Denna studie undersöker effektiviteten och dess förklaringsfaktorer inom pappersindustrin i Europa. Data på aggregerad industrinivå används genom applicering av DEA samt en Tobit-regression. Detta är en effektivitetsstudie i två steg som får anses som sällsynt inom pappersindustrin. Det främsta bidraget denna studie tillför till redan existerande forskning är att den fokuserar på aggregerad industridata och förklarar effektivitetsskillnader mellan länderna på pappersindustrin. Bidrag som i sin tur utgör viktigt underlag för beslut om policyer som ämnar adressera effektiviseringar i pappersindustrin.
Resultaten av DEA visar att Tyskland, Nederländerna och Italien varit de mest effektiva länderna utifrån insatsvarorna arbetskraft, kapital, energi och material och produktionen av papper under tidsperioden 2002-2009. Sverige får anses relativt ineffektivt och placerar sig som det sjunde mest effektiva landet av tolv, på medelrankingen. Ser vi till energieffektivitet visar resultaten av DEA för att det finns potentiella energibesparingar på 33% för svensk del, för att kunna sägas vara lika effektiva som de mest effektiva enheterna inom studien.
Tobit-regressionen visar att ekonomisk frihet och nivån av energiskatter är två förklarande variabler som får anses påverka effektiviteten på pappersindustrin. Båda variablerna påvisar, med en statistisk signifikans, ett positivt samband gentemot effektiviteten. FOU som förklaringsvariabel till effektivitet mäts i både utgifter för FOU samt hur många anställda inom FOU för pappersindustrin. Resultaten visar upp ett negativt samband, dock ändras detta samband för FOU utgifter om det antas en tidsförskjutning för avkastningen på satsningar inom FOU, med både ett och två år. Tyvärr kan ingen av modellerna visa upp statistisk signifikans för någon av de två FOU-variablerna. Då den tidigare forskningen inte konsekvent förespråkar ett och samma samband för FOU gentemot effektivitet, kan det hävdas att resultaten från
denna linje är i linje med den forskning som hävdar att FOU inte får anses som en mer betydande förklaringsvariabel för effektiviteten inom pappersindustrin.
Med signifikanta effektiviseringar inom pappersindustrin följer besparingar för företagen som är verksamma inom industrin. Dessa effektiviseringar skulle kunna hjälpa den europeiska och svenska pappersindustrin att bibehålla eller öka sin konkurrensfördel gentemot den globala industrin. Fokuserar vi på energi, som är en mycket betydande insatsvara i produktionen av papper, skulle energieffektiviseringar även vara gynnsamt för samhället och en framtida hållbar miljö. För att effektiviseringar skall implementeras krävs incitament. Resultaten från denna studie menar att konkurrens och ett ökat kostnadstryck genom energiskattenivåer för producenterna, kan skapa incitament till effektiviseringar. Som resultaten av studien visar är det dessa faktorer som kan sägas påverka effektiviteten och därmed utgöra mål för policyer och investeringar. Resultaten för FOU som inte signifikant kan hävdas påverka effektiviteten kanske får dock anses som i ett ännu större behov av policyer och regleringar. Marknadsmisslyckanden kan vara en anledning till att dessa aktiviteter inte kommer till stånd redan i första hand med endast marknadskrafter att luta sig tillbaka på.
Att öka kostnadstrycket på energi får ses som kanske den främsta åtgärden för att öka effektiviseringar inom pappersindustrin, sett från ett samhällsperspektiv. En högre skatt på energi skulle öka trycket på pappersproducenternas kostnader och detta skulle skapa incitament till att energieffektivisera deras teknologi. För svensk del visar resultaten på potentiella energibesparingar på 33%, en anledning energiineffektiviteten Sverige visar upp kan vara det låga energipriset, framförallt på el. Ett ökat kostnadstryck genom ökade skattenivåer på energi skulle enligt denna studie ha en positiv effekt på effektiviteten och vore således något att överväga för att komma till bukt med den svenska energiineffektiviteten på pappersindustrin.
FOU får ses som en svag förklaringsfaktor till effektivitetsskillnader. En förklarande anledning till dess låga förklaringsgrad som nämns i tidigare litteratur är att FOU idag rimligen är karakteriserat av underinvesteringar (Gillingham, 2009). För att skapa tydligare incitament till satsningar på forskning och utveckling motiverar detta policyer som exempelvis patentskydd eller skattelättnader för satsningar på FoU.
