Studiens syfte är att utforska vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har av den spe- cialpedagogiska yrkesrollen. Eftersom min uppfattning är att rollen inte är helt tydlig för alla är det intressant att undersöka vad detta beror på. I specialpedagogernas utbildning är ett inklude- rande och organisatoriskt arbete starkt knutet till yrkesrollen därav intresset att synliggöra om sam- band till yrkesrollen finns. Intervjuerna i studien har gett en större förståelse av den komplexa yrkesrollen.
Resultatdiskussion
Ahlberg (2015) menar att det är betydelsefullt att olika fokus och inriktning finns inom den speci- alpedagogiska forskningen. Detta innebär att viss forskning inriktas på individer i behov av särskilt stöd och annan på det organisatoriska inom skolan. Olika perspektiv är viktiga för djup och bredd i forskning där detta kan leda till att synliggöra hur olika processer inom skola och utbildning förändras över tid.
Resultaten i studien visar att det till viss del finns skillnader i uppfattning om specialpedago- gens yrkesroll och arbetsuppgifter. En del oklarheter behöver redas ut och en arbetsbeskrivning tycks inte vara vanlig. Komplexiteten som finns i yrkesrollen är intressant och frågan är om det endast beror på brist på information till skolledare eller om specialpedagogen själva väljer att ta på sig andra arbetsuppgifter än de som ingår i uppdraget.
När det gäller inkluderingsarbetet visar tidigare forskning att viss framgång inom området finns och att fler skolor arbetar inkluderande. Layton (2005) menar att skolledare har svårighet att se specialpedagogen i sin ledarroll. För att arbetet ska framåt är det viktigt att skolledaren tillåter specialpedagogerna utföra ledarskap.
I min studie påtalar en skolledare önskan om att få dela sitt ledarskap med den nyanställda specialpedagogen, detta är grundläggande ur ett skolutvecklingsperspektiv. En specialpedagog ut- trycker sig att inte få medverka så mycket i det organisatoriska arbetet där skolledaren anser att detta inte är dennes uppgift. Arbetsbeskrivningen är något som bör finnas på varje skola där den så långt som möjligt måste vara realistisk och gå att följas. Samtidigt menar en specialpedagog att det är elevens behov som styr hur stor del specialpedagogen ska arbeta med individen och därmed mindre med de organisatoriska uppgifterna. Kanske är det så att denna komplexitet inte kan styras.
Går det att identifiera vilka behov som finns på en skola i en arbetsbeskrivning eller kan klasslä- raren göra en del uppgifter med den enskilda eleven som specialpedagogen delegerar.
Något som jag tycker är intressant är att en specialpedagog tror att klasslärares ovilja att arbeta med eleven i klassrummet beror på oförmåga och i grunden handlar om rädsla att inte göra ett bra jobb. Grunden till detta kan vara okunskap att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
Specialpedagogiska implikationer
Studien visar att det fortfarande råder en viss motsägelse mellan specialpedagoger och skolledare gällande specialpedagogens yrkesroll. Skolledare behöver vara mer tydliga i sin beskrivning av specialpedagogens arbetsuppgifter. Ett behov av samordning för specialpedagogutbildning och rektorsutbildning skulle vara önskvärt. Kanske kan motsägelser i specialpedagogens yrkesroll minska om utbildning i båda grupper sker av samma utövare.
I praktiken behöver specialpedagogen på vissa skolor större mandat att utöva det organisato- riska och det specialpedagogiska uppdraget. Några menar att nyutexaminerade specialpedagoger har mer kunskap och förmåga att förmedla arbetsuppgifter enligt examensordning till sin chef. I studien menade en skolledare att en äldre utbildning eventuellt kan vara ett hinder för utveckling av specialpedagogens yrkesroll och jag anser att fortbildning behövs för ökad förståelse. En sam- syn när det gäller inkluderingsarbetet med elever är grundläggande och här är information, hand- ledning och fortbildning viktig. Specialpedagogen bör involveras som ledare av detta.
Von Ahlefeldt Nisser (2014) menar att användandet av kunskapande samtal är viktigt i skolan för att synliggöra specialpedagogens roll och är förslagsvis något som skolor kan använda för ett medvetengörande. Tänkbara konsekvenser kan annars vara att nyutexaminerade specialpedagoger inte får utöva sitt yrke enligt examensordning. Viktigt är att de vid nyanställning informerar skol- ledare om detta.
