Utebliven lön vid skola

5. Diskussion – Koppling

Om man ska införa ett lärlingssystem i Sverige som är baserat på den danska modellen är det viktigt att man ser till förutsättningarna för båda länderna.

Det svenska utbildningssystemet är uppbyggt på ett sätt som förutsätter att man går som lägst en gymnasieutbildning för att kunna få ett jobb efter skolan. Skolplikten sträcker sig inte längre än nionde klass i Sverige, precis som i Danmark, däremot är systemen olika uppbyggda efter grundskolan. I Danmark kan du direkt välja att gå en lärlingsutbildning med betalt praktiskt ar-bete efter nionde klass. I Sverige finns inte denna möjlighet på samma sätt, även om det gjorts försök. för att kunna bli lärling i Sverige förutsätter det att du som elev går en treårig teoretisk utbildning där du sedan kan söka dig ut på arbetsmarknaden för att erhålla den specifika prak-tiska utbildningen som krävs. Detta medför att det svenska systemet mer eller mindre förutsät-ter att man skall läsa gymnasial nivå för att kunna få ett jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Dessutom finns det en kultur i Sverige där man förespråkar den akademiska vägen, man skall vidareutbilda sig på högskola för att sedan kunna få ett bra jobb där man är framgångsrik.

Denna väg må vara rätt för delar av ungdomarna men absolut inte alla. Många av de som är mer

”praktiskt” lagda har inte möjligheten att få använda sina kunskaper och färdigheter utan måste mot deras vilja studera vidare. Det är långt ifrån alla som gått ”praktiska” gymnasielinjer i Sve-rige som lyckats få lärlings- eller praktikplats för att få möjlighet att utöva yrket.

En annan förutsättning som är annorlunda i Danmark är att det är upp till den anställde att teck-na avtal som ger denne försäkring om vilken minimilön som gäller för den aktuella arbetsplat-sen. på många arbetsplatser finns det inte något kollektivavtal vilket innebär att den anställde måste kontakta facket vid förhandling om anställningskontrakt innan anställningen50. I linje med detta är fackföreningarna mycket svagare i Danmark än vad de är i Sverige. En annan klar skillnad mellan Sverige och Danmark är storleken på företag i respektive land. I Sverige talas det ofta om midjan för anställda i företagsvärlden, vilket innebär att det finns många småföretag med sammantaget många anställda. Sedan är det väldigt glest på medelstora företag tills man kommer till de större företagen. Detta medför att fördelningen eller spridningen av företag är

50 Handel Hovedstaden (2013)

ojämnt fördelat i Sverige vilket visar att det är svårt för små företag att växa. I Danmark ser fördelningen betydligt jämnare ut med en större spridning av företag som representerar små, medelstora och stora företag. Man kan säga att Danmark har en mer likformig företagsvärld där man har mer jämt fördelat antal anställda per företag.

En faktor som bör tala för införandet av lärlingssystemet i Sverige är vår starka industri. I Sve-rige finns betydligt fler råvaror som skapar många jobb som är mer praktiskt lagda. Detta borde ge Sverige minst lika goda förutsättningar att skapa lärlingsplatser som våra danska grannar.

5.1 Diskussion kring fördelarna med att införa ett lärlingssystem

Efter att ha studerat hur framgångsrikt lärlingssystem har varit för Danmark och Tyskland så ser vi inte varför en liknande lösning inte skulle fungera på den svenska arbetsmarknaden. Införan-det av ett lärlingssystem skulle gynna småföretagaren på flera plan och vi har redan sett initiativ som antyder att många svenskar är positiva till införandet av lärlingssystem.