Dock bör vi ha i åtanke att åtminstone en viss finansiell tröskel existerar för att ingå i FoU och andra aktiviteter kopplade till innovation. Denna tröskel är oftast svår att uppnå för mindre företag då utvecklingen av innovationsaktiviteter får ses som en kostsam aktivitet, svår att styra och med ibland osäkra och tvetydiga resultat (Diaz-Baltiero, 2006). Skattelättnader och patentskydd skulle ur ett konkurrenssammanhang därmed kunna gynna större företag och samtidigt missgynna företag som inte har den finansiella styrka som krävs för att satsa på utvecklande av innovationsaktiviteter. Från denna studie är konkurrens och ekonomisk frihet något som önskas bevaras då det antas öka takten av effektivisering inom pappersindustrin. Därmed kan det vara fel väg att gå om vi inte inför väl genomriktade policyer, som skapar incitament till effektiviseringar utan att underminera och hämma konkurrensen för industrin.
Samtidigt som studiens resultat är användbara för beslutsfattare finns det begräsningar i studien som bör kännas till. Den smala uppsättningen av data för pappersindustrin på nationell industrinivå en begränsning. Intressant vore ifall data för olika typer av pappersproduktion används, istället för ett gemensamt mått på produktionsvolymen av papper. Av den anledning att skillnader påvisats i framförallt energiåtgång, beroende på vilken typ av papper som produceras, kan detta i sin tur få implikationer i att länder anses som ineffektiva endast för att de ”råkar” producera en viss typ av papper. Att inkludera en längre tidsperiod och fler länder vore också önskvärt, för att se ifall resultaten håller på en längre sikt och över ett större urval. Tyvärr har begräsningar i data inte tillåtit för detta i denna studie. Från ett policysammanhang vore det intressant att studera olika policyer som har införts för den Europeiska pappersindustrin och hur stor påverkan dessa har haft för effektiviteten i de olika länderna. Därtill är sambandet mellan effektivitet och andelen subventionerad energi i de olika länderna något som i framtiden bör studeras, då resultaten i denna studie antyder att ökade energikostnader effektiviserar energianvändningen, varför subventioner rimligtvis tvärtom borde hämma effektiviseringen. Resultaten som pekar på att energiskattenivån är en signifikant förklaringsvariabel till effektivitetsskillnader antyder också att allokeringseffektiviteten och priser för insatsfaktorer (inte minst energipriser) och för produktionen bör inkluderas i framtida forskning.
REFERENSER
ADEME (2009a) - Energy efficiency Trends and Policies in the Industrial Sector in the EU 27, Lessons learnt from the ODYSEE MURE Project. ADEME/Intelligent Energy Europe, September 2009, www.odyssee-indicators.org/publications/PDF/ brochures/industry.pdf
Al-Najjar och Al-Jaybajy (2012) - Application of Data Envelopment Analysis to Measure the Technical Efficiency of Oil Refineries: A Case Study. International Journal of Business Administration ISSN 4007(Print) ISSN
1923-4015(Online)
Adkins (2002) - Institutions, freedom, and technical efficiency. Southern Economic Journal, Vol. 69, No. 1, Jul, 2002
Badunenko m.fl. (2006) - What Drives the Productive Efficiency of a Firm? The Importance of Industry, Location, R&D, and Size. Discussion paper ISSN print edition 1433-0210 ISSN electronic edition 1619-4535
Banker m.fl. (1984) - Some Models for Estimating Technical and Scale Inefficiencies in Data Envelopment Analysis. Management Science September 1984 vol. 30 no. 9 1078-1092
Bergman och Johansson (2002) - Large investments in the pulp and paper industry: a count data regression analysis. J. Forest Economics 8, 29–52 (2002).