Givet resultaten behövs mer forskning för att synliggöra och förbättra det specialpedagogiska uppdraget. I studien framkom att komplexitet finns i specialpedagogens uppdrag och intressant hade varit att se om den går att mäta och jämföras på annat sätt. Kanske är det specialpedagogen
Metoddiskussion
Tanken var från början att intervjustudien skulle bestå av att intervjua personer från privata skolor och jämföra med de kommunala. Därav valet att utföra kvalitativa intervjuer för större djup och förståelse. Det visade sig något problematiskt att få tag på många informanter, orsak till detta är troligtvis de rådande omständigheter där pandemin har försvårat möjligheten att fysiskt besöka informanterna för intervjuer. Uppfattningen är dessutom att arbetsbördan ökat för informanterna då närundervisning parallellt med distansundervisning blivit en vardag och kanske därmed mindre vilja att hjälpa studenter med examensarbetet.
Begränsningar i studien är att under intervjun besvarades de första frågorna relativt snabbt och kortfattat. Det kan både bero på att en fråga är ledande där ja eller nej svar var möjlig. En annan uppfattning är att informanterna tycktes mer bekväma efter de första frågorna vid intervjun. Detta trots att intervjun inleddes i förväg med ytlig konversation för att få informanterna att känna sig mer obesvärade i situationen. Studien föregicks inte av en pilotstudie vilket hade varit önskvärt då eventuella frågor kunnat omformulerats för mer omfattande svar. Några informanter hade lite mer kortfattade svar, trots försök till förklaringar och omformuleringar vid intervjun. Fler informanter hade tillfört mer empiri och djup till studien och ökad reliabilitet (Bryman, 2018).
Förslag på fortsatt forskning
Intressant är att vidare titta på hur yrkesrollens uppfattning skiljer sig åt, inte bara hos skolledare och specialpedagoger utan även bland övrig skolpersonal och elever. Att undersöka om samband finns mellan elevers resultat och hur det i så fall påverkas av specialpedagogens inkluderande och organisatoriska arbete. Måste ytterligare förändringar göras på politisk nivå för att utveckling att yrkesrollen ska ske. Kan specialpedagogens skillnad i uppdrag mellan skolor bero på skolreformen på 90-talet där den statliga skolan fick möjlighet till att kommunaliseras och privatiseras. Mer forskning inom området är nödvändig och min studie har bidragit till ytterligare funderingar och tankar kring detta.
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [föränd- rade] uppl.) Stockholm: Liber.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2006. Göteborg.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska om-
rådet: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i ut-
bildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (första uppla-
gan). Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksam-
het i grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Fitzgerald, J., & Radford, J. (2017). The SENCO Role in Post-Primary Schools in Ireland: Victims
or Agents of Change? European Journal of Special Needs Education, 32(3), 452–466.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper: ett systemteoretiskt perspektiv på handled-
ning. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K. (2015). Speciella yrken?: specialpedagogers och speciallärares arbete och utbild-
ning : en enkätstudie. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen
för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
Helldin, R. & Sahlin, B. (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lansheim, B. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog : blivande och nyblivna special-
Lindqvist, G. (2013). SENCOs: vanguards or in vain? Journal of Research in Special Educational
Needs, 13(3), 198–207.
Maltén, A. (1985). Specialpedagogiken och arbetslaget. (1. uppl.) Malmö: LiberFörlag.
Mathews, H. M., Rodgers, W. J., & Youngs, P. (2017). Sense-making for beginning special edu- cators: A systematic mixed studies review. Teaching and Teacher Education, 67, 23-36. Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N., & Göransson, K. (2017). Specialpedagogers/speciallärares
arbete i den dagliga skolpraktiken: En analys av sex fallstudier. Karlstad: Karlstads universitet.
Nilsson, A. (2015) Bättre organisatoriskt stöd för specialpedagogiken kan göra stor skillnad för eleverna. Men det kräver att rektor tar täten för verksamheten. Skolporten, nummer 4, (25-31). Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik. (Upplaga 3). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2021) Hur kan lärare och specialpedagoger/speciallärare samarbeta för att skapa
mer inkluderande miljöer? Hämtad 2021-03-20 från https://bit.ly/3xkepMk
Paulsrud, D., & Nilholm, C. (2020). Teaching for Inclusion - A Review of Research on the Coop- eration Between Regular Teachers and Special Educators in the Work with Students in Need of Special Support. International Journal of Inclusive Education. Hämtad 2021-05-25 från https://doi.org/10.1080/13603116.2020.1846799.
