Diskussion kring effekterna och revisorernas syn

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 33-38)

En diskussion om huruvida teorins överensstämmelse med respondenternas upplevda erfarenheter och personliga uppfattningar från intervjuerna visas i detta avsnitt. Tack vare våra djupgående intervjuer och bredd på empirin kan vi presentera en analys med relevant information för att besvara våra problemfrågor.

6.1 Syftet med IAS 1

Den nya resultaträkningen har utvecklats av IASB för att det i framtiden ska finnas en gemensam internationell standard för redovisningen. Den aspekten av IAS 1 diskuterades även under intervjuerna och revideringen uppfattas som en kompromisslösning mellan IFRS och US GAAP. Ett synliggörande av OCI posterna kommer enligt respondenterna att vara ett steg på vägen mot en bättre internationell jämförbarhet. Enligt IASB kommer en bättre jämförbarhet att leda till en förenkling genom att användarnas förståelse av den nya resultaträkningen ökar. Under intervjuerna gavs inga spontana synpunkter på att den nya resultaträkningen direkt kommer att leda till ökad förståelse, utan i så fall på sikt. Nya redovisningsmetoder är, enligt respondenterna, en vanesak och förändringen kommer att ta ett antal år innan jämförelser mellan IFRS och US GAAP är möjliga och redovisningen underlättas. IFRS är enligt IASB ett långtgående projekt och effekter inom den närmsta tiden kan inte bara väntas vara positiva.

Den nya resultaträkningen uppfattas inte heller som en given förenkling när respondenterna associerar till företagen och deras perspektiv, en osäkerhet råder kring den frågan. En synpunkt från intervjuerna är att olika tolkningsfrågor ofta uppstår under implementeringsfasen av en ny standard. Nya standarder medför, enligt respondenternas tidigare erfarenheter av IFRS, många olika sätt att göra tolkningar både mellan länder och mellan företag, till och med inom samma koncern. IASB är medvetna om att vissa problem kan uppstå i implementeringsfasen och trots att de inte kan erbjuda en direkt lösning på problemet med olika tolkningar tillåts generellt en lägre grad av jämförbarhet i redovisningen under tiden en standard införs.

IASB anger att utformningen av finansiella rapporter bara ska tillfredställa en generell användargrupps behov. Ett argument från intervjuerna ifrågasätter IASB:s inställning, eftersom det är många mindre och medelstora företag som har upplevt implementeringen av IFRS som både jobbig och kostsam. Större företag kommer att efterfråga mer standardisering för att möjliggöra internationella jämförelser, till skillnad från mindre företag som snarare vill ha förenklingar av befintliga regler.

IASB anser inte att utformningen av den nya resultaträkningen ska utgå från företagsledningens informationsbehov utan istället från användarnas. I ägarteorin ska

redovisningsinformation främst möta ägarnas behov och resultatet anpassas till denna specifika användargrupp. Den nya resultaträkningen har utifrån IASB:s utgångspunkt förenklats för att tillfredsställa specifika användares behov. Under intervjuerna framkom att ägarna, som sitter på kapitalet, är den användargrupp som kommer efterfråga standarder till deras fördel, vilket också den nya resultaträkningen gör. Positiva effekter kommer även att gälla för andra specifika användare, enligt respondenterna, till exempel analytiker som efterfrågar en tydligare koppling mellan OCI posterna och vanliga intäkter och kostnader.

Den nya resultaträkningen stödjer ägarteorin ytterligare i den meningen att hela förändringen av eget kapital, förutom de förändringar som är hänförliga till ägarna själva, nu kommer visas i resultaträkningen. Balansräkningen kommer nu endast att bestå av transaktioner hänförliga till ägarna och OCI posterna ses som intäkter och kostnader i resultaträkningen som påverkar eget kapital först när det nya resultatet redovisas i balansräkningen.

