I inledningen hänvisar jag till PIRLS 2006 där upphovsmännen till denna internationella undersökning menar att svenska skolor jämförelsevis är bra på att ge elever en grundläggande läsförståelse. Problem uppkommer då eleverna passerar denna grundläggande nivå någon gång efter årskurs fyra och ska utvecklas till att bli mer avancerade läsare. Allt färre elever når upp till en avancerad nivå och i Sverige, som i de jämförda länderna, uppvisar pojkar sämre läsresultat än flickor.90 I den undersökning jag har gjort kan jag inte göra en jämförelse med en tidigare, eftersom det endast var ett mättillfälle, men jag kan beskriva vilken nivå de tio pojkar jag undersökt befinner sig för tillfället.
Ett annat intressant resultat är tendenserna i läsvanor hos pojkarna som även de kan jämföras med pojkar i tidigare studier. Det har framkommit i andra undersökningar att pojkar föredrar att läsa dagstidningar, serietidningar, e-mail, webbsidor och så vidare framför skönlitteratur. I min undersökning visar enkäterna och samtalsintervjuerna att pojkarnas val av läsning övervägande innefattar texter de hittar på Internet eller tv-läsning. Den läsningen bedrivs också främst på fritiden. Allard, Rudqvist och Sundblad jämför läsning på tv med bokläsning och menar att om man endast ser till textens varaktighet är tv-läsningen betydligt mer komplicerad. Ur andra aspekter, som textens karaktär och framställningsform, är de däremot enklare och kan vara betydande för elevers läsutveckling.91 Mats visar sig läsa mycket på tv hemma och mer sällan i en skönlitterär bok och uppkommer ändå till en godkänd nivå 15 i läsutvecklingsschemat. Likadant är det med Erik som hellre väljer att läsa texter på Internet och även han hamnar på nivå 15 i läsutvecklingsschemat.
Resultatet i Lärarnas Riksförbunds undersökning är att en fjärdedel av pojkarna i grundskolans senare år aldrig läser skönlitteratur, vilket stämmer överens med de pojkar jag undersökt.92 Tre av tio läser aldrig skönlitteratur hemma och fem av tio bedömer att de aldrig gör det i skolan. Jag anser att det resultatet är anmärkningsvärt i sig då fler pojkar säger sig inte läsa skönlitteratur i skolan där läsningen kan förväntas vara styrd och kontrollerat av lärare. En läsare på t.ex. nivå 15
90 PIRLS 2006.
91 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 93. 92
i schemat kan enligt Allard, Rudqvist och Sundblad upptäcka läsglädjen om läraren uppmanar, uppmuntrar och ställer krav på bokläsandet. Lärarnas ansvar kan på så vis vara avgörande för en utveckling till den avancerade läsnivån som eftersträvas.93
Olle och Pelle i min undersökning är några av dem som läser frekvent och som även hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Deras läsning, även av skönlitteratur, bedrivs främst på fritiden. Aidan Chambers är en av dem som talar om hur viktigt det är att lärarna tar sitt ansvar för att introducera eleverna i en positiv läskultur i skolan.94 Här är också betydelsen av skolbibliotek och kontakten med en insatt och utbildad bibliotekarie avgörande menar Göran Ejeman och Gunilla Molloy.95 Jag menar att det borde vara betydligt fler av pojkarna som svarar att de ofta, eller ibland läser skönlitteratur i skolan. Min uppfattning är dock att det inte uteslutande måste vara svenskämnets ansvar att låta eleverna möta skönlitterära texter. De skulle även med fördel kunna användas i moderna språk och i samhällsorienterade ämnen där syftet med läsningen både blir av en kunskapsinhämtande art samt positivt för språkutvecklingen. Däremot behöver inte all läsning vara av skönlitterär art. Det har i min undersökning visat sig att det snarare är frekvensen av läsning som är betydelsefullt för om en elev ska uppnå en god läsförståelse eller inte.