Blomberg m.fl. (2012) - Energy efficiency an policy in the swedish pulp and paper mills: A data envelopment analysis approach. Energy policy 42 (2012) 569-579 Blomberg och Jonsson (2007) - Blomberg, J. and B. Jonsson (2007). Calculating and Decomposing the Sources of Inefficiency within the Global Primary Aluminium Smelting Industry – A Data Envelopment Approach. Luleå University of
Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics Unit. 2007:06 – ISSN:1402-1544
Blomberg och Jonsson (2011) – Evaluating the efficiency of the global primary aluminium smelting industry: a data envelopment approach. Mineral Economics, 2011, 24:29-44
Borger och Buongiorno (1985) - Productivity growth in the paper and paperboard industries: a variable cost function approach. Canadian Journal of Forest Research, 1985, 15(6): 1013-1020
Brännlund m.fl. (1998) - Emissions Trading and Profitability: The Swedish Pulp and Paper Industry.Environmental and Resource Economics 12: 345–356, 1998
Bruvoll, m.fl. (2003), Technological changes in the pulp and paper industry and the role of uniform versus selective environmental policy, Discussion Paper No. 357, Research Department, Statistics Norway (2003).
Bullard och Straka, (1986) - Role of company sales in funding research and development by major U.S. paper companies. Forest Science 32 (4), 936–943.
CEPI 2009c - CEPI (2009c), bottom-up data analysis exercise performed by CEPI, July/August, 2009
CEPI statistics 2012 – Preliminary statistics 2012. http://cepi.org/topics/statistics [Besökt 2012-04-25]
CEPI statistics 2011 – Key statistics 2011. http://cepi.org/topics/statistics [Besökt 2012-04-25]
Chas-Amil och Buongiorno, (1999) - Determinants of Prices of Paper and Paperboard in the European Union from 1969 to 1992, Journal of Forest Economics, 5, 7-22. Charnes m.fl. (1978) - Measuring the efficiency of decision making units. European journal of operational research, Volume 2, Issue 6, November 1978, Pages 429–444 Cohen och Levin (1989) - Empirical studies of innovation and market structure. In: Schmalensee, R., Willig, R. (Eds.), Handbook of Industrial Organization. North- Holland, Amsterdam.
Das och Alavalapati, (2003) - Trade-mediated biotechnology transfer and its effective absorption: an application to the U.S. forest sector. Technological Forecasting &
Social Change 70, 545–562.
Dawson (1998) – Institutions, Investment and Growth: New cross-country and panel data evidence. Economic Inquiry Volume 36, Issue 4, pages 603–619, October 1998 Diaz-Baltiero m.fl. (2006) - An analysis of productive efficiency and innovation activity using DEA: An application to Spains wood-based industry. Forest and policy economics Volume 8, Issue 7, October 2006, Pages 762–773
Economic freedom of the world (2012) – Fraser institute,
Ericsson m.fl. (2011) - New energy strategies in the Swedish pulp and paper
industry—The role of national and EU climate and energy policies. Energy Policy 39 (2011) 1439–1449
Espirages och Segura (2012) – Technical efficiency of service industries in the OECD. Working paper, University of Grenada.
Eurostat database (2012) – Electricity prices for industrial consumers.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics [Besökt 2013-03-20] [Uppdaterad 2013-05-22].
FAO 2009 – State of the world forests 2009. Food and agriculture organization of the united nations Rome, 2009. ISBN 978-92-5-106057-5
IVA 2002 – Energianvändningen i industrin. En faktarapport inom IVA-projektet Energiframsyn Sverige I Europa. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Farrell (1957) - The Measurement of Productive Efficiency. Journal of the Royal Statistical Society. Series A (General)Vol. 120, No. 3 (1957), pp. 253-290
Försund och Hjalmarsson (2004a) - Försund, F.R., and L. Hjalmarsson (2004a). Are all scales optimal in DEA? Theory and empirical evidence, Journal of Productivity Analysis 21(1), 25-48
Geller m.fl. (2006) - Polices for increasing energy efficiency: Thirty years of experience in OECD countries. Energy Policy 34 (2006) 556–573
Ghosal (2003) - Is there a productivity gap between US and European pulp and paper producers? Research Report. Center for Paper Business and Industry Stud- ies, pp. 1– 24.
Ghosal och Reichert (2009) - Investments in modernization, innovation and gains in productivity: Evidence from firms in the global paper industry. Research Policy, Volume 38, Issue 3, April 2009, Pages 536–547
Gillingham (2009) - Energy Efficiency Economics and Policy. Working Paper 15031 http://www.nber.org/papers/w15031. NATIONAL BUREAU OF ECONOMIC
RESEARCH
Griliches (1984) - R&D, Patents and Productivity. University of Chicago Press, Chicago.
