I detta kapitel kommer studiens resultat att diskuteras i relation till tidigare forskning.

Studien undersöker hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.

Pedagogernas uppfattning kring språkutveckling i studien är att det innefattar allt inom förskolans verksamhet. På grund av att barnen har olika modersmål i sina ryggsäckar när de kommer till förskolan så måste man vara övertydlig i alla situationer. Språkutveckling kan ske i olika rutinsituationer samt både i planerade och oplanerade undervisningstillfällen.

Pedagogerna pratar om att man måste ge barnen orden samt begreppen. Emmoth menar i sin studie att det är bra att använda sig av konkreta material i de olika situationerna, just för att förstärka och ge stöd till barn som har ett annat modersmål än svenska samt barn som behöver stöd i språkutvecklingen (2014, s.100). Pedagogerna realiserar läroplanens mål och belyser vikten av att de har kunskaper kring arbetet med språkutveckling. Däremot anser en del pedagoger att det behövs mer kunskap för att de vill känna att de vet hur de ska kunna ge barnen ett bra språk utifrån varje barns förutsättningar. Tolkningen av den formulerade läroplanen anser pedagogerna att man gör tillsammans i det kollegiala lärandet för att ge barnen rätt förutsättningar. Genom olika nätverksträffar diskuterar pedagogerna samt arbetslaget forskning som leder till olika kunskaper samt metoder. Pedagogernas relation till miljön sammanställs att man lär av varandra och tillsammans.

I studien framkommer det att pedagoger arbetar för att ge barnen en möjlighet att utveckla sitt språk. Som pedagog uppfattar man att barnens språkutveckling är grunden till allt lärande samt att denna inlärning ska ske på ett lekfullt och roligt sätt. Här kan det ses en koppling till den tidigare forskningen av Magnusson och Pramling Samuelsson som lyfte fram i sin forskning att leken är en viktig del i barns språkutveckling när det kommer till skriftspråket.

Leken kan vara ett bra sätt att ge barnen möjlighet att utveckla en kunskap kring exempelvis symboler och bokstäver (2019, s. 39-41). Pedagogerna i studien anser att språkutveckling handlar om att ge barnen deras språkliga nycklar. Det som lyfts är att det inte bara handlar om den verbala kommunikationen utan även om den alternativa som exempelvis mimik, kroppsspråk och TAKK. Detta resultat ses i Marion Telliers forskning som visar att barn stärks i sin språkutveckling genom att de får möjlighet att använda gester samtidigt som de verbala orden (2008, s. 9-10). För oss så innefattas gester i mimik och kroppsspråk men även i en sådan arbetsform som TAKK eller TSS.

Pedagogerna beskriver att de bland annat arbetar med högläsning som en metod i det språkutvecklande arbetet. Här beskrivs att det handlar både om den analoga läsningen samt läsning med hjälp av digitala verktyg som exempelvis appen Ugglo eller Polyglutt. Emmoths forskning visade att just högläsningen är en bra metod att använda sig av för att utvecklas inom områden som språk, kommunikation och matematik (2014, s. 100) . I vår studie lyfter pedagogerna att det är viktigt att komma ihåg att man är en språklig förebild för barnen.

Gjems menar att en del i barns språkutveckling handlar om att som pedagog stötta barnen i de vardagliga samtalen som uppstår under dagarna (2017, s. 41). Här kan dras paralleller till

36 vår studie som visar vikten av att vara en scaffoldingstöttande , närvarande och ledande pedagog.