Betydelsen av meningsfulla texter är dock något som framhålls av flera forskare och detta bekräftades vid lästesterna. Pojkarna fick läsa en bruksanvisning, en sportartikel och sist baksidestexten av en skönlitterär bok. Nio av tio pojkar säger uttryckligen i samtalsintervjuerna att bruksanvisningen var svårtläst och många stakade sig på flera av de längre och svårare orden. Olle sammanfattar textens svårighet på ett bra sätt med kommentaren att ”den handlade ju inte om något”, vilket enligt honom gjorde den komplicerad. Texten blir ett exempel på en meningslös text ryckt ur sitt sammanhang. Pojkarna kan tekniskt läsa den, men eftersom de inte ser något sammanhang i den ger väldigt lite för utvecklingen av läsförståelsen. Att en läsare kan minnas och lära sig något av en till synes meningslös text handlar istället om en strävan och en förmåga att finna strukturer, rytm och associationer.96
93 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 85. 94 Chambers, s 71.
95 Ejeman och Molloy, s 127. 96
Betydelsen av förförståelse och intresset för det lästa visade sig vid läsning av tidningsartikeln. De pojkar som berättade att de idrottade på fritiden visade sig också ha en fördel då de läste sportartikeln. Både Erik och John är intresserade av fotboll på fritiden och har via sina förkunskaper lättast för texten som handlade om fotboll. Frank Smith menar att lärares inställning till att skönlitteraturen är de enda läsvärda texterna i skolan, kan resultera i en trångsynt och hämmad syn på läsalternativ. Läraren bör utnyttja elevers intressen och vanor vid val av texter i undervisningen.97 Jag menar att Smith har en poäng och att läsare som tex. Mats som läser mycket tv-läsning är ett bra exempel på att det inte enbart är skönlitteraturen som har betydelse för läsutvecklingen.
Jag menar att läraren är viktig då skönlitterära texter ska introduceras för individen, men att ett engagemang från eleven själv måste komplettera. Den möjlighet läraren har är att hitta alternativ i skönlitteraturen som motsvarar de texter individen väljer att läsa vid sidan om skönlitteraturen. Om en pojke är idrottsintresserad och av den anledningen väljer att läsa sportartiklar kan läraren hitta skönlitterära böcker med idrottsprofil som kan utveckla och utmana elevens språk ytterligare. Frank Smith anser att det viktigaste är att eleverna läser texter som är intressanta för dem och som samtidigt förbättrar deras språk. Lärarens uppdrag blir enligt mig att åstadkomma detta hos eleverna oavsett val av text. Andra texttyper än skönlitteratur bör användas, men lärarna måste vara medvetna om textens språkliga nivå så att eleverna bibehåller eller skapar ett positivt förhållande till läsning. Om eleverna möter texter på för hög abstraktionsnivå riskerar de ett innötande av enskilda fragment som inte gynnar läsutvecklingen.98 Däremot kanske det just är den skönlitterära texten som en pojke som endast läser texten på dataspel hemma behöver möta i skolan, men det är upp till läraren tillsammans med eleven att utvärdera. Mitt resultat i denna undersökning har visat att läsvanorna och val av läsning har mindre betydelse för läsförståelsen. Främst visar det sig vara frekvensen av läsning och inte valet av texter som är utslagsgivande för läsutvecklingen. I PIRLS undersökning 2006 framkommer att allt färre elever väljer läsning som en fritidssysselsättning och att färre har en positiv attityd till läsning.99 Det är enligt mig uppmaningen att läsa som är viktig, inte vad eleven läser.