Griliches (1995) - R&D and productivity: econometric results and measurement issues. In Handbook of the Economics of Innovation and Technical Change, ed. P Stoneman, pp. 52– 71. Oxford
Gumbau-Albert och Maudos (2002) - The determinants of efficiency: the case of the Spanish industry, Applied Economics, 34:15, 1941-1948
Gwartney m.fl. (2012) - Economic Freedom of the World: 2012 Annual Report. Frasier Institute
Hailu och Veeman (2001) - Non-parametric Productivity analysis with undesirable outputs: An application to the canadian pulp and paper industry. Am. J. Agr. Econ. (2001) 83 (3): 605-616.
Hailu och Veeman, 2001 - Non-parametric Productivity analysis with undesirable outputs: An application to the canadian pulp and paper industry. American Journal of Agricultural Economics. (2001) 83 (3): 605-616.
Hay och Liu (1997) - The Efficiency of Firms: What Difference Does Competition Make? The Economic Journal 107(442): 597-617.
Helpman (1992) - Endogenous macroeconomic growth theory. European Economic Review 36, 237–276
Hetemäki (1996) - Essays on the impact of pollution control on a firm: A distance function approach. Finnish Forest Research Institute Research Paper 609, Helsinki. Hjalmarsson (1991) –Metoder i forskning om produktivitet och effektivitet med tillämpningar på offentlig sektor, Rapport till ESO, Ds 1991:20
.
Hjalmarsson (2010) – Metoder i forskning om produktivitet och effektivitet. Bilaga 2 till rapport 2010:19. Statskontoret
Howarth RB, Sanstad AH. 1995. Discount rates and energy efficiency. Contemp. Econ. Policy13:101–9
Hseu och Shang (2005) - Productivity changes of pulp and paper industry in OECD countries, 1992-2000: a non-parametric Malmquist approach. Forest and policy economics 7 (2005) 411-422.
IEA Energy technology perspectives: scenarios and strategies to 2050. Paris: OECD/IEA; 2008.
KI (2012) – Miljö, ekonomi och politik 2012. Konjukturinstitutets årliga rapport. Ladda ner på: www.konj.se/miljoekonomi
Kuosmanen m.fl. (2007) – Testing for productive efficiency in case of Errors-in-Variables. Journal of Econometrics, 136, 131-162.
Lee (2005) - Using DEA to measure efficiency in forest and paper companies. Forest Products Journal. 2005, 55(1):58-66.
Lindmark, M., Bergquist, A.-K., Andersson, L.F., 2011. Energy transition, carbon dioxide reduction and output growth in the Swedish pulp and paper industry:1973– 2006. Energy Policy 39, 5449–5456.
Lovell (1993) - Production Frontier and Productive Efficiency. In: Fried, Harold O., Lovell, C.A. Knox, and Schmidt, Shelton S., (Eds.), The Measurement of Productive Efficiency. Techniques and Applications. Oxford University Press, Oxford, pp. 3-67. Maroney och Lovell (1997) - The Relative Efficiencies of Market and Planned Economies. Southern Economic Journal. Vol. 63, No. 4 (Apr., 1997), pp. 1084-1093 Mansfield, (1984) - R&D and innovation: some empirical findings. In: Griliches, Z.
(Ed.), R&D, Patents and Productivity. Chicago University Press for the National
Bureau of Economic Research, Chicago, pp. 127–154.
Mcdonald (2009) - Using least squares and tobit in second stage DEA efficiency analyses. European Journal of Operational Research, Volume 197, Issue 2, 1 September 2009, Pages 792–798
Munn m.fl (1998) - Determinants of Research and Development Expenditures in the Forest Product Industry. Forest and Wildlife Research Center, Mississippi State
University, pp. 83–87.
Murillo-Zamorano (2012) – Economic efficiency and frontier techniques. Journal of Economic Surveys, Volume 18, Issue 1, pages 33–77, February 2004
Nicholson och Snyder (2010) – Microeconomic Theory: basic principles and extensions, 11th edition. Paperback, South-Western College Publishing 2011. Nyrud Baardsen (2002) - Production Efficiency and Productivity Growth in
Norwegian Sawmilling. Forest Science, Volume 49, Number 1, February 2003, pp.
