• No results found

I följande diskussionskapitel presenteras huvudresultaten i analysen i relation till de frågeställningar som varit till hjälp för att besvara studiens syfte. Resultaten ställs i relation till tidigare forskning och diskuteras utifrån tolkningar baserat på analysen.

8.1 Egna användandet av sociala medier - självpresentation

Samtliga tjejer som deltagit i studien beskriver posering, respons på bilder och en oro över att andra ska prata som påverkande för vilka bilder som faktiskt publiceras på självpresentationerna på sociala medier. I relation till posering nämner flera tjejer att de tittar på andra, jämnåriga för att se hur dem tar sina bilder och försöker efterlikna det. Tjejerna tänker alla på hur de vinklar och framhäver vissa delar av kroppen på bilder.

De belyser att dessa förberedelser görs på grund av att de försöker efterlikna det samhället anser är norm. En smal kropp, stor rumpa, vältränad mage, och långa ben beskrivs som önskvärt och något de försöker framhäva på bilder. Det finns strategier för att närma sig dessa normer och som tjejerna använder sig av när de tar bilder. Genom att sträcka ena benet längre fram ser benet längre ut, genom att spänna magen ser magen mer vältränad ut, genom att vinkla kroppen så rumpan ser stor ut mot kameran och kroppen smal så kan kroppen se bättre ut på bild. Precis som tjejerna nämner visar även Abiala och Hernwalls (2013, 16, 24) i sin studie att kroppsbilder på sociala medier är påverkade av samhälleliga värderingar och strukturer samt att mediers budskap om utseende hänger samman med konstruktionen av en användarprofil. Precis som Abiala och Henwall beskriver, är deltagarna i denna studies användarprofiler - eller för att använda Goffmans begrepp - självpresentationer, påverkade av samhällets och mediernas budskap om utseende. Jag tycker mig se att tjejerna ständigt förhåller sig till en normativ femininitet.

Responsen lyfts också som en starkt, påverkande faktor till hur tjejerna tänker om sina

självpresentationer på sociala medier. Det ligger mycket bakom en publicerad bild. I relation till gilla-markeringar beskriver flera tjejer att det finns ett minimum på antal gilla-gilla-markeringar för att dels ha kvar den publicerade bilden på sin självpresentation, men också för att själv känna och uppfatta bilden som fin. Om en bild som personen själv varit nöjd med, publiceras och inte uppnår ett visst antal gilla-markeringar beskrivs uppfattningen om bilden ändras till en mer negativ uppfattning för flera av tjejerna. Dels handlar det om antal gilla-markeringar men även om vilka som gillar. Flera tjejer beskriver vänners respons och menar att vissa vänner alltid gillar varandras bilder.

Skulle en vän inte gilla bilden som borde göra det, dyker tankar upp som rör vänskapen mellan

varandra. Vännerna beskrivs som medhjälpare vid publicering av en bild. I den bakre regionen frågas vännerna om bilden för att efter deras åsikter avgöras om den ska publiceras eller inte. Eftersom vännernas gilla-markeringar och kommentarer beskrivs som viktiga skulle det kunna vara så att vännernas åsikter om bilden i den bakre regionen är viktig för en försäkran att de kommer att kommentera eller gilla den när den är publicerad på självpresentationen - i främre regionen.

Ytterligare en faktor som har betydelse för vilka bilder som publiceras är andras reaktioner. Tjejerna uttrycker en oro över att andra ska prata om dem och deras bilder som de publicerar. Några tjejer beskriver att de väljer att lägga ut liknande bilder som andra jämnåriga för att inte sticka ut ur mängden då de vet att andra kommer prata om dem då. Typiska bilder som beskrivs vara bilder det pratas om är lättklädda bilder och bilder med mycket filter. I Abiala och Hernwall (2013, 20,21,27) beskrivs beteenden i relation till ålder och genus. Vissa personers beteenden blir avvikande om det inte följer det förväntade beteendet en tjej i en viss ålder bör följa enligt jämnåriga. Detta märker jag av i denna studie, att tjejerna följer vissa beteenden vid publicering av bilder i relation till jämnåriga. Om en bild är avvikande i relation till det förväntade beteendet kan det leda till att det pratas om den. Ett icke förväntat beteende på bilder beskrivs av en tjej vara brösten upptryckta till hakan. Däremot får en person gärna visa lite bröst. Jag kan läsa av att det finns en gräns för när det är för lite kropp och hud på bilder och när det är för mycket. Vissa delar ska framhävas, men framhävs de för mycket blir det något det pratas om. Som uttrycks tidigare i uppsatsen beskriver en av tjejerna att man inte vill bli en

“snackis” Detta är något som Forsman (2014, 112–118) kommit fram till i sin studie där det beskrivs av ungdomar att tjejer ska våga visa hud men inte för mycket hud. Även Ambjörnsson (2004, 117) beskriver hur deltagarna i hennes studie pendlar mellan två olika bilder av kvinnan, två motsatsbilder.

