• No results found

7. Diskussion och kritisk reflektion

7.1 Diskussion av resultat

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Under undersökningens gång kom vi fram till att pedagoger har olika arbetssätt och syn på demokratiarbetet i förskolan eftersom begreppen är abstrakta och svåra att konkretisera i verksamheten. Vi har dessutom fått syn på att det finns många viktiga aspekter som spelar roll när det gäller möjligheten till att barn ska kunna utöva inflytande i förskolan. Under observationer och intervjuer framkom det att barnens ålder är en viktig aspekt i frågan om hur pedagoger utformar och planerar verksamheten. En generell bild har uppkommit om att det finns många aspekter i förskolan som gör att demokratiarbetet bromsas, så som tidsbrist, rutiner, språk och resurser. Vi är medvetna om problematiken kring detta och att det är svårframkomligt. Dock kan vi aldrig välja bort att lyssna på barnen, även om tiden är knapp eller om resurserna brister eftersom det är en del av vårt uppdrag.

En återkommande poäng i resultatet är enligt pedagogerna bristen på möjligheter att kunna arbeta med barns inflytande och delaktighet. Detta kanske delvis kan förklaras av att pedagogerna valt bort att se möjligheterna i arbetet. Är pedagoger egentligen medvetna om att det finns så många aspekter som kan möjliggöra arbetet med barns inflytande och delaktighet på förskolan? Har pedagogerna genom ständig reflektion, diskussion och dokumentation blivit medvetna om vilka aspekter som påverkar

48

demokratiarbetet samt hur de ska förebygga dessa och arbeta vidare därifrån? Dock finns det alltid aspekter som påverkar verksamheten, när det gäller arbetet med barns inflytande och delaktighet, så som att vissa rutiner måste följas, enligt pedagogerna.

I vårt resultat kom vi fram till att miljön var avgörande för om barnen kan vara självständiga och ha inflytande samt bestämma hur deras vardag ska se ut. Vi fick dessutom syn på att åldern spelade en viktig roll i utformandet av miljön/verksamheten och arbetet med barns delaktighet och inflytande. Pedagoger som arbetar på de åldershomogena avdelningarna har en klarare bild av hur miljön ska utformas på avdelningen för att barnen ska kunna ha inflytande, men inte på avdelning Pricken som är en ett- till femårsavdelning. På denna avdelning anser pedagogerna att miljön inte kan vara anpassad till alla barn på grund av säkerhetsskäl. Vi tror att genom att lyssna till barnen kan pedagoger anpassa miljön efter de olika barnens utvecklingsnivå. Kanske ska pedagogerna intervjua de äldre barnen och fråga hur de vill att deras förskola ska se ut, samt lyssna till de yngre barnens kroppsspråk om inte det verbala språket finns. Att se barnen och betrakta barnen som kompetenta hjälper pedagoger att lyssna till barnen. Pedagogerna kan sedan genomföra och planera verksamheten utifrån detta syn- och förhållningssätt. Enligt Kristina Westlund (2011) är det inte enbart genom utformandet av verksamheten och variation på arbetsformer som barnen kan utöva inflytande utan författaren menar att även pedagogers förhållningssätt har stor betydelse. Det gäller att pedagoger skapar möjligheter för att barn kan utöva inflytande i förskolan samt lyssnar på barnen och tar hänsyn till deras intressen, åsikter, tankar och önskemål. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att uttrycka sina åsikter och tankar för att sedan kunna påverka sin situation (Skolverket, 2010).

Genom de teoretiska begreppen, kompetensdiskursen och bristdiskursen, har vi fått ny förståelse för hur vi ser på barn. Vi har blivit medvetna om på hur många sätt vi kan sätta barn i bristpostition utan att vara medveten om det själva. Under undersökningens gång fick vi vid flera tillfällen syn på hur pedagogerna, medvetet eller omedvetet, försatte barnen i bristposition. Vi anser att det är en ständig konflikt mellan dessa två begrepp eftersom de ibland går in i varandra. Pedagoger måste se barnen som kompetenta men vara medvetna om att barn ändå behöver utvecklas och stödjas under utvecklingens gång av pedagogerna. Att se barn som kompetenta innebär inte att barnen

49

redan kan allt utan att pedagoger ska vara medvetna om att barn har vilja, åsikter och intentioner samt lyssna på barnens tankar. Därefter kan pedagogen planera verksamheten utifrån detta lyssnande på barnen. Pedagogerna på avdelningarna verkar inte heller vara medvetna om att de placerar barn i brist- respektive kompetensdiskurs. Därför tror vi att det bästa sättet är, som vi nämnt tidigare, att bli medveten om sitt eget förhållningssätt och att pedagog få syn på sig själv, verksamheten samt barnen. Detta kan göras genom dokumentation och reflektion enskilt och i arbetslaget.

Vi har efter studiens gång reflekterat över om hur våra resultat skulle ha sett ut om vi även intervjuat barnen på avdelningarna. Våra metodval har kanske påverkat hur vi tolkat innebörden av inflytande på ett annat sätt än om vi hade valt att även intervjua och observera barnen på avdelningarna. Eftersom studien handlar om pedagogers arbete med barns inflytande och delaktighet på förskolan valde vi att observera och intervjua pedagogerna. Dock hade det varit intressant att få reda på barnens tankar och åsikter. Vi hoppas kunna få denna möjlighet i framtiden att i en annan undersökning intervjua och synliggöra barnens tankar och utgå ifrån barns perspektiv samtidigt som vi även vill se arbetet med inflytande och delaktighet ur ett vuxet perspektiv.

Vi hade dessutom velat observera i fler dagar för att få ett bättre grepp om hur pedagogerna arbetar på respektive avdelningar, men med tanke på den begränsade tid vi haft hade vi inte möjlighet till detta. Det hade varit intressant att i kommande undersökning av arbetet med barns inflytande och delaktighet även använda sig av videoupptagning för att få syn på pedagogers förhållningssätt gentemot barnen.

Related documents