89-97(9)
Nyrud och Bergseng, 2002 - Production Efficiency and Size in Norwegian Sawmilling. Scandinavian journal of Forest Research. Volume 17, issue 6, 2002 ODYSSEE Database. Energy efficiency indicators in Europe. Uppdaterad [15-7-2011] Besökt [2013-03-03]
OECD (1996) – Competition, Productivity and Efficiency. OECD Economic studies No. 27 1996.
OECD (2011c) – OECD, Economic surveys, Sweden
Perloff (2009) - Microeconomics (5th edition) Harlow: Pearson Education, 2009 Price m.fl. (2005) - Voluntary Agreements for Energy Efficiency or GHG Emissions Reduction in Industry: An Assessment of Programs Around the World (2005).
Proceedings of the 2005 ACEEE Summer Study on Energy Efficiency in Industry. Lawrence Berkeley National Laboratory.
Ray (2012) - Measuring and Decomposing Sources of Productivity Performance in India’s Paper and Pulp Industry under Liberalized Regime: A Nonparametric Approach. International Journal of Economic Sciences and Applied Research 5 (1): 147-171
Ruth och Davidsdottir (1997) - Impacts of Energy and Carbon Taxes on the US Pulp and Paper Industry Working Paper No. BUCEES-1-11-97 November 1997
SCB (2011) – Svenska statistiska centralbyrån. Energianvändningen inom industrin (SNI 05–33) fördelat efter bränsleslag och bransch.
SCB (2013) - Energianvändningen inom industrin (SNI 05–33) fördelat efter bränsleslag och bransch
Skogsindustrierna (2014) - – www.skogsindustrierna.org. [Besökt 2014-01-12] [Sidan uppdaterad: 2014-01-09]. http://www.skogsindustrierna.org/branschen/branschfakta Skogsindustrierna (2012) – www.skogsindustrierna.org. [Besökt 2013-04-20] [Sidan uppdaterad: 2012-10-03].
http://www.skogsindustrierna.org/branschen/branschfakta/atervinning_1
Skogsindustrierna (2011) – Skogsindustrin en faktasamling, 2011 års branschstatistik. Produktion: Curt Lundberg/Helena Halvarsson. ISSN: 1402-6740
Simar och Wilson (2007) - Estimation and inference in two-stage, semi-parametric models of production processes. Journal of Econometrics 136 (2007) 31–64
Söderholm och Lundmark (2004) – Estimating and decomposing the rate of technical change in the Swedish pulp and paper industry: A general index approach. Int. J. Production Economics 91 (2004) 17–35
Viederpass 2004 – Projektraport 2 (2) Dnr 105/1999 Konkurrensverket. Walter Y. Oi (1962) – Labour as a quasi-fixed factor. The Journal of political economy. Vol 70. No 6, (Dec., 1962) 538-555.
Wang och Huang, 2007 - Credit scoring with a data mining approach based on support vector machines. Expert systems with applications, Volume 33, Issue 4, November 2007, Pages 847–856
Yin (2000) - Alternative Measurements of Productive Efficiency in the Global
Bleached Softwood Pulp Sector. Forest Science, Volume 46, Number 4, 1 November
2000, pp. 558-569(12)
APPENDIX
I.
Nedan följer deskriptiv statistik för insatsfaktorerna i pappersproduktion, samt den uppmätta volymen av pappersproduktion.II.
Nedan presenteras deskriptiv statistik för regressionsvariablerna som används i Tobit-regressionen.
Tabell 7 - Deskriptiv statistik för regressionsvariabler
Deskriptiv statistik av förklarande variabler – Tobit regression
Variabel Medel Std.
Avvikelse
Maximum Minimum
Effektivitetspoäng .935883 .700329E-01 1.00000 .737637 FoU Utgifter (’000 $) 38.9946 52.9167 315.058 .790000E-01 FoU anställda (totalt
antal) 315.402 342.694 1754.00 1.07500 Energiskattenivå/BNP 1.90253 .335496 2.50000 1.10000 Ekonomisk Frihet Index 7.49940 .322607 7.97094 6.67000