De beskrivs pendla mellan den oattraktiva, okvinnliga kvinnan och den lösaktiga alltför sexuellt tillgängliga kvinnan där tjejerna försöker att placera sig någonstans mittemellan. En tjej i min studie beskriver att hon publicerade bilder och väntade på vad följarna eller som Goffman benämner det - publiken - skulle tycka istället för att publicera en bild som hon själv ville. Jag kan tolka att många bilder som publiceras, publiceras just på grund av de förväntningar som finns på individen. Att lägga ut vissa typer av bilder med vissa redigeringar med mera undviks av flera tjejer. Dels på grund av vad andra ska tycka men jag tycker mig också kunna ana en oro över att bli den som bilden är. Den tid och planering som läggs ner för en bild kan jag tolka delvis görs för att, som Goffman säger, övertyga publiken. Vad jag menar med att bli den som bilden är, är att jag kan ana en oro över att publiken ska uppfatta en bild på ett sätt som man själv inte gör och bli en “snackis”.

40

8.2 Olika faktorer i omgivningens inflytande vid jämförelse av kroppen

Vad gäller omgivningen beskrivs vissa faktorer som mer avgörande för synen på sig själv och användandet av sociala medier, än andra.

Två faktorer som inte beskrivs lika mycket som andra är lärare och vårdnadshavare. Tjejerna beskriver alla att skolan inte lyfter sociala medier och vad som sker på den arenan. Däremot beskriver de att de tror att skolan skulle kunna bidra på ett positivt sätt om de vågade prata om sociala medier och kroppsnormer mer. Föräldrarnas roll är de flesta eniga om, de ingår i en annan generation och tjejerna menar att de inte har koll på vad som sker på sociala medier och att det inte finns något intresse.

Däremot är det en tjej som beskriver ett visat intresse hos föräldrarna och att de är ett bra stöd i hanterandet av både kroppsnormer men också sociala medier. I Burnette. et al (2017, 122–123) beskrivs skolans och föräldrarnas roll som centrala för mottagligheten av kroppsnormer på sociala medier. Majoriteten tjejer i deras studie ansåg sig inte påverkas negativt av kroppsbilder och beskrev att det grundades på föräldrars och skolans intresse och stöd. I studien framkommer det att de bidrar med en bredare bild av samhällets ideal och ställer sig kritiska till idealkroppen. En av tjejerna beskrev i min studie, föräldrarnas stöd som viktigt för hennes bemötande av kroppsnormer. Föräldrar och skola har ett ansvar över ungdomarna. Kanske skulle ungdomarna ställa sig mer kritiska till normer på sociala medier om föräldrar och skola lyfte det mer. Om inte skolan eller föräldrar bemöter och är öppna för diskussioner om tankar kring kropp och sociala medier, vågar kanske inte heller ungdomarna öppna upp sig.

Distansen till en person beskrivs av tjejerna utifrån jämförelse mellan kändis och vän. Kändisarnas kroppsbilder på sociala medier beskrivs av några som något de eftersträvar. Däremot är det flera som menar att distansen till kändisar gör det lättare att inte påverkas lika starkt av det. Flera tjejer är medvetna om att vissa genomgått plastikoperationer och att bilder ofta redigeras. Distansen menar några dels grundar sig på detta men även på att det är personer de inte kommer att vistas tillsammans med. I Burnette. et al (2017, 122–123) var flera av tjejerna också medvetna om det tjejerna ovan tar upp. De beskrevs vara kritiska till bilder på nätet just på grund av all redigering som kan ligga bakom idealbilder. En tjej i min studie uttrycker att hon inte till 100 procent kan tro att kändisarna ser ut som på sina bilder i verkligheten. Vad gäller vänner tolkar jag det som att det är lättare att tro på och påverkas av bilder då de träffas och ser varandra i verkligheten och därför kan avgöra om en bild på sociala medier stämmer överens med verkligheten. Utifrån Goffmans begrepp bakre och främre regionen så ser tjejerna endast kändisarna i den främre regionen medan de får följa vännerna i både den främre och den bakre regionen.