I intervjuerna beskriver pedagogerna att man arbetar med litteratur och boksamtal för att stärka barnens språkutveckling. I boksamtalen ges barnen möjlighet att återberätta samt att pedagogerna får lyssna på barnen erfarenheter. Det verbala språket blir mer synligt hos barnen och förskollärarens roll är närvarande och inlyssnande för att stärka barnen att ge dem orden och lyssna på deras intressen. Whorrall och Q Cabell menar att bra strategier är om pedagogen ställer öppna frågor och lyssna på barnens intressen. Det ökar barnets vokabulär och kognitiva utveckling eftersom det bidrar till att barnet försöker prata mera (2015, s. 335 och 341). Pedagogerna belyser även att de har en ledande roll i barnens språkutveckling. Det är viktigt att vara tydlig och arbeta med begreppen och förklara vad man gör både med ord och gester när man utför något i olika situationer. För att stödja barnen i vardagssamtalen, så att barnen ska kunna följa med samt lära sig befästa begreppen. Gjems forskning visar att pedagoger ska stötta barnen i sitt lärande kring begrepp genom att vara en närvarande pedagog. Vidare belyser Gjems att detta inte sker så ofta i de norska förskolorna (2017, s. 37). Pedagogernas relation till miljön kan symboliseras med rollen, de vägleder och barnen följer med och lär sig. Formuleringen i styrdokumentet realiserar pedagogen genom sitt uppdrag. Även rim, ramsor och sång är något som pedagogerna lyfter som ett effektivt arbetssätt. Vidare menar Kultti i sin forskning att pedagogerna är bra på att stötta flerspråkiga barn i sångaktiviteterna. När pedagogerna arbetar med både verbala och fysiska handlingar i sångaktiviterna, möjliggör det för barnen att kunna delta oavsett hur långt de har kommit i sin språkutveckling (2013, s. 1965-1966).

När det kommer till hur pedagoger mäter barns språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål skiljde sig svaren i de båda delstudierna åt. En del pedagoger menar att de inte mäter barnens språkutveckling men däremot som pedagog är medveten om deras språkutveckling. Burke Hadley och K Dickinson visar i sin forskning att det är en utmaning att mäta barns muntliga språkutveckling. En av parametrarna som gör det svårt enligt forskarna handlar om att exempelvis kunna ett ord. Att kunna ett ord har flera sidor av sig än att bara kunna själva ordet. Det kan handla om att barnet kan välja en specifik bild till ett specifikt ord. Däremot så blir det inte synligt i denna form av mätning om barnet till exempel kan uttala ordet (2020, s. 224).

Den andra delen av respondenter menar att de riktlinjer som pedagogerna utgår ifrån i sitt arbete med barnens språkutveckling är läroplanen. Norlings forskning visar att pedagoger känner sig trygga med läroplanen (2019, s.12). Pedagogerna mäter språkutvecklingen men i relation till hur de ska komma vidare med barnens utveckling. Det är arbetsplanen som de mäter och utvärderar målen ifrån läroplanen, hur och vad som har lärts och vad som behöver fyllas på. Pedagogerna är även bekanta med screeningen som görs i förskoleklass. Genom denna kunskap försöker pedagogerna realisera de riktlinjer som skolan har gällande barnens språkliga kunskap. Detta för att det ska bli en smidigare övergång för barnen mellan förskola och skola. Vidare syns det i Norlings forskning att om pedagogerna har en stabil grund i läroplanen och dess innehåll ges barnen en större möjlighet att utveckla sina språk-, läs- och skrivförmågor i övergången mellan förskola och förskoleklass (2019, s. 12).

37 I denna studie handlar formuleringsarenan om förskolans läroplan och dess innehåll.

Realiseringsarenan handlar om hur pedagogerna tolkar innehållet i läroplanen och använder sig av det i sitt dagliga arbete med barnen (jmf. Linde, 2012, s. 64-65). Det dagliga arbetet inom förskolans verksamhet innefattas av både planerade och oplanerade lärtillfällen.

Pedagogens relation till miljön visar att den är föränderlig då den exempelvis innefattar det kollegiala lärandet, pedagogens roll, metoder och material för att stimulera barnens språkutveckling. Förskolläraren men även resterande arbetslag har ett gemensamt ansvar för barnens språkliga utveckling i förskolan. Detta är något som finns skrivet i förskolans läroplan. Vidare beskrivs att det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret kring barnens undervisning. Däremot så belyser läroplanen att det är hela arbetslagets skyldighet att genomföra den (Lpfö18, 2018, s. 7 och 15).

Pedagogerna inom förskolans verksamhet upplever språkutveckling som ett viktigt arbetsområde. Dessutom görs detta arbete på en mängd olika sätt, en rad olika metoder samt innehåller en del utmaningar.

38

I dokument Nyckeln till livet - En kvalitativ studie om hur pedagoger stimulerar barnens språkutveckling i förskolan (sidor 39-42)