97 Smith, s 184-185.
98 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 11. 99
Läsfrekvens och intresse för läsningen visade sig ha ett samband med läsförståelsen vid läsning av den skönlitterära texten i min undersökning. Tre av pojkarna som läste den skönlitterära texten med framgång menar också att de hade en hög läsfrekvens av böcker på fritiden och har en positiv attityd till läsning. Kalle står dock i kontrast till dessa pojkar och placerades på punkt 13 i läsutvecklingsschemat. Han har låg läsfrekvens, speciellt när det gäller skönlitteratur. Han hade svårt att ta sig igenom den skönlitterära texten, återberätta den samt att svara på frågor ställda på texten. Kalle berättade dessutom att han lät sin mamma läsa texter för honom då han hade läxa, vilket jag menar inte utvecklar hans läsförståelse. Möjligtvis får han lika goda ämneskunskaper utan att själv läsa, men han eget språk stagnerar i utvecklingen och han kommer att få svårare och svårare att läsa nya texter med nytt innehåll. Att Kalle inte når en godkänd nivå i sin läsförståelse visar sig inte ha lika mycket med val av läsning att göra som bristen på frekvens av läsning. Kalle låter sin mamma läsa för att han själv inte behärskar läsningen av lärobokstexterna. Ett alternativ för Kalle vore att han lyssnade på texten samtidigt som han följde med i läroboken. Det bästa hade dock varit att han blivit erbjuden ett enklare läsmaterial för att kunna utmana sin läsförståelse på den nivå han nu befinner sig.
Mats har också han vissa problem att ta sig igenom texterna, men här förekommer ett annat problem än brist på läsvana eller meningsfulla texter. I detta fall handlar det nämligen om brist på självförtroende och en påfallande nervositet. Detta fenomen nämner Karin Taube där hon menar att läsförståelsen är sammankopplad med självförtroendet. Detta självförtroende i läsning är något som grundläggs redan i tidiga år. Ett tidigt misslyckande i läsningen kan leda till en ond cirkel med undvikande av läsning och skrivning vilket gör att läsaren kommer ännu mer efter i förhållande till sina kamrater.100 Här menar jag att lärarna har ett stort ansvar och Ejeman och Molloy påpekar vikten av att de känner sina elever och kan erbjuda för dem anpassad och intressant litteratur som kan locka dem till läsning. Att ha intresse för läsning och en positiv attityd till skolan generellt är något som berörts av många forskare som en förklaring till varför pojkars resultat inte förbättras. Bland annat belyser Pia Enochsson den ”machokultur” som etablerats i skolan där pojkarnas strävan inte handlar om att göra bra skolresultat, utan snarare att
100
framhålla och befästa sina könsroller.101 Mats Björnsson är inne på samma problematik med att pojkarna koncentrerar sig på att hävda sin maskulinitet i en skola med få manliga förebilder.102
Bland de pojkar jag undersökt hade de flesta positiva attityder till skolan som mötesplats, men inte till skolarbetet och till läsning, precis som PIRLS undersökning visade.103 De pojkar som uttryckligen påtalade att de tyckte skolan var viktig för framtiden och att läsning var något roligt var också de som uppvisade goda resultat i läsförståelsetestet som utfördes. Jag är beredd att hålla med om att allt för mycket energi hos pojkarna går åt till annat än skolarbete och att lärarna måste ge eleverna en grundtrygghet i gruppen de tillhör. Allt för ofta, menar jag, tvingas elever av olika skäl skifta klasskamrater och lärare vilket kan vara förödande för någon med dåligt självförtroende. För dessa elever är ett respektfullt förhållande i gruppen och till läraren en förutsättning för att han eller hon ska våga utmana sina sämre sidor i skolan.
Läsning och skola har en benägenhet att bli sammankopplad med en kvinnlig identitet snarare än manlig. Detta kan vara en förklaring till pojkarnas dåliga attityder till skolan. I anslutning till detta menar bland annat Robert W Connell och Mats Björnsson att de könsstereotypa mönster som finns måste brytas för att pojkarnas situation i skolan ska förbättras.104 Jag menar att det är en stor utmaning och en svår uppgift för lärare att bryta mönster som hänvisar till att framgångsrika skolprestationer hör till den kvinnliga identiteten. PIRLS undersökning visar dock att flickornas försprång gällande skolresultatet är likartade i de jämförda länderna, vilket kan bidra till att skolväsendet tar detta på allvar och vill finna en lösning.105
Både Aidan Chambers och Ann-Katrin Svensson påtalar lärarnas ansvar för att göra pojkarna intresserade av skola och läsning. Lärarna ska även vara pålästa och insatta i den problematik som synes bekräftad i och med denna, och liknande undersökningar.106 Jag vill också hävda att närvaron av manliga lärare har stor betydelse för pojkarna som förebilder i skolan. Det är inte nödvändigt att dessa är lärare, men fördelen då är att de samtidigt blir läsande förebilder, vilket 101 Eochsson. 102 Björnsson, s 7-8. 103 PIRLS 2006. 104 Connell, s 205. 105 PIRLS 2006. 106 Chambers, s 111.
kan vara avgörande för vissa pojkars läsintresse. Men betoningen på att pojkar behöver manliga förebilder får inte eller bli allt för stereotyp. Om de genusskillnader som råder ska ha möjlighet att förändras krävs det att pojkar även uppskattar sina kvinnliga lärare som förebilder likväl som att flickor anammar manliga ideal. Då kanske vi talar om elever generellt och inte pojkar och flickor, eller människor generellt och inte män och kvinnor. Skillnaderna behöver inte vara så stora.
De tio pojkar jag gjorde samtalsintervjuer och lästester med genomförde alla högläsningen av de tre texterna. De klarade av att återberättade dem och svara på frågor ställda på texterna, även om detta gjordes med olika framgång. Karin Taube resonerar generellt om läsares skilda framgångar och hänvisar till begreppen passiv kontra aktiv läsning och yt- kontra djupläsning. Resultaten uttrycker en skillnad, menar hon, där läsvanan är utslagsgivande. De som läser aktivt och på en djupare nivå ser budskapet bakom texten och relaterar det till tidigare erfarenheter och kunskaper.107 Anders i min undersökning är ett exempel på en läsare med stor läsvana och som uppvisar förmåga att förstå meningen med texter utan att det står utskrivet. Han bearbetar tankemässigt den text han läser som Allard, Rudqvist och Sundblad beskriver det i läsprocessmodellen.108 John reflekterade också med framgång om texterna och uttryckte åtskilliga egna resonemang. Skillnaden mellan honom och Anders är att John säger sig läsa relativt sällan. En förklaring till hans goda förmåga till djupläsning trots avsaknad av läsvana kan vara att John har en generell fallenhet för att analysera. Alternativt, och kanske troligare, har han läst mycket och varit noga med sitt skolarbete tidigare i skolåren, vilket nu har ersatts av andra fritidssysselsättningar. Djupläsning kräver nämligen repetition och erfarenhet. Lärare har även i detta moment en viktig roll som handledare för att hjälpa eleverna att uppnå en analyserande förmåga. Risken är annars att eleverna stannar vid en grundläggande läsförmåga, vilket inte gör att de kommer vidare och kan läsa mer avancerade texter i framtiden, något som även PIRLS bekräftar.109 Jag vill dock även här påpeka att en viss begåvning krävs av eleven för att bemästra tekniken att se meningen bakom texten. Det är inte säkert att alla når det litterata läsandet som är den sista fasen läsutvecklingsschemat. Ett problem, som jag nämnt tidigare är dock att ofta lärobokstexter i grundskolans senare år kräver att eleven befinner sig på en litterat nivå i sin
