I diskussionen redogör vi för våra resultat samt diskuterar dessa utifrån relevant teori och tidigare forskning. Samtidigt kommer vi att redogöra för slutsatserna i studien. I metoddiskussionen kommer vi att diskutera metoder vi använde oss av och hur det påverkat studiens process och resultat. Slutligen kommer vi att ge förslag till framtida forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att belysa nyanlända barns kommunikation med varandra under leken samt under deras möte med pedagogerna under dagen. Vi var intresserade av att få insyn i hur barn kommunicerar med varandra när de inte har samma verbala språk och vi ville ta reda på hur pedagogerna uppfattar sitt arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling.
Resultatet som vi kom fram till är att de fyra nyanlända barn som har varit i fokus i vår studie, mest använder sig av sitt modersmål i leken. När personalen inte är där la vi även märke till att dessa barn håller sig till barn som har samma modersmål som de själva. Pedagogerna uppmuntrar deras modersmål med syftet att bidra till en bättre och lättare inlärning av deras svenska. Att använda barnens modersmål parallellt med det svenska språket förstärker kommunikationen. Ytterligare arbetar pedagogerna medvetet med dessa barn för att deras samspel ska vara ömsesidigt. Både barnen och pedagogerna använder sig av kroppsspråk för att underlätta kommunikationen under dagen. För att språket och kommunikation ska utvecklas arbetar pedagogerna mycket med att stärka barnens självförtroende. Även specialpedagogen har i sin intervju bekräftat vikten av att lyfta barnens självförtroende, som i sin tur leder till bättre inlärning av språket. Skaremyr (2014) betonar i sin forskning att i uppdraget att ta emot nyanlända barn ingår att utgå utifrån barnens behov, att sörja för att barnet mår bra, är trygg och har kamrater i förskolan.
Även i läroplanen kan vi läsa att:
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg (Lpfö 98/10 s. 5).
Under våra observationer och utifrån alla våra intervjuer med pedagogerna har vi lagt märke till att pedagogerna använder sig av digitala resurser som verktyg i språkutveckling hos
33
barnen. Som framtida pedagoger fick vi en tydligare bild av hur en pedagog kan variera sitt arbetssätt och medvetet arbeta med att främja barns språkutveckling.
Pedagogerna ser sig som viktiga språkförebilder för barnen, eftersom vuxna har en betydelsefull roll när det gäller inlärning av språket. Sättet pedagoger kommunicerar på, med varandra, såväl som med föräldrar och med barnen, spelar en stor roll för barnens språkutveckling. Att inte samtala med avkortade meningar utan istället tala med ett detaljerat språk, där så många detaljer som möjligt finns med i talet är mycket viktigt. En annan viktig aspekt för att främja barns språkutveckling är, enligt pedagogerna, det sociala samspelet. Detta kan pedagoger stimulera genom att under dagarna ofta ställa frågor till barnen som leder till diskussioner och öppna samtal.
Vår studie belyser tydligt vikten av pedagogernas förhållningssätt när det gäller nämning och benämning av föremål och handlingar. Nyanlända barn på förskolan öppnar dörrar till flera språk och kulturer för både personal och barn på förskolan.
6.2 Metoddiskussion
Genom användning av semistrukturerade intervjuer och både strukturerade och ostrukturerade observationer har vi fått en uppsjö av både information och material att arbeta med. Valet av metoder har bidragit till att vi fått ett innehållsrikt material.
Användandet av ljudinspelning vid två intervjuer har underlättat för analysen av materialet. Nackdelen med den tredje intervjun var dock att vi inte fick ljudinspela vilket kanske lett till att vi missade några meningar under tiden vi skrev.
Vid observationerna fick vi inte tillåtelse att filma vilket påverkade insamlingen av vårt observationsmaterial negativt. En filminspelning skulle ha gett en annan möjlighet att gå tillbaka och se alla detaljer som hänt under observationstillfällen. I detta fall var fältanteckningar den enda dokumentationsmetod vi kunde använda oss av. Vid observationstillfällena hade vi även möjlighet att röra oss både inne och ute, vilket gav oss möjlighet att samla in varierande material.
I metodkapitlet under rubriken deltagande och icke-deltagande observationer skriver vi att vi var okända observatörer, och att detta gav fördelen att vi inte har påverkat de personer som observerades. Nackdelen med detta var att de observerade personerna kanske inte kände sig
34
bekväma i situationen. Detta kan vi koppla till Alvehus (2013), som förklarar att observationer i privata miljöer kan ses som en utmaning mot individuellt förtroende och som ett utlämnande av den privata sfären. Trots att vi var okända observatörer visste barnen varför vi var där, eftersom vi informerade dem om detta vid vårt första möte. Vi ansåg att det var bra för barnens trygghet. Vid observationstillfällena var det både trevligt och spännande att se hur olika kulturer möts på samma arena.
6.3 Förslag på framtida forskning
Det vore intressant att fortsätta studierna kring kommunikation mellan barn och barn samt barn och pedagoger, eftersom kunskap om detta kan underlätta ett gott bemötande av nyanlända barn på förskolan. Vi menar att fler studier kring nyanlända barn på förskolan behöver göras, med frågor som rör nyanländas inträde och mottagande i förskolans värld. Forskning kring hur förskolepersonalen arbetar med inkludering av dessa barn i en traditionell svensk förskola vore intressant. Det finns också ett behov av forskning som direkt riktar sig till nyanlända barn och deras språkliga möten i ett nytt språkligt och kulturellt sammanhang.
35
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Basaran, Hülya (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum: språkutveckling med digitala
resurser. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Björk-Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (red.) (2013). Nationell förskola med
mångkulturellt uppdrag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bruce, B. (2010). Lek och språk. I B. Riddarsporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap
för förskolan (s. 101-120). Stockholm: Natur och kultur
Ellneby, Ylva (1996). När kriget kom till dagis: att arbeta med invandrarbarn och
flyktingbarn i förskolan. Stockholm: Utbildningsradion
Fagerli, Oddvar, Lillemyr, Ole Fredrik & Søbstad, Frode (2001). Vad är förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur
Fagerlund, Birgitta & Moqvist, Lillemor (2010). Låt barnen skapa: språkutveckling genom
bilder. 1. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Häggström, Ingrid (2010): Elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i Barn utvecklar sitt
språk. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Häll, Linda (2013): Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek i Nationell förskola med
mångkulturellt uppdrag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken: tvåspråkighet och
36
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
McLeod,S, Verdon,S & Theobald, M (2015). Becoming Bilingual: Children`s Insights About Making Friends in Bilingual Settings, i International Journal of Early Childhood, Vol 47 (3)
http://link.springer.com/article/10.1007/s13158-015-0148-7
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2011). Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan
[Elektronisk resurs]. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, 2014
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32622
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Utbildningsdepartement (2013) Utbildning för nyanlända, Ds 2013:6. Tillgänglig på:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2013/02/ds- 20136/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
37