• No results found

7 SLUTSATSER

7.1 Diskussion kring tillämpning och vidare forskning

Den här studien kan bekräfta befintlig kunskap om individer med funktionshinder och delaktighet. Studien kan också tillföra ny kunskap och utveckla kunskap om individer med funktionshinder och delaktighet. Rapporten kan ges som kunskapsstöd till personal som arbetar med individer som har funktionshinder vid LSS-gruppbostäder och dagliga

verksamheter. Studien kan också lyftas vidare till chefer inom LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter. Rapporten kan också delges till chefer inom vård- och omsorg. Därtill kan studien framföras till Sociala nämndernas förvaltning (SNF) och förvaltningen för funktionshindrade (NF) i Västerås Stad.

Det är intressant att i framtiden undersöka miljöerna (fysiska, psykiska och sociala) som individerna befinner sig i och göra insatser i miljöerna för att förbättra möjligheterna till delaktighet. Det är av stort intresse att göra flera intervjuer på flera LSS-gruppbostäder och dagliga verksamheter i framtiden för att få ett bredare perspektiv på upplevelser av

REFERENSLISTA

American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental

Disorders DSM-5.

Arnhof Y. (2008). Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut 2008.

Arnstein, S. R. (1969). A ladder of citizen participation. AIP Journal, 35 (4), 216-224.

Cronbach, L J., & Suppes, P. (1969). Research for Tomorrow´s Schools. Disciplined Inquiry

for Education. Toronto: The Macmillan Company.

Drake, H., Fernell, E., Lanneskog, K., Westerberg, B., & Wester Oxelgren, U. (2015).

Utvecklingstörning/Intellektuell funktionsnedsättning, Riktlinjer för medicinsk utredning. Svensk neupratisk förening.

Glaser B G., & Strauss, A L. (1967). The Discovery of Grounded Theory: Strategies for

Qualitative Research. New York. Aldine.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education

today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Habiliteringen (2018). Diagnos intellektuell funktionsnedsättning. www.habiliteringen.se Habiliteringen (2015). Diagnoskriterier i DSM-5. www.habiliteringen.se

Hammel, J., Magasi, S., Hainemann, A., Whiteneck, G., Bogner, J., & Rodrigeuz E. (2008). What does participation mean? An insider perspective from people with disabilities.

Disability & Rehabilitation, 30, 1445-1460.

Hammel, J., Jones, R., Smith, J., Sanford, J., Bodine, C. & Johnson, M. (2008).

Environmental barriers and supports to the health, function and participation of people with developmental and intellectual disabilities: Report from the State of the Science in Aging with Developmental disabilities conference. Disability and Health

Journal, 1, 143-49.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (3. uppl.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., & Layton, B. (2010). Social relationships and mortality risk: A meta-analytic review. PLoS Medicine, 7 (7).

House, J. S. (1981). Work stress and social support. Reading, Mass., Addison-Wesley. Howe, K., & Eisenhart, M. (1990), Standards for Qualitative (and Quantitative) Research: A

Höckertin, C & Kark, M. (2015). Folkhälsomyndigheten. Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016”. Dnr 00599/2014.

Folkhälsomyndigheten (2016). Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En

strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016”.

Kåhlin, I., Kjellberg, A., Nord, C., & Hagberg, J-E (2013). Lived experiences of ageing and later life in older people with intellectual disabilities. Ageing & Society. doi: 10.1007/So144686X13000949.

Kåhlin, I., Kjellberg, A., & Hagberg, J-E (2014a). Ageing in people with intellectual disability as it is understood by group home staff. Journal of Intellectual & Developmental

Disabilities.

Kåhlin, I., Kjellberg, A., & Hagberg, J-E (2014b). Staffexperiences of participation in everyday life of older people with intellectual disability who live in group homes.

Scandinavian Journal of Disability Research. doi: 10.1080/15017419.2014.941923.

Kåhlin, I., Kjellberg, A., & Hagberg, J-E. (u.å). Choice and control for people ageing with intellectual disability in group homes.

Larsson, P-O 2006:1 (2006). ARBETSPLATSKULTUR SOCIALT STÖD och ARBETETS MENING -Anställning med lönebidrag och daglig verksamhet för personer med intellektuella arbetshandikapp. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Larsson, M., & Lexell., J. (2009). Delaktighet och omgivningsfaktorer i ICF, Möjligheter och

utmaningar vid användning inom rehabilitering. Läkartidningen (13), 932-935. Mannberg, L (2016). Utveckling av ett utvärderingsinstrument för att mäta barns och ungas

delaktighet vid SIP. FoU i Sörmland Rapport 2016:3.

Regeringens proposition 1999/2000:79 (2000).Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm. Regeringen.

Roulston, K. (2011). Interview problems as topics for analysis. Applied Linguistics. 32, 77-94. SFS 1982:763 (1982). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

SFS 1993:187 (1993). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). SFS 2001:453 (2001). Socialtjänstlagen (SoL).

SFS 2014:821 (2014). Patientlagen (PL). SFS 1985:125 (1985). Tandvårdslagen (TL).

Socialdepartementet Ds 2008:23 (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med

funktionshinder. Stockholm. Regeringskansliet.