En analys av den nya resultaträkningen ur enhetsperspektivet, visar att den inte motsvarar teorins grundtanke. Utformningen av resultaträkningen skulle i det fallet göras med utgångspunkt från att innehållet endast skulle vara relevant för företaget. För enhetsteorin är företaget frikopplat från dess ägare och andra specifika användare och det finns inga krav på prestationer mot dem, vilket inte stämmer med den nya resultaträkningen. IASB:s generella utformningar av andra finansiella rapporter följer däremot enhetsteorin.

6.2 Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader

Den viktigaste anledningen till varför företagens redovisning bör sträva efter en hög transparens är att kapitalmarknaden effektiviseras, enligt samtliga respondenter. Ägare och intressenter drar därmed nytta av en ökad transparens, när rätt och mer information om företaget finns tillgänglig.

Betydelsen av transparens i finansiella rapporter har ökat bland normgivare och användare, ordet jämställs med förståelse och trovärdighet. Dessa egenskaper garanterar god kvalitet i redovisningen. Respondenterna ansåg att analytikerna, som är en av de primära användargrupperna, i samband med förenklingen kommer att märka av en ökad transparens i större utsträckning än företagen. Till vilken grad den nya resultaträkningen i sig kommer att påverka deras analyser är respondenterna dock osäkra på. De tror därför att den nya resultaträkningens påverkan på ökad transparens inte kommer vara nämnvärd, eftersom OCI posterna redan tidigare redovisats fast i en annan rapport. Den uttalade grundtanken från

IASB är att transparensen i resultaträkningen ska öka men intervjuerna motsäger det.

Respondenterna har ändå en gemensam uppfattning om att IFRS i sig ger en ökad transparens genom den mycket mer omfattande redovisningen av finansiella rapporter som krävs. En respondent trodde även att IAS 1 kommer att främja framtidsvisionen om att göra redovisningen mer transparent genom det mer enhetliga formatet. Alla respondenterna var positivt inställda till att en effekt av IAS 1 kommer vara företagens ökade möjligheter till egna jämförelser mot andra företag och mot andra länder. En åsikt som framkom under intervjuerna som kan ses som en nackdel för företagen är att en ökad transparens inte alltid är önskvärd sett ur företagens konkurrensperspektiv.

Respondenterna är positiva till utformningen av den nya resultaträkningen, en ökad fokus på OCI posterna kommer att öka förståelsen. Detta kan leda till att företagen stärker sin position på marknaden och IASB:s utformning av den nya resultaträkningen kan ses ur signalteori-perspektivet, som säger att bättre kvalitet i rapporterna ökar kapitalet till företaget. En intressant aspekt som framkom under intervjuerna är effekten som kommer av onoterade företags valmöjlighet till att redovisa enligt IAS 1. Ur ett konkurrensperspektiv redovisar vissa onoterade företag idag enligt IFRS, trots att det inte krävs, för att verka större och kraftfullare än andra på samma marknad, vilket följer signalteorins tanke om frivilligt informationsutgivande. Större noterade företag är väl medvetna om hur deras redovisning påverkar andra delar av verksamheten och inser redan vikten av utförliga rapporter, enligt respondenten.

Flera litteraturstudier som vi redogjort för tidigare, visar att den generella uppfattningen bland ekonomer är att ökad kvalitet på redovisningen ger sänkta kapitalkostnader för företagen tack vare sänkta riskpremier. Under våra intervjuer framkom ändå skilda erfarenheter kring vad företagen egentligen upplever i den här frågan. En del företag tänker indirekt på att följa IFRS reglerna för att locka till sig mer kapital, medan andra upplever införandet av nya redovisningssystem snarare som kostsamma och resurskrävande. Andra företag, som revisorerna arbetar mot, är organiserade på ett sätt som gör att effekterna inte märks av på ekonomiavdelningarna, utan mer är en fråga för företagsledningen. Respondenternas gemensamma personliga uppfattning är ändå att sänkta kapitalkostnader är en trolig effekt av bättre kvalitet i redovisningen.

Efter SFAS 130 infördes i USA har studier (Pandit, 2004) gjorts på om företagens agerande har påverkat företagens val av redovisningsform. Negativa värdeförändringar på OCI posterna som gett icke önskvärda effekter på resultatet har företagen försökt ”gömma undan”.

