tillsammans med studentens kulturella kapital i form av utbildning och examina, och summeras i ett samlat symboliskt värde (Sandberg, 2007, s.115; Bourdieu, 1989, s.16). Detta symboliska värde kan översättas i en viss social status eller erkännande. Att inneha högt symboliskt värde kan därför på det juridiska fältet skapa viss legitimitet och utmynna i hög anställningsbarhet. Detta symboliska värde kan även ge studenten en viss känsla av yttre erkännande, och samtliga respondenter menade hur detta erkännande av att vara jurist var tilltagande - både från utomstående och inom familjen.
6.2. Utbildning - vägen till anställningsbarhet
Någonting som togs upp i teorin var hur utbildningar ska utformas och vilka konsekvenser det blir av detta. Lindberg har valt att dela in detta i tre kategorier som konkurrensperspektivet, nyttoperspektivet och bildningsperspektivet. Konkurrensperspektivet innebär att man genom utbildning sorterar ut de som är passande för en anställning och detta sker genom betyg, provresultat och liknande (Lindberg, 2016, s.101-102). Detta var något man tydligt kunde utläsa i respondenternas svar då de flesta menade på att betygen spelar en viktig roll vid möjligheten att få ett arbete. Om man exempelvis tar Andreas arbete som tingsnotarie där det enbart är betyg och arbetslivserfarenhet som spelar en avgörande roll om man får tjänsten. Även Rasmus beskriver det som att han kände till att det var mycket fokus på betyg innan han påbörjade utbildningen men inte att den var så påtaglig som den visade sig att vara. Detta bekräftar därför att konkurrensperspektivet råder både under och efter studierna.
Vidare förklarar Lindberg (2016) nyttoperspektivet som att studenterna ska förberedas för arbetsmarknaden genom utbildning. Utbildning leder till förstärkt effektivitet och kreativitet hos individer och att detta i sin tur ökar samhällets tillväxt samt välstånd (Lindberg. 2016, ss.
101-102). Själva utbildningen i sig leder till att studenterna blir utbildade jurister och på detta sätt kan komma att bidra till samhället. Jenna beskriver att hon tror att det finns mycket jobb som jurist om man är öppen för alternativ. Även Maja menar på att hon tror att juriststudenterna har ett litet försprång på arbetsmarknaden och att arbetsmöjligheterna ser väldigt goda ut. Med andra ord kan man utläsa från respondenterna att juristyrket fyller en viktig funktion i samhället och att det finns mycket jobb.
Bildningsperspektivet förklarar Lindberg (2016) som någonting större än att enbart göra individer nyttiga, där bildningen ska skapa en frihet hos människan. Högre utbildning utmärks av bland annat objektivt kunskapssökande, självständighet och individuell utveckling.
Universitet ska framstå som ett kritiskt centrum och de människor som valt att bilda sig kommer präglas av ett rikt liv, kritiskt tänkande och bidra till samhällsutvecklingen (Lindberg, 2016, ss. 101-102). De flesta respondenter menade på att utbildningen har utvecklat dem som människor och att den format dem som personer. Maja förklarar exempelvis att hon blivit mer noggrann, fått ett mer utvecklat vokabulär och att hon tänker efter mer innan hon väljer att uttrycka sig. Även Ebba beskriver att hon fått ett förbättrat självförtroende tack vare utbildningen och att hon lärt sig den juridiska metoden hur man söker information i exempelvis lagboken. Tack vare utbildningen har Rasmus fått ett mer kritiskt förhållningssätt och känner sig mer bildad än innan.