5.2 Småföretagaren/Företaget

Inför man ett lärlingssystem så får företagen möjlighet att träna upp och därmed specialisera sina lärlingar. företagen får därmed möjlighet att utbilda personal som passar för sina speci-fika arbetsuppgifter och kan därmed tillgodose den kompetens som behövs i företaget för att kunna expandera. Detta anger företagen i Sverige varit det största hindret för att expandera på den svenska marknaden. Specialisering leder till en ökad kompetens hos företagen vilket också bidrar till starkare och mer konkurrenskraftiga företag. Införandet av ett lärlingssystem bidrar även till att anställningsprocessen blir kortare och kostnaderna som förknippas med detta blir mindre. En annan fördel är att man under en 3 års period har tillgång till ytterligare arbetskraft till en kraftigt reducerad kostnad då lönen för en lärling är mycket lägre än vad den är för en nyanställd. Anställda som tidigare varit lärlingar har sedan lättare att bli handledare för nästa generations lärlingar då de kan använda sina egna erfarenheter för att undervisa lärlingen. Man kan på detta vis kontinuerligt expandera sin verksamhet. Då en lärling är färdigutbildad har man utökat sin kapacitet och kan då ta sig an en ny lärling och fortsätta växa. Detta bidrar till att lärlingen ännu snabbare kan anpassa sig och börja bidra. Dessutom bör man kanske betänka vad ung personal, med nya idéer, kan generera gällande innovation.

5.3 Ungdomar/Lärlingar

Införandet av lärlingssystem skulle främst gynna våra ungdomar. Att känna att man gör nytta är något som alla ska få möjlighet till. Ett lärlingssystem skulle innebära att vi håller våra ung-domar sysselsatta och samtidigt minskar den höga skuldsättningsgraden som existerar i dag. I Sverige är det hela 10 % som hoppar av sina gymnasieutbildningar och var fjärde elev får inte något slutbetyg51. Ett lärlingssystem gör att man som lärling får betalt under utbildningsperio-den och kommer inte ha några stora studieskulder då man är färdigutbildad. Denna ersättning är inte särskilt hög för arbetet, men är fortfarande mer än vad man hade fått i ersättning för att studera. fördelen med ett lärlingssystem för lärlingen är att man slipper gå en treårig gymnasie-utbildning som är rent teoretisk när man inte är intresserad av den akademiska världen. Man kan få en komplett lärlingsutbildning under en tre års period som innehåller minst hälften av tiden på en faktisk arbetsplats med praktiska uppgifter. på detta vis är man fullärd och redo att gå in på arbetsmarknaden med full lön redan vid 20-21 års ålder.

5.4 Samhället

Ur ett samhällsperspektiv så är det obestridligt att ett lärlingssystem bidrar till en ökad sam-hällsnytta. En fråga man bör ställa sig är vilka besparingar som det svenska samhället skulle kunna göra genom att introducera ett lärlingssystem där ungdomar tidigare kommer ut i arbets-livet. fördelen med lärlingssystem för samhället är att man på ett effektivare sätt kan tillgodose kompetensefterfrågan på arbetsmarknaden och på detta vis effektivt bekämpa arbetslösheten genom att utbilda folk till yrken som är eftertraktade av arbetsgivaren. Ungdomar kommer inte i lika stor utsträckning ha samma press att gå gymnasiet och vidareutbilda sig till något som inte intresserar praktiskt lagda individer. är man inte intresserad av den akademiska vägen leder det ofta till att man hoppar av skolan. Införs ett lärlingssystem så kommer man att minska antalet elever som inte fullgör sin utbildning. Man kommer även att minska belåningstrycket i samhäl-let då fler människor kommer vara skuldfria efter slutförd utbildning. Detta resulterar i en ökad inkomst vilket leder till en ökad handel, något som stimulerar den lokala ekonomin och i sin tur genererar mer jobb och sysselsättning.

Vidare så hade införandet av ett lärlingssystem bidragit till stora besparingar inom utbildnings-väsendet. Istället för att köpa dyra maskiner för att lära ut praktiskt arbete på skolor så kan ungdomar få arbetsplatsförlagd utbildning direkt på arbetsplatser. Dessutom leder minskade

51 Ekonomifakta (2009)

avhopp från teoretiska gymnasiet tillsammans med fler i lärlingsutbildning till minskad arbets-löshet vilket innebär stora besparingar gällande utbetalningar vid arbetsarbets-löshet. Dessa pengar kan i sin tur användas för att förbättra den svenska skolan.

Införandet av ett väl fungerande lärlingssystem på den svenska arbetsmarknaden skulle gynna småföretagarna, ungdomarna och samhället i stort. Studerar man arbetslösheten, och då spe-ciellt ungdomsarbetslösheten i resterande Europa, så kan man se en klar koppling mellan låg arbetslöshet och väl fungerande lärlingssystem.

I dokument LäRLIngSSySTEM. - Nyckeln till ett fungerande samarbete mellan skola och näringsliv. Rapport 2013: (sidor 28-32)