Att använda automatiserade beräkningshjälpmedel var något som inte använts i så stor utsträckning hos Edmolift tidigare. En anledning till detta kan vara att de flesta lyftbord är baserade på beräkningar från tidigare modeller, vilka gjorts för hand. Detta innebar ett nytt arbetssätt för nykonstruktioner som öppnade möjligheter för snabba förändringar och större flexibilitet under konstruktionsfasen. Flera syskonmodeller kunde nu på ett enkelt sätt
konstrueras samtidigt så att synergier i form av färre unika komponenter kunde åstadkommas från dem. En del av Excel-arket kan hitta den optimala cylinderlängden med avseende att minimera hydraultrycket. Denna längd kan sedan justeras för att passa någon av de befintliga cylindrarna och därefter hitta nya optimala punkter anpassade för denna cylinder. Detta var en process som tidigare på företaget genomfördes så att layouten hämtades från en befintlig modell och sedan modifierades för att passa den nya modellen. Hydraultrycket mättes sedan experimentellt när lyftbordet var färdigbyggt, vilket således gav mindre utrymme till
justeringar av layouten på grund av ökade kostnader. Om detta lyftbord skulle optimeras efter att uppfylla lyftrörelsen och hålla hydraultrycket så lågt som möjligt skulle en hydraulcylinder med inbyggnadslängden 1634 och slaglängd 1374 användas. Detta skulle dock med största sannolikhet innebära att saxarna från syskonmodellen inte kan användas.
En svaghet med detta automatiserade beräkningshjälpmedel är dock att om fel värden matas in är detta lätt att missa eftersom det inte finns så stor inblick i beräkningsstegen. En idé kan därför vara att vid användning av denna göra ytterligare förenklade beräkningar på utsatta delar för att på så vis säkerställa att beräkningarna är korrekta.
Beräkningarna för lyftrörelsen delades upp i 100 steg. För varje steg kontrollerades sedan för varje millimeter att spänningarna för den aktuella höjden var inom det tillåtna området. Ett tätare intervall hade kunnat väljas för att öka upplösningen vid beräkningen av spänningen, men som det kan ses i Figur 19 varierar spänningarna relativt odramatiskt vilket gör att en noggrannhet på 100 mätpunkter för lyftrörelsen räcker för att hitta de viktiga situationerna.
Dessutom visar Figur 19 att de maximala spänningarna för denna konstruktion finns i bottenläget vilket beräknas oavsett hur stor upplösningen är förutsatt att upplösningen överstiger 1 och att beräkningsmodellen inte modifieras så att det absoluta bottenläget inte beaktas.
I och med att spänningen i varje millimeter av armarna beräknades, skulle en arm kunna byggas som medför att den maximala spänningen sett över hela lyftrörelsen för varje punkt i
alla armar är den maximalt tillåtna. Ett problem skulle kunna vara att nedböjningen i dessa armar blir för stor vilket skulle leda att lyftbordet blir svajigt.
Ett annat alternativ för att beräkna spänningarna i lyftbord är att använda ett datoriserat FEM-hjälpmedel istället för att använda en beräkningsmall. Detta alternativ utvärderades och provades, men något tillförlitligt resultat kunde inte erhållas varpå detta alternativ endast användes som kontroll av delmoment. Denna metod skulle säkerligen vara tillräckligt tillförlitlig om mer tid lagts till detta, men en ytterligare osäker faktor är huruvida
kontrollorganen förlitar sig till FEM-analyser. En fördel med att använda FEM-analyser är att dessa tar större hänsyn till exempelvis hål och försvagningar vid urtag och liknande. FEM-analysen kan även skapa en visuell bild som tydligt visar hur spänningarna varierar över armarna som kan användas för att förbättra positioner på hål och liknande.
Spänningen i lyftarmarna med cylinderfästen i mittensaxen ligger nära gränsvärdet på 165 N/mm2. Detta innebär att materialet är så slimmat som möjligt men ändå uppfyller standarden.
Samtidigt lämnar det litet utrymme för att justera layouten i framtiden om något problem som skulle innebära att något behöver förändras skulle uppstå.
Figur 18 och Figur 19 i kapitel 3.11 Numerisk beräkning visar hur krafterna och spänningarna förändras med lyftrörelsen. Det kan med hjälp av dessa figurer ses att det i många fall är svårt att i förväg veta vilket höjdläge som medför att den beräknade delen utsätts för sin maximala spänning. Figuren utan dess rådata är däremot svår att använda i utveckling av lyftbord förutom att den visar komplexiteten i spänningarna.
De svårigheter som funnits under arbetet har varit att prioritera vilka funktioner som ska införas kontra vilka som inte ska införas. Några av dessa svårigheter har varit att väga valet att minska hydraultrycket kontra minska spänningen i mellandelar. Detta gjordes genom att en lägre vinkel för cylindrarna, β, kan medföra att cylinderkraftens verkningslinje är närmare centrum för mellandelen, vilket gör att vridmomentet och därigenom även spänningen i mellandelen minskar. En lägre vinkel på hydraulcylindrarna medför samtidigt ett högre hydraultryck i enlighet med virtuella arbetets princip. Samtidigt kunde mellandelen inte vara allt för stor då detta skulle innebära att den inte skulle få plats. En annan avvägning har varit att justera spelet mellan hydraulcylindrarna och centrumaxeln i mittensaxen kontra
hydraultrycket. Av samma anledning som tidigare ökar hydraultrycket om spelet mellan dessa ökar. En tredje avvägning är möjligheten att överdimensionera vissa delar av lyftbordet för att återanvända komponenter, både komponenter från detta lyftbord, men även från en
syskonmodell. Slutligen föll valet på att återanvända den nedre saxen, vilken även används som övre, från en syskonmodell, vilket innebar att dimensioneringen utgick från
syskonmodellen. Detta ledde till att TPT4000 blev något överdimensionerad på dessa delar, men denna extrakostnad anses sparas in genom att kunna hålla ett mindre lager av
komponenter samtidigt som monteringen blir mer standardiserad.
Som tank för hydrauloljan valdes en befintlig tank med kapacitet på 70 liter från Edmolift.
Även som motor valdes en befintlig komponent med effekt på 7,5 kW. Eftersom
hydraulcylindrarna kräver att 39,6 liter tillfogas för nå det yttersta läget krävdes en tank som klarar att leverera detta. Edmolift förfogar även över en tank med kapacitet på 50 liter vilken skulle kunna fungera som tank för detta lyftbord. Det rådde dock viss osäkerhet om tillräcklig mängd olja kunde erhållas ur denna tank då all olja inte kan sugas upp ur tankarna, varpå tanken med 70 liters kapacitet valdes. Detta är något som undersöks och om tanken med kapacitet på 50 liter klarar att leverera 39,6 liter kan tanken med kapacitet på 70 liter bytas ut mot denna. Detta skulle även göra att spelet mellan motorn och centrumaxeln för nedre saxen som var relativt litet kommer bli större så att risken för kollisioner dem emellan kan
elimineras.