Socialstyrelsen (2014). Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner,

Kunskapsstöd till verksamheter för personer med funktionshinder.

www.socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen (2015). Om vård- och omsorgstagarens delaktighet. www.socialstyrelsen.se Sociala nämndernas förvaltning (2018). SNF organisation pptx. www.vasteras.se

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Tydliggörande pedagogik. www.spsm.se Statistiska centralbyrån (2011). Statistisk Årsbok för Sverige 2011. Stockholm/Örebro:

Statistiska Centralbyrån 2011.

Statens folkhälsoinstitut R 2011:31 (2011). Målområde 1 - Delaktighet och inflytande i

samhället – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund.

Vaux, A. (1988). Social support: theory, research, and intervention. New York, N.Y., Praeger.

Ödman, P-J. (1979). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Halmstad. AWE/Gebers.

BILAGA A SOCIALA NÄMNDERNAS FÖRVALTNING I

VÄSTERÅS STAD

BILAGA B MISSIVBREV

Hej!

Jag heter Anna Jansson, du känner mig som ”Anna Personal”. Jag läser folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola.

Nu gör jag mitt examensarbete. I examensarbetet kommer jag att göra en undersökning med intervjuer.

Jag vill undersöka hur du tycker att du är delaktighet hemma och på arbetet. Jag kommer att fråga dig X antal frågor.

Jag kommer att spela in intervjuerna i min telefon.

När jag har lyssnat på intervjun kommer jag att skriva det du har sagt i min dator.

Jag har tystnadsplikt, INGEN kommer att få höra det du säger under intervjun eller läsa det jag har skrivit i min dator.

När jag är färdig och har lämnat in mitt examensarbete till examinatorn och fått det godkänt kommer jag att TA BORT intervjun från telefonen och datorn.

Det är frivilligt att vara med i intervjun och du har rätt att avbryta intervjun eller att välja att inte svara på frågor.

Du som deltar bor på en LSS-gruppbostad och arbetar på en dagligverksamhet.

Jag hoppas att den här undersökningen kommer att göra DIN vardag bättre, hemma och på arbetet.

Samtycker du till att delta i den här undersökningen med en intervju? Underskrift är samtycke.

Signatur………

BILAGA C MINNESSTÖD

INTERVJU MED ANNA

PRATA OM

DELAKTIGHET, HEMMA

OCH PÅ JOBBET

I SAMTALSRUM PÅ

……….

BILAGA D INTERVJUGUIDE

Intervjuguide

Syftet är att kvalitativt undersöka orsaker till varför personer

med funktionsnedsättning vid LSS-gruppbostäder har låg

delaktighet

i vardagen, hemma och på arbetet.

Bakgrund

Hur gammal är du?

Hur länge har du bott på din nuvarande LSS-gruppbostad?

Hur länge har du arbetat på din nuvarande dagliga verksamhet?

TEMA 1

DELAKTIGHET – Begreppets innebörd

Vad anser personerna med funktionsnedsättning vid

gruppbostäder att delaktighet är.

När upplever du att du är delaktig?

Hur tror du att andra upplever delaktighet som bor på ditt boende?

Hur tror du att andra upplever delaktighet som arbetar på din

arbetsplats?

TEMA 2 DELAKTIGHET - I hemmet

Hur personer boende på LSS-gruppbostäder upplever delaktighet i

hemmet.

När tyckte du att du var delaktig hemma senast?

Hur kändes det då?

Vad gjorde du då?

Varför var du delaktig?

Är det något du kan göra mindre av?

Vad, när, hur?

Vad önskar du att personalen skulle kunna göra för att öka din

delaktighet hemma?

Är det något personalen ska göra mer av?

Vad, när, hur?

Är det något personalen ska göra mindre av?

Vad, när, hur?

Är det någon annan som skulle kunna öka din delaktighet hemma?

Vem, varför?

Är det något annat som skulle kunna öka din delaktighet hemma?

Vad, varför?

När tyckte du att du var delaktig på arbetet senast?

Hur kändes det då?

Vad gjorde du då?

Varför var du delaktig?

Vad skulle du själv kunna göra för att öka din delaktighet på arbetet?

Är det något du kan göra mer av?

Vad, när, hur?

Är det något du kan göra mindre av?

Vad, när, hur?

Vad önskar du att personalen skulle göra för att öka din delaktighet

på arbetet?

Är det något personalen ska göra mindre av?

Vad, när, hur?

Är det någon annan som skulle kunna öka din delaktighet på arbetet?

Vem, varför?

Är det något annat som skulle kunna öka din delaktighet på arbetet?

Vad, varför?

TEMA 4 LÄGRE DELAKTIGHET – I hemmet

Hur personer boende på LSS-gruppbostäder upplever orsaker till låg

delaktighet i hemmet.

Hur kändes det då?

Vad gjorde du då?

Varför var du inte delaktig?

Har du beslut som begränsar ditt självbestämmande i ditt hem för att

skydda din hälsa?

Om du har ett beslut, hur tycker du att det påverkar din delaktighet

hemma?

Vad, när, hur, varför?

TEMA 5 LÄGRE DELAKTIGHET – På arbetet

När tyckte du att du inte var delaktig på arbetet senast?

Hur kändes det då?

Vad gjorde du då?

Varför var du inte delaktig?

Har du beslut som begränsar självbestämmande på ditt arbete för att

skydda din hälsa?

Om du har ett beslut, hur tycker du att det påverkar din delaktighet

hemma?

Avslutning

Sammanfattning av det du har sagt till mig.

Om jag sammanfattar det du har sagt till mig så menar du att…

Är det något mer du vill berätta om din delaktighet hemma eller

på arbetet?

Related documents