En synpunkt från intervjuerna är att företagen efterfrågar utrymme till att kunna redovisa ett resultat som kan påverka företaget positivt, men respondenten tror ändå inte att just den nya resultaträkningen skulle påverka den möjligheten nämnvärt. Tack vare andra standarder och regelverk finns det inte mycket spelutrymme till att påverka resultatet nämnvärt.

6.3 Orealiserade värdeförändringar och två val av resultaträkning

Under intervjuerna framkom olika synpunkter till varför IASB beslutade att företagen får välja mellan två olika resultaträkningar, vilket går emot syftet med standardiseringen.

Hällefors (2006) anser bland annat att det är politiska skäl som ligger bakom dagens utformning, vilket även respondenterna påpekade. Författaren får också direkt medhåll om att det är konstigt att företagen får välja mellan två olika alternativ när syftet med resultaträkningen är att minska olikheter i redovisningen. I USA, som för övrigt har tre olika alternativ att välja mellan, har det visat sig att företagen väljer att redovisa på det sätt som är mest likt det gamla. Teorin ger indikationer på att företagen redovisar på det sättet för att företagen tror att investerare vill, och till och med förväntar sig, att OCI posterna ska redovisas på ett specifikt ställe. Respondenterna tror att även företagen i Sverige kommer att välja en redovisning som är mer lik den gamla.

Enligt Hällefors (2006) fokuserar många användare oftast på resultaträkningens sista rad, vilket är ett viktigt motargument till införandet av två resultaträkningar och OCI posterna.

Dessa argument framkom inte under intervjuerna. Uppfattningen är istället att användarna, oavsett hur företagen väljer att redovisa, fortfarande kommer att titta på den rad som motsvarar det traditionella resultatet. Ytterligare en viktig synpunkt från intervjuerna är att den nya resultaträkningen kommer att ses som den traditionella, fast med OCI posterna som ett bihang. En förklaring till det ansågs vara att alla företag som inte tillämpar IFRS fortfarande använder den gamla resultaträkningen med det traditionella resultatet.

IASB har uttalat att det aldrig funnits någon logisk grund till varför OCI posternas värdeförändringar varit åtskilda från resultaträkningen. Under intervjuerna framkom en åsikt om varför inte de aktuella OCI posterna ingick i den revidering av resultaträkningen som gjordes år 2005, när andra orealiserade värdeförändringar inkluderades i resultatet.

Anledningen var att OCI posterna särskiljdes från kärnverksamheten på grund av deras avvikande karaktär från resultaträkningens andra intäkter och kostnader.

6.4 Tillförlitlighet och relevans

Av intervjuerna har det framgått att synen på vad som är relevant information att inkludera i resultatet och hur tillförlitligheten kommer att påverkas av orealiserade värdeförändringar skiljer sig markant. Även litteraturen ger olika synpunkter i denna fråga. Keatings (1999) studie menar att tillförlitligheten kommer att öka när företagen redovisar alla värdeförändringar, förutom de hänförliga till ägarna, i resultatet. Detta skulle i sin tur innebära att OCI posterna är relevanta. Två av respondenterna och även viss litteratur, däribland märks till och med en del styrelseledamöter inom IASB, anser att tillförlitligheten till resultatet istället borde försämras av OCI posterna. Argumentet är att det finns en risk att för mycket information förvirrar läsaren vilket kan få följden att OCI posterna anses vara orelevanta och tydligheten i vad som verkligen skapar värde i företaget framgår inte. Ett avvikande argument från intervjuerna stämmer överens med studien av Chambers et al.

(2007) om att tillförlitligheten inte alls borde påverkas av OCI posterna eftersom värdeförändringarna inte representerar företagets kärnverksamhet. Under intervjuerna diskuterades även synpunkter att tillförlitligheten till resultatet kommer att minska när resultatet består av fler orealiserade värdeförändringar. Det argumentet går emot IASB som bedömt att OCI posterna inte kommer påverka tillförlitligheten i och med valet att inkludera OCI posterna i resultaträkningen.

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 33-38)