• No results found

I takt med utbyggnad och förtätning av staden samt ökad nederbörd på grund av

klimatförändringar kan en hållbar dagvattenhantering vara just den lösning vi behöver för att kunna hantera de relaterade problemen som uppstår. Kraftigt regn och översvämningar kommer utan tvekan drabba Malmö igen med tanke på det gamla ledningsnätet och därför är det av största vikt att få med så många som möjligt i att vidta åtgärder (VA SYD, 2016). Vidare blir det även relevant att just villaägare också tar ansvar för att bidra till en lokal hantering på kvartersmark. Vår studie har dock visat att det i dagsläget saknas vilja och motivation bland villaägare när det gäller att investera i hållbara lösningar för dagvattenhantering och problemet är överlag att det råder en uppfattning om att det är någon annans ansvar att ta hand om dagvattnet. Boende i Eriksfält har ofta omvandlat grönytor på deras tomter till hårdgjorda ytor och/eller

parkeringsplatser trots att de även har stuprör som är kopplade direkt till ledningssystemet, vilket tyder på att villaägarna har en inställning gentemot dagvattenhantering som förhåller sig till en egoistisk värdeorientering. Detta bekräftas även av sekundäranalysen av VA SYDs

enkätundersökning, de villaägare som har vidtagit åtgärder är i stor utsträckning de som redan drabbats av översvämningar då dessa på så vis redan blivit medvetna om de negativa

konsekvenserna som en översvämning för med sig och därför i större grad är motiverade till att förhindra att något liknande ska kunna hända igen. Utifrån det vi kommit fram till under vår studie konstaterar vi att möjligheten att ändra villaägarnas vilja och motivation till att lokalt omhänderta dagvatten ligger i att nå ut med information för att främja kunskapen kring dagvattenhantering och stärka de värdeorienteringar som är relevanta för denna fråga. En god förutsättning som dagvattenhantering som attitydobjekt redan har är dess egenskap som lokalt miljöproblem då det till högsta grad är egocentriskt värdeorienterat, vilket är en betydande drivkraft för att motivera till ett ändrat beteende. Egoistiska värdegrunder verkar ha en stor betydelse med avseende på denna fråga då det förhåller sig till just villaägare som var och en ansvarar för sin egna bostad. Därför är det även relevant att även uppmärksamma att en lokal, hållbar hantering av dagvatten är lönsamt ur ett långsiktigt perspektiv med avseende på vatten som resurs och kostnaden förbrukning av vatten för med sig.

Även på vilket sätt man väljer att informera individer och på vilket sätt förslag till ändrat beteende läggs upp har betydelse. Enbart kunskap om ämnet räcker inte för att motivera individer till ett ändrat beteende, utan det krävs att olika strategier implementeras för att

uppmuntra och inspirera till att omvandla kunskapsläget till att faktiskt agera utifrån detta också (Petersson, u.å). Det räcker alltså inte bara att upplysa att det finns ett befintligt problem som behöver åtgärdas på diverse sätt, i stället behövs det förslag på kreativa lösningar kan leda in individer på ett spår som driver de både mot att inse allvaret samt finna en motivation att agera. Det är även viktigt att göra det attraktivt och trendigt att ha kreativa och estetiskt tilltalande lösningar för dagvattenhantering på egen tomt. Hållbara åtgärder för lokal dagvattenhantering kan presenteras som inspirerande inslag om trädgårdsdesign och kan motivera till att istället se dessa åtgärder som vackra inslag i trädgården i stället för något tråkigt som “borde” göras. För att en hållbar dagvattenhantering ska kunna bemöta de kommande utmaningar är det viktigt att övertyga villaägarna om att nya lösningar är något givande och positivt i stället för att de ska uppfattas som krångliga kostsamma åtgärder. VA Syds satsning “Tillsammans gör vi plats för vattnet” samt deras utskick “Hållbart” är en bra utgångspunkt men VA SYDS enkätundersökning visar att 0% har tagit del av information från deras hemsida, att göra större satsningar på att sprida informationen via sociala medier kan vara en effektiv metod att nå ut till fler. Att stärka de altruistiska värdegrunderna har också betydelse när det gäller att motivera villaägare till att bidra till att lokalt omhänderta sitt dagvatten. I liknande stil som

grannsamverkan är menat att gemensamt motverka brott i ett bostadsområde menar vi att ett gemensamt samarbete för att motverka översvämningar kan vara ett förslag till att öka villaägarnas motivation till att samverka med avseende på dagvattenhantering. Även med

sopsortering som exempel ser vi att en beteendeförändring är möjlig om nya normer skapas även om det kan kräva en viss tid. Att få uppmärksamhet och beröm utifrån för sitt agerande genom att göra något bra för miljön kan vara effektivt att uppnå ett önskat förändrat beteende, detta kan vara en effektiv strategi för att motarbeta den nuvarande normen som säger att

dagvattenhantering inte ligger inom individens ansvarsområde. Individers beteenden styrs nämligen till stor del av trender, livsstilar och sociala mönster och människor påverkas starkt av andra i sin omgivning. Att vilja följa normer och nya trender kan så ha en stor inverkan på individers val och därför leda till ett ändrat beteende (Petersson, u.å).

Vidare ser vi även att det bör spridas mer information och kunskap kring vattnets betydelse med avseende på hållbarhet, för att så främja betydelsen av dagvattenhantering genom att utnyttja en term som redan fått genomslagskraft och trendar i diverse medier. För att göra

dagvattenhantering till en fråga som blir aktuell på fler plan än med avseende på risk för översvämning kan det vara effektivt om det skapas en ny dialog kring betydelsen av

dagvattenhantering på kvartersmark. Då kan man även lägga större vikt vid vattnets egenskap som värdefull men sinande resurs som även kommande generationer bör ha tillgång till då en fri tillgång till vatten är något som förväntas i Sverige. Men sett ur ett globalt perspektiv är vatten absolut inte en oändlig resurs, detta kan väcka en större känsla av ansvarstagande som kan motivera viljan att bidra till en hållbar dagvattenhantering. Reklambudskap och artiklar om hållbarhet, miljö samt begränsade resurser för våra kommande generationers framtid kan då leda till att människor känner ett allt större ansvar och krav att påverka och åstadkomma en

förändring (Boström & Sandstedt, 2004). Genom att individer regelbundet kommer i kontakt med information som är relevant för att främja en hållbar dagvattenhantering kan så intresset och medvetenheten kring denna fråga öka då attitydstrukturerna påverkas och stärks.

Related documents