Vad gäller vänner beskrivs istället distansen som mindre och tjejerna uttrycker att de jämför sig med varandra hela tiden. Skolan är en plats där jämnåriga möts större delen av veckan och blir då en arena där kroppar mäts och bedöms. De beskriver hur tankar ständigt dyker upp om den egna kroppen i sammanhang där jämnåriga möts. En möjlig tolkning kan vara att i skolan och vid andra tillfällen där de umgås sitter och går tjejerna bredvid varandra och syns på samma foton. Detta gör det enklare för jämförelser. Du kan jämföra dina lår bredvid en kamrat men det är svårt att jämföra med en bild på sociala medier på en kändis som dessutom kan ha redigerat bilden utan att det märks. I och med diskussioner kring distansen dyker killar ofta på tal. En oro beskrivs kring att killar ska jämföra tjejerna och att en kille man är intresserad av ska tycka mer om någon annan. Killar beskrivs i relation till attityder där tjejerna menar att de påverkas negativt av att killar pratar om vissa kroppar och kroppsdelar som något de föredrar. Polce-Lynch et al. (2001, 238) beskriver att tjejer vistas under en kultur av objektifiering och att tjejer, kommenteras eller noteras av killar och kan därför uppleva att de främst blir sedda och värderade som en kropp. Detta skulle kunna vara något tjejerna upplever när de beskriver vissa attityder hos killarna i deras jämnåriga kultur och som därmed också har påverkan på hur tjejerna tänker när de publicerar bilder på sina självpresentationer. Kroppsjämförelsen upplever jag nu få ännu större distans till kändisar. Oron kring personer i närheten handlar även om att en kille ska välja en annan tjej än en själv. En kändis är för långt bort för att vara ett orosmoment över vem en kille ska vilja vara tillsammans med. Därför upplever jag att närmsta kamratkulturen har en större påverkan på tankarna om den egna kroppen och därmed bilder på sociala medier.

Kamratkulturen har beskrivits utifrån begreppet distans och i relation till kändisar ovan.

Kamratkulturen nämns i ytterligare aspekter vilka nämns i kommande del. Hur kamrater pratar om kropp och utseende har stor betydelse för hur tjejerna ser på sig själva. Tjejgäng som beskrivs vara öppna och lyfta varandras olikheter beskriver tjejerna stärker varandra medan tjejgäng som pratar om sig själva, sin vikt och andra kroppsliga fenomen i negativ bemärkelse tenderar att ge negativa

effekter. Som Olivia säger i intervjun har hon vissa vänner som pratar om sin kropp på ett negativt sätt och uttrycker bland annat att de vill bli smalare och minska i vikt. Olivia berättar att det är tufft när hon vet att hon väger mer och någon uttrycker missnöje över sin kroppsvikt som är mindre.

Grupptryck lyfts fram som något flera av tjejerna har varit med om och märker i kamratkulturerna. Om ett tjejgäng inte äter kan det leda till att någon som vill äta inte heller äter. Som Erika berättar kan det märkas hur personer ändrar sig i och med att de umgås med nya personer. Yeshua-Katz (2015, 1349) studie beskrivs begreppet anpassning. Normer som finns inom en viss grupp kan medföra att nya medlemmar måste anpassa sig och etablera de normer och värderingar som finns i gruppen för att passa in.

42

Som Monian (2006, 49, 64, 66) kommer fram till i sitt resultat är självpresentationer på internet sammankopplade med verkliga livet. Dessa kontexter går inte att skilja på utan det som händer i verkliga livet påverkar i sin tur självpresentationerna på internet. Alla normer, förväntningar och värderingar som ryms inom de olika faktorerna i omgivningen upplever jag i sin tur har inverkan på hur förberedelserna och skapandet av en självpresentation ser ut.

Hur många tänker sig egentligen att man kan skriva en hel uppsats om förberedande tankar och påverkansfaktorer inför att publicera bilder på sociala medier? Hade jag haft mer tid och plats i uppsatsen hade den kunnat blivit ännu mer djupgående. Vidare forskning som vore intressant för att fördjupa sig ytterligare hade varit att ta del av tjejers berättelser utifrån andra åldrar. Men även att ha ett mer psykologiskt perspektiv i uppsatsen med mer fokus på exempelvis självkänsla och självvärde.

Related documents