Metoderna vi valde att använda oss av, anser vi har varit lämpliga och har fungerat bra som underlag i vårt examensarbete. Vi är nöjda med att vi valde att genomföra observationerna innan intervjuerna. Det medförde att vi lättare kunde utforma intressanta och relevanta frågor. När man genomför observationer och intervjuer är det viktigt att man är medveten om att resultatet kan präglas av observatörens personliga inställningar.
Fördelen med att vi kände barnen och pedagogerna sedan tidigare var att kontakten med samtliga parter underlättade. Nackdelen var att personliga värderingar och åsikter lätt kunde blandas in i resultat. En annan nackdel var att vår närvaro kunde påverka barnens lek. Detta var något vi försökte förhindra genom att besöka förskolan under fyra veckor. Även om vi genomförde den återgärden märkte vi att vår närvaro påverkade barnens lek till en viss del i början.
Resultat från våra observationer har varit en betydelsefull del i undersökningen. Det hade varit svårt att få svar på våra frågeställningar utan att använda oss av observationer. Observationerna genomförde vi i ett tidigt skede i examensarbetet. Vi tror att observationerna hade blivit ännu mer givande om vi hade varit mer pålästa om teorierna innan vi genomförde dem. Det har varit en fördel att vi båda deltog vid samtliga observationer. Eftersom vi sedan tillsammans kunnat diskutera och tolkat det vi upplevt.
Målsättningen med intervjuerna var att ta reda på vad varje enskilt barn tänkte. När man använder sig av kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka på att inte ställa ledande frågor. Även om vi var medvetna om detta, innan vi genomförde intervjuerna, var det ibland svårt att inte leda barnen i deras svar. Under transkriptionsprocessen tydliggjordes det att vi i intervjuerna ibland hade styrt barnen i deras svar. Trots det upplevde vi inte att det var något problem att vi använde kvalitativa intervjuer. En nackdel är att barnen under kvalitativa intervjuer kan ge vida svar som kan vara svåra att jämföra i analysen. (Patel & Davidsson, 2003) En fördel är att frågorna är vidare och
till att barnen kände sig trygga i vår närvaro, vilket underlättade när vi skulle genomföra intervjuerna. Vi blev förvånade över hur pass uttömmande svar vi fick när vi intervjuade barnen.
I den gemensamma arbetsprocessen anser vi att samarbetet har fungerat bra och arbetsfördelning har varit rättvis. Det har underlättat att vi kritiskt kunnat granska och diskutera materialet tillsammans med varandra. En stor fördel har varit att vi känt varandra sen tidigare.
5.1 Fortsatt forskning
Vi valde att genomföra våra undersökningar i inomhusmiljön. Ett förslag på framtida forskning kan vara att undersöka hur leken fungera utomhus och vilka leksaker barnen använder de sig av? En fortsatt forskning av vår undersökning kunde ha varit om man observerat samma barn om ett halvår igen? Alternativt att undersöka barnen på en annan förskola eller ur ett genusperspektiv.
6. Referenslista
Litteratur:
Almqvist, Birgitta (1991) Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, Elisabet och Pramling Samuelsson, Ingrid (2000) Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB
Evenshaug, Oddbjørn och Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hangaard, Rasmussen, Torben (2002) Leksakernas virtuella värld. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1998) Examensarbetet i lärarutbildningen
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Knutsdotter, Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber AB
Nelson, Anders och Nilsson, Mattias (2002) Det massiva barnrummet Teoretiska och
empiriska studier av leksaker. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen 2002
Nelson, Anders och Svensson, Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Studentlitteratur, Liber AB
Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Wehner- Gode’e, (2000) Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB
Elektroniska referenser:
Svenska akademins ordbok. (2008) SAOB, Tillgänglig, 2009-11-02.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Vetenskapliga rådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig, 2009-12-16
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_prin ciper_tf_2002.pdf
Beppe Wolgers & Olle Adolphson. Det gåtfulla folket. Tillgänglig: 2009-12-15
http://hem.fyristorg.com/solros1/folket.htm
Lpfö98. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Tillgänglig: 2009-12-15
www.skolverket.se
7. Bilaga, 1.
Hej!
Vi heter Anna Svensson och Hanna Eng Larsson. Anna känner ni sedan tidigare, då hon har haft praktik på er förskola och jag är kursare till Anna. Vi är inne på vår sista termin på lärarutbildningen och är i fullgång med att skriva vårt examensarbete. Det ska handla om leksakers betydelse i leken för barn i förskolan. Hur påverkar leksakerna barnens val av lek? Påverkas barnen på samma sätt av leksakens förmåga/innerbörd oavsett ålder? Spelar barnens ålder och någon roll för leksakens betydelse? Det är några av de frågor vi vill undersöka i vårt arbete. Eftersom vi vill ta reda vad barn tänker och tycker om leksaker så hade vi tänkt använda oss av intervjuer. Vi hade tänkt intervjua fyra barn i olika åldrar. Nu undrar vi därför om det går bra att vi ställer några frågor till ditt barn, och använder resultatet som en del till underlaget i examensarbetet. Givetvis kommer materialet behandlas konfidentiellt och vi kommer även att använda oss av fingerade namn. Har ni några frågor eller undringar är det bara att höra av er.
Tack på förhand!
Vänliga Hälsningar Hanna och Anna
Anna.hanna@hotmail.com
Vi godkänner härmed att vårt barn deltar i intervju
Underskrift: ___________________ Namnförtydligande:_________________