107 Taube, s 88.
108 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 18. 109
läsutveckling. Detta kan göra att flera elever finner de texter de oftast möter i skolan, alltför komplicerad och abstrakt.110
Diskussionen om meningsfull läsning har förts av många i tidigare forskning. Lars Brink belyser bland annat problemet med att den skönlitteratur pojkar vill läsa inte alltid är fullt accepterad i skolan. Han menar att den litteratur som lärarna ofta framhåller är den om mänskliga relationer, där eleverna ska kunna lära sig något om sig själva. Att läsningen blir en väg till självkännedom och en del i en socialiseringsprocess är också något som Göran Ejeman och Gunilla Molloy framhåller som ett av argumentet till varför barn bör läsa och jag tycker att deras åsikt är berättigad.111 Även Robert W Connell framhöll skönlitteraturens betydelse både kunskapsmässigt och socialt. Bland de pojkar jag undersökt framkom dock inga tecken genom deras utsagor på att läsningen kan ha haft betydelse för den personliga utvecklingen. Jag vill samtidigt påstå att det kan finnas svårigheter för en 15-årig pojke att bedöma hur han som individ blivit påverkade av skönlitterära texter. Detta kan vara en förklaring till att pojkarna inte uttrycker några sådana exempel. Däremot visade några av dem prov på empatisk förmåga vid återberättandet av baksidestexten om Sandor och Ida. Förmågan att kunna sätta sig in i en handling och i huvudpersonernas karaktärer är en viktig del i den fortsatta läsutvecklingen. John tenderade dock att övergeneralisera och övertolka fragment i texten, vilket kan tyda på en oförmåga att hålla sig kritisk till det lästa. Jag menar att läsningen av skönlitteratur för att se företeelser ur andra perspektiv och att få en förståelse för skilda synsätt och åsikter är viktig i den ålder pojkarna befinner sig. Det sker under denna tid ett formande av individen och den personliga prägeln sätts vilken ofta inte omvärderas förrän i vuxen ålder om ens då. De attityder och värderingar eleverna har med sig från skoltiden får på så vis en avgörande betydelse för deras personlighet, och där kan skönlitteraturen bidra med alternativa synsätt. Återigen bör jag poängtera att valet av texter har visat sig inte betyda lika mycket som frekvensen av läsning. Men fördel kan även andra texter än skönlitteratur användas för att både ge nya perspektiv och att bidra till språk- och läsutvecklingen.
110 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 107. 111
Ann-Katrin Svensson underströk fördelarna med att även högre upp i åldrarna läsa högt för eleverna, vilket jag tycker är en mycket god idé.112 Vid ett sådant tillfälle skapas också naturliga samtal där läraren deltar och överser diskussionen. Läraren har då möjlighet att upptäcka om tex. någon elev uttrycker åsikter och uppfattningar som inte överensstämmer med en demokratisk hållning. Det kan generera i ett positivt klimat i klassrummet, vilket enligt Karin Taube är en förutsättning för att skapa en lärande miljö. En följd blir, enligt mig, att eleverna lär sig ett analysredskap och anammar hur läraren angriper texten. Eleverna möter samtidigt texter med ett med en högre språklig nivå än vad de är vana att läsa, vilket kan vara positivt för deras syn på val av texter. Högläsningen blir en mjukstart med det litterata läsandet och med mer abstrakta och hypotetisk texter.
Det framkom genom samtalsintervjuerna vilka pojkar som fann ett intresse i läsning och hade en positiv attityd gentemot det. Dessa pojkars läsfrekvens var samtidigt större och läsprestationerna i testerna genererade i en högre siffra i läsutvecklingsschemat. Det som visade sig avgörande var pojkarna frekvens av läsning och då framförallt på fritiden. Både Mats och Erik hamnade på en godkänd nivå i läsutvecklingsschemat, trots att de inte väljer att läsa skönlitteratur på fritiden. Det finns de pojkar som läser andra texttyper och uppvisar dålig läsförståelse, men ingen pojke som läser skönlitteratur och som uppvisar en dålig läsförståelse. Detta kan möjligen visa att det, bland dessa pojkar, är mer effektivt att uppnå en god läsförståelse med hjälp av skönlitteratur.
PIRLS undersökning visade att det är färre elever som har en positiv attityd till läsning och som väljer att ägna sig åt läsning på fritiden.113 Min undersökning visar att det inte har så stor betydelse vilka texter, eller via vilken kanal, pojkarna väljer att läsa utan det handlar om frekvensen. Betydelse har också förförståelsen inför lästillfället, där förkunskaper gör att elever kan koncentrera sig på den tankemässiga bearbetningen av texten och inte avläsningen. De pojkar som hade ett intresse för fotboll läste och återberättade också texten framgångsrikt och med egna ord.
112 Svensson, s 134. 113