Runström Nilsson, P. (2017). Elevhälsa: samverka, förebygga, bygga. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (red.) (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbild- ningsdepartementet.
Skolkommittén (1997). Skolfrågor: om skola i en ny tid: slutbetänkande. Stockholm: Fritze. Skol- lagen (SOU 1998:66).
Skolverket. (2020) Komplex yrkesroll skapar stress. Hämtad 2021-03-20 från https://www.skol- verket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/komplex-yrkes- roll-skapar-stress
SOU 1974:58. Skolans arbetsmiljö: betänkande. (SIA-utredningen) Stockholm: Allmänna förlag. Sverige (2020). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Elfte
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59–81.
Utredningen om en ny lärarutbildning (1922). Statens offentliga utredningar. 2008:109, En håll-
bar lärarutbildning: betänkande. Stockholm: Fritzes.
Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. (2., [uppdaterad och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet - The Swedish Research Council: en samlande kraft för svensk grundforskning i världsklass. Stockholm: Rådet; 2003.
Von Ahlefeld Nisser, D. 1953. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och upp- drag: skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4), 246–264.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (Fjärde upp- lagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Bilagor
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH LE-
DARSKAP
2021-01-22
Information och samtyckesblankett
Här följer information om att medverka i mitt examensarbete. Jag heter Madeleine Lewhagen Ahl och går sista terminen på specialpedagogprogrammet. Jag tar min examen vårterminen 2021. Jag är utbildad grundskollärare 1–7 Ma/NO och arbetar i dagsläget på en mindre privat skola både som specialpedagog och klasslärare.
Syftet med min studie är att undersöka skillnader och likheter gällande skolledares och specialpe- dagogers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll. Detta kommer att ställas i förhållande till de styrdokument och tidigare forskning som finns. Undersökningen innefattar endast privata sko- lor i olika kommuner.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högsko- lepoäng, och utförs under totalt 20 veckor.
Studien kommer att ske helt enligt de forskningsetiska principerna. För att skydda informantens integritet så behandlas det insamlade materialet konfidentiellt. Efter transkribering kommer den inspelade intervjun att raderas och avidentifieras så att varken skola eller informant kan härledas. Intervjun är frivillig och kan när som helst avslutas om önskan finns.
Här nedan ger du ditt samtycke till att delta i min studie och samtycker till att:
• Medverkan baseras på samtycke och detta kan när som helst återkallas. • Jag har tagit del av studiens syfte och information.
• Studien kommer att avidentifieras efter färdigställt arbete. • Intervjun kommer att spelas in genom telefonintervju.
• Insamlat material, personuppgifter samt samtyckesblankett lagras oåtkomligt på Malmö Universitets server under examensarbetet.
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Vilken pedagogisk utbildning har du?
2. Känner du till specialpedagogens examensförordning och hur tolkar du dess innehåll?
3. Vilka arbetsuppgifter har specialpedagogen på din skola?
4. Vilken kultur präglas din skola av? (specialisering, klimat, förhållningssätt...)
5. Vilka möjligheter till kompetensutveckling finns på skolan?
6. Hur mycket tid uppskattar du att det specialpedagogiska arbetet upptar?
7. Hur ofta får skolans pedagoger handledning och vem är det som utför detta?
8. Finns det en arbetsbeskrivning gällande specialpedagogens uppdrag och sysslor på din skola?
9. Hur stor del av specialpedagogens arbetsuppgifter rör organisatoriska frågor?
10. Hur stor del av arbetstiden arbetar specialpedagogen med enskilda elever?
11. På vilket sätt arbetas det med skolutveckling och vem ansvarar för arbetet?
12. I vilken utsträckning finns fortbildning eller utbildning inom NPF hos specialpedagogen?
13. Vilka förväntningar från övrig skolpersonal finns på specialpedagogen?
14. Hur fungerar elevhälsoarbetet på din skola? Vem medverkar och vem gör vad?
15. På vilket sätt arbetar ni med inkludering på skolan?
Följdfrågor som kan tillkomma är: Varför ser det ut så tror du? Kan du förklara vad